{"id":133862,"date":"2020-04-23T20:50:40","date_gmt":"2020-04-23T18:50:40","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=133862"},"modified":"2020-05-14T21:12:10","modified_gmt":"2020-05-14T19:12:10","slug":"omvaxlande-tolkningar-briljant-utforda-a-swedish-portrait-av-fredrik-lindborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=133862","title":{"rendered":"Omv\u00e4xlande tolkningar briljant utf\u00f6rda &#8211; a Swedish portrait av Fredrik Lindborg"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"500\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/533850.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-133863\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/533850.jpg 500w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/533850-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/533850-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><figcaption>Omslag: Stina Lavenius<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Fredrik Lindborg<\/p>\n\n\n\n<p>A Swedish Portrait<\/p>\n\n\n\n<p>4<\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad och mastrad i Atlantis studio 7-8\/10 2019<\/p>\n\n\n\n<p>Producerad av Fredrik Lindborg<\/p>\n\n\n\n<p>Prophone (Swedish Jazz)<\/p>\n\n\n\n<p>60:00<\/p>\n\n\n\n<p>Release: 17\/4 2020<\/p>\n\n\n\n<p>Samtliga tretton l\u00e5tar \u00e4r skrivna av Lars Gullin, en legendarisk musiker och komposit\u00f6r portr\u00e4tterad p\u00e5 frim\u00e4rke. Kan med fog p\u00e5st\u00e5s att den Gotlandsf\u00f6dde barytonsaxofonisten blev v\u00e4rldsber\u00f6md tack vare sitt originella tonspr\u00e5k   Han har f\u00e5tt ett s\u00e4llskap j\u00e4mte ett pris instiftat, erh\u00f6ll Gyllene Skivan tv\u00e5 g\u00e5nger och blev den f\u00f6rste svensk som bel\u00f6nades i kategorin Legend In Jazz av Django d\u00d3r (postumt 1999). Gullin dog endast 48 \u00e5r gammal efter ett oh\u00e4lsosamt liv sargat av droger. Det remarkabla i sammanhanget r\u00e5kar vara att jag s\u00e5g honom med band i Burg\u00e5rdens gymnasium, vilket b\u00f6r ha varit en av hans sista konserter. En j\u00e4mn\u00e5rig konn\u00e4ss\u00f6r har intygat att jag vid tillf\u00e4llet var en av f\u00e5  receptiva \u00e5h\u00f6rare. <\/p>\n\n\n\n<p>Ytterst v\u00e4lutbildade Fredrik Lindborg har g\u00e5tt b\u00e5de p\u00e5 S\u00f6dra Latins jazzlinje, Fridhem, Skurup samt Musikh\u00f6gskolan i G\u00f6teborg, fast han \u00e4r en 08. Senaste femton \u00e5ren har jag h\u00f6rt honom \u00e5tskilliga g\u00e5nger live. Av konstellationer kan n\u00e4mnas Marmaduke, Klas Lindquist nonet, Stockholm Swing All Stars, LSD, egna kvartetten och g\u00e4stspel i flera renommerade storband. Lite kuriosa: gestaltade i spelfilmen om Monica Z Arne Domn\u00e9rus vars pris han ocks\u00e5 f\u00e5tt. P\u00e5 <i>A Swedish Portrait <\/i>spelar Fredrik saxofoner. Inte bara  baryton, \u00e4ven tenor- och sopransax<\/p>\n\n\n\n<p>. Mycket meriterade kompet best\u00e5r av basisten Martin Sj\u00f6stedt tillsammans med trumslagaren Daniel Fredriksson. Varken pianist eller kompletterande bl\u00e5sare har involverats. Ist\u00e4llet en kvalificerad str\u00e5kensemble med musiker, vana var f\u00f6r sig att vara solister. De heter Daniel Migdal (violin), Henrik Naimark Meyers (violin), Ylva-Li Zilliacus (viola) samt Amalie Stalheim (cello). Virtuosen Migdal har jag h\u00f6rt flera g\u00e5nger under Stockholm Jazzfestival.