{"id":134192,"date":"2020-05-11T21:16:16","date_gmt":"2020-05-11T19:16:16","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=134192"},"modified":"2020-05-21T04:06:13","modified_gmt":"2020-05-21T02:06:13","slug":"__trashed-15","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=134192","title":{"rendered":"Episkt n\u00e4r liveformatet sveper \u00f6ver \u00e5h\u00f6rarna – Klockan tv\u00e5 p\u00e5 natten, \u00f6ppet f\u00f6nster av Th\u00e5str\u00f6m"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Greger Ulf Nilsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Th\u00e5str\u00f6m<\/p>\n\n\n\n

Klockan tv\u00e5 p\u00e5 natten, \u00f6ppet f\u00f6nster<\/p>\n\n\n\n

5<\/p>\n\n\n\n

Inspelat under 2017-18 \u00e5rs turn\u00e9 i G\u00f6teborg, Stockholm och Malm\u00f6 av Svenska Grammofonstudion Mobile<\/p>\n\n\n\n

Mixad av Sankan Sandqvist i Toytown Studios, Palma Music Studios samt Mxm Studios.<\/p>\n\n\n\n

Producerad av Th\u00e5str\u00f6m Management<\/p>\n\n\n\n

Razzia Records (Sony Music)<\/p>\n\n\n\n

Release: 15\/5 2020<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5ste bek\u00e4nna att Th\u00e5str\u00f6ms larmiga kompromissl\u00f6sa musik \u00e4r n\u00e5got av ett sticksp\u00e5r f\u00f6r mig. Har sett honom ett antal g\u00e5nger sedan 1982, men inte bem\u00f6dat mig om att skaffa n\u00e5gra soloskivor. Peace, Love & Pitbulls och dess efterdyningar avskr\u00e4ckte, vilket medf\u00f6rde att h\u00f6gst gedigna album missades. P\u00e5 senare \u00e5r har jag delvis tagit igen skadan. Har antagit erbjudanden om att vid tre tillf\u00e4llen i Kulturbloggen, liverecensera Sveriges mest framst\u00e5ende rockstj\u00e4rna (enligt somliga v\u00e5r enda riktiga stj\u00e4rna). En av g\u00e5ngerna r\u00e5kar vara starten p\u00e5 turn\u00e9n 2017-18, vars premi\u00e4r \u00e4gde rum i numera rivna Lisebergshallen i G\u00f6teborg. Blev en alltf\u00f6r massiv konsert vars brutala ljudv\u00e4gg, fick till f\u00f6ljd att jag f\u00f6r en g\u00e5ngs skull inte utdelade maxbetyg. Lyckligtvis ingen obalans p\u00e5 livealbumet. Nyanser gynnas. Trumhinnorna noterar ist\u00e4llet b\u00e4sta t\u00e4nkbara tillf\u00f6rsel av bas och diskant, varf\u00f6r mixaren ska harangeras extra. Materialet fr\u00e5n turn\u00e9n 2017-18 har spelats in p\u00e5 Cirkus i Stockholm, Malm\u00f6 Arena samt i Slottsskogen p\u00e5 WOW. <\/p>\n\n\n\n

En del av publikens appl\u00e5der har f\u00e5tt slinka med. I vanlig ordning varken presentationer eller mellansnack. Alla som \u00e4r f\u00f6rtrogna med Joakim Th\u00e5str\u00f6ms scenn\u00e4rvaro vet att kroppen lever sig in i musiken, fast han i \u00f6vrigt n\u00e4stan beter sig som en Bob Dylan. Ett par gladlynta appl\u00e5dtack utg\u00f6r undantaget. \u00c4nd\u00e5 befinner sig 63-\u00e5ringen fr\u00e5n H\u00f6gdalen och hans rutinerade band, p\u00e5 ett m\u00e4rkligt s\u00e4tt i oavbruten f\u00f6rbindelse med mottagarna, som bombarderas av melodramatiska melodier. <\/p>\n\n\n\n

  • \"\"
    foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

    Omsluts av ett m\u00e4ktigt livealbum!. Det gnisslar och d\u00e5nar av en ruggigt vass repertoar, f\u00f6r att stundom bromsa in i ett par avskalade, hudl\u00f6sa ballader. Fulltr\u00e4ffar som \u00f6desm\u00e4ttade hymnen Kom med mig, <\/em>en sj\u00e4lvbiografisk skildring som f\u00f6r tankarna till en vindlande Lundell, j\u00e4mte and\u00e4ktiga elegin \u00f6ver Dan Andersson (Om Black Jim)<\/em>. Ofantligt suggestiva melodier kopplar greppet, tar oss in i ett annat universum, ett tillst\u00e5nd bortom vardagen. Frontmannen och bandet har uppn\u00e5tt ikonstatus, \u00e4nd\u00e5 lyckas de lansera ett underifr\u00e5n-perspektiv.<\/p>\n\n\n\n

    I allt vad enormt samspelta musiker och betvingande s\u00e5ngare f\u00f6retar sig, m\u00e4rks en superseri\u00f6s inst\u00e4llning. Ansp\u00e4nningen skulle l\u00e4tt kunnat bli p\u00e5l\u00e5gsamt pretenti\u00f6s, d\u00e5 avv\u00e4pnande sj\u00e4lvironi eller showmanship lyser med sin fr\u00e5nvaro. Fallgropen undviks via f\u00f6rmedlandet av ett b\u00f6ljande hav av s\u00e5rbarhet, lika trov\u00e4rdig som uppriktig h\u00e5llning. Attityden aldrig p\u00e5klistrad, d\u00e4remot autentisk, vilket ocks\u00e5 g\u00e4ller f\u00f6r de centrallyriska textsjoken. Fragmentariska betraktelser som inkluderar lyssnaren i en slags outsidergemenskap, delvis en motvikt till den tidigare agitatoriske rebellen. Text och musik frodas i effektiv symbios. <\/p>\n\n\n\n

    • \"\"
      foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

      H\u00f6r ett svindlande sound vars avtryck utan pardon, f\u00e5r mitt hj\u00e4rta att pumpa snabbare Bandet besitter monumental integritet, utf\u00f6r sitt uppdrag med briljans i en f\u00f6r publiken \u00f6verv\u00e4ldigande anda. <\/p>\n\n\n\n

      Samtliga p\u00e5 scen bidrar till ett genialisk helhet. Syntar, elektronik och vackert urskiljbara pianotangenter fr\u00e5n Mikael Nilz\u00e9n respektive Niklas Hellberg f\u00e4rgl\u00e4gger. Ovanp\u00e5 eller vid sidan om identifieras den egensinnigt spelande Pelle Ossler (cirka sju soloskivor) med sin arsenal av effektboxar. Utan att h\u00e4nge sig \u00e5t traditionella solon eller riffande, utg\u00f6r feedback och andra finesser en omistlig ingrediens. Delikat omgivning i form av p\u00e5drivande komp: garvade trumslagare Anders Hernestam (Weeping Willows) och produktive basisten\/ syntsk\u00f6taren Ulf ”Rockis” Ivarsson kompletterar bilden. M\u00e4n som vet exakt vart man ska ta sig och hur man f\u00f6rverkligar sin m\u00e5ls\u00e4ttning. <\/p>\n\n\n\n

      <\/p>\n\n\n\n

      • \"\"
        foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

        Uppt\u00e4cker nya saker vid varje genomlyssning av Klockan tv\u00e5 p\u00e5 natten, \u00f6ppet f\u00f6nster. <\/i>Stick i st\u00e4v med annan gotiskt pr\u00e4glad industrirock med drag av ”shoegazing”, \u00e4r musiken befriad fr\u00e5n allt vad harvande och malande heter. L\u00e5tarna, musikerna och Th\u00e5str\u00f6m sj\u00e4lv befinner sig p\u00e5 en niv\u00e5 skyh\u00f6gt \u00f6ver liknande konstellationer. Hade utlandet er\u00f6vrats om s\u00e5ngen varit p\u00e5 engelska?<\/p>\n\n\n\n

        Att n\u00e5gra livefavoriter saknas beror p\u00e5 att de funnits representerade p\u00e5 tidigare liveproduktioner, exempelvis Som jordgubbarna smakade <\/em>(2012). Av nio sp\u00e5r \u00e4r endast tre fr\u00e5n den d\u00e5 nysl\u00e4ppta Centralmassivet, <\/em>lika m\u00e5nga fr\u00e5n Den morronen, <\/em>tv\u00e5 alster h\u00e4mtas fr\u00e5n Skebokvarnsv\u00e4gen 209 <\/em>samt att mitt i l\u00e5tlistan har Det enda du beh\u00f6ver <\/em>placerats. En av f\u00e5 melodier med rakt, r\u00f6jigt beat som h\u00e4mtats fr\u00e5n tjugo \u00e5r gammal cd-singel.<\/p>\n\n\n\n

        • \"\"
          foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

          Varje vistelse i detta landskap \u00e4r lika fascinerande, varje l\u00e5t lika imponerande. Den tar lyssnaren i besittning. Jag blir uppfylld av m\u00f6rker och livsgl\u00e4dje. H\u00f6r en \u00f6vertygande attack i uttrycket, som \u00e4ven bereder plats \u00e5t nedtonade, vackert formulerade tong\u00e5ngar. <\/p>\n\n\n\n

          Th\u00e5str\u00f6ms r\u00f6st fl\u00f6dar n\u00e4stan \u00f6ver av patos, s\u00e5ledes ingen skillnad mot hur det brukar l\u00e5ta. N\u00e4r han tar i fr\u00e5n t\u00e5rna i sina refr\u00e4nger h\u00f6rs rosslande st\u00e4mband ( punkperioden har inte g\u00e5tt sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rbi), mer explicit \u00e4n p\u00e5 studioinspelningar. Hans l\u00e4tt igenk\u00e4nnbara st\u00e4mma bef\u00e4ster en pockande nerv. Det \u00e4r gripande, omv\u00e4lvande och auran omkring honom \u00e4r intakt. I tv\u00e5 melodier lanserar han v\u00e4ltajmade kontraster, genom att anf\u00f6ra p\u00e5 akustisk gitarr. <\/p>\n\n\n\n

          Som n\u00e4mnts noteras tillfredst\u00e4llande ljud. Vill dock po\u00e4ngtera att jag endast kunna lyssna via l\u00e4nk p\u00e5 datorn, ett allt vanligare f\u00f6rfarande – standard hos de stora bolagen tyv\u00e4rr – jag s\u00e5 gott som alltid v\u00e4grar godta. Har s\u00e5ledes inte kunnat se skivans design och dessutom f\u00e5tt st\u00e5 ut med l\u00e5ngt ifr\u00e5n optimal ljud\u00e5tergivning. (Tror det \u00e4r andra g\u00e5ngen jag g\u00f6r avsteg fr\u00e5n min h\u00f6gst rimliga princip.)<\/p>\n\n\n\n

          • \"\"
            foto Peter Birgerstam<\/figcaption><\/figure><\/li><\/ul><\/figure>\n\n\n\n

            Varje vistelse i denna potenta och lite skr\u00e4mmande v\u00e4rld \u00e4r lika lockande, varje l\u00e5t lika imponerande sj\u00e4lvklar. Blir uppfylld av livsgl\u00e4dje och m\u00f6rker. Den r\u00e5a k\u00e4rnan draperas av omv\u00e4lvande, sofistikerade lager. Oavsett om du s\u00e5g turn\u00e9n eller ej, tas du f\u00f6rmodligen i besittning. Svenska musikscenen vore avsev\u00e4rt fattigare utan tyngden, energin och sk\u00f6nheten hos Th\u00e5str\u00f6m live.<\/p>\n\n\n\n

            <\/p>\n\n\n\n

            obs Fotografierna fr\u00e5n Lisebergshallen har tidigare publicerats i Kulturbloggen 12\/10 2017.<\/p>\n\n\n\n

            <\/p>\n\n\n\n

            <\/p>\n\n\n\n

            <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

            Th\u00e5str\u00f6m Klockan tv\u00e5 p\u00e5 natten, \u00f6ppet f\u00f6nster 5 Inspelat under 2017-18 \u00e5rs turn\u00e9 i G\u00f6teborg, Stockholm och Malm\u00f6 av Svenska Grammofonstudion Mobile Mixad av Sankan Sandqvist i Toytown Studios, Palma Music Studios samt Mxm Studios. Producerad av Th\u00e5str\u00f6m Management Razzia Records (Sony Music) Release: 15\/5 2020 M\u00e5ste bek\u00e4nna att Th\u00e5str\u00f6ms larmiga kompromissl\u00f6sa musik \u00e4r n\u00e5got […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[],"class_list":["post-134192","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-skivor","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/134192","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=134192"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/134192\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":134544,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/134192\/revisions\/134544"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=134192"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=134192"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=134192"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}