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img decoding=\"async\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/lindborg2-1.tif\" alt=\"\" class=\"wp-image-133873\" \/><figcaption>foto Krister Broberg<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>  Avsikten med albumet \u00e4r enligt uppgift att hitta egna infallsvinklar p\u00e5 ett unikt sound, vars k\u00e4nnetecken utg\u00f6rs av en m\u00e5ngbottnad blandning. Lars Gullin tog intryck av amerikansk bop och swing, adderade rikligt med influenser fr\u00e5n klassisk musik plus \u00e5tskilliga nypor vemod, hemmah\u00f6rande i svensk folkmusik. Vill parentetiskt tala om att jag under jazzfestivaler i Trollh\u00e4ttan och Ystad h\u00f6rt fina k\u00f6rkonserter  helt \u00e4gnade \u00e5t Gullins tons\u00e4ttningar.<\/p>\n\n\n\n<p> Man  finner n\u00e4r l\u00e5tf\u00f6rteckningen studeras fem titlar fr\u00e5n samlings-cd:n <em>F\u00e4bodjazz<\/em>, medan endast en kompostion tagits med fr\u00e5n <em>Portait Of My Pals <\/em>fast det p\u00e5 den skivan f\u00f6rekom str\u00e5kar p\u00e5 flertalet l\u00e5tar. Tv\u00e5 av l\u00e5tarna tillh\u00f6r de som ing\u00e5r p\u00e5 Nannie Porres Gullin-platta.  Modigt att g\u00f6ra andra melodier \u00e4n de mest v\u00e4lk\u00e4nda.  Lindborg har arrangerat merparten alster. Plattans tv\u00e5 avslutande arr b\u00e4r trumpetaren Lars Almquists signatur. Har h\u00f6rt fr\u00e5n musiker att det \u00e4r lika stimulerande som kr\u00e4vande att framf\u00f6ra  Gullins noter.  <\/p>\n\n\n\n<p>Vid f\u00f6rsta kontakten blev jag en smula konfys, n\u00e4stan besviken. \u00d6ronen beh\u00f6vde fininst\u00e4llas p\u00e5 grund av avsaknad av piano och kompletterande bl\u00e5s. Tredje lyssningen, d\u00e5 i h\u00f6rlurar, hittade jag in i musikens lekfulla allvar. Mitt i det finst\u00e4mda kan man bjuda upp till dans eller odla punkig attityd. Noterar flera enskilda m\u00e4sterverk!  <em>H<\/em><i>ar n\u00e5gon sett\/ Baritonome <\/i>\u00e4r en sp\u00e4nnande sak med vibrerande saxofonspel, j\u00e4mte uppfinningsrika man\u00f6vrar fr\u00e5n batteristen. <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/72537435_10218419513793650_4991262459110096896_o.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-133896\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/72537435_10218419513793650_4991262459110096896_o.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/72537435_10218419513793650_4991262459110096896_o-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>LSD = Martin Sj\u00f6stedt, Daniel Fredriksson o Fredrik Lindborg\/  Foto Kenth W\u00e5ngklev<br><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p><em>Late Date <\/em>formas till en fulltr\u00e4ff. I balladen  sammansm\u00e4lter jazztrion superbt med kammarmusikerna. Finns gott om liknande bedrifter. Skivan utm\u00e4rks av kombinationen skenbart l\u00e4ttsam elegans och invecklade harmonier som sk\u00e4nker friskhet.. Fyra- fem sp\u00e5r in uppst\u00e5r exakt den \u00e5syftade kontrasten. Avslutande toner och \u00e5tf\u00f6ljande intro f\u00f6rmedlar tv\u00e5 skiftande perspektiv.  I <em>Merlin <\/em>ligger 41-\u00e5ringen n\u00e4ra komposit\u00f6ren utan att framst\u00e5 som epigon. Att beg\u00e4ra att han ska ber\u00f6ra i samma utstr\u00e4ckning som Gullin himself, framst\u00e5r  som ett lika orimligt som om\u00f6jligt uppdrag. Sj\u00f6stedt g\u00f6r i senast n\u00e4mnda melodi  ett l\u00e4ckert inpass, medan vackra str\u00e5kar assisterar. <\/p>\n\n\n\n<p><i>Toka Voka Oka Boka <\/i>artar sig till en kanonad i folkmusikens tecken med ystert spel p\u00e5 sopransax. Fr\u00f6jdas \u00e5t ett roligt, rivigt arr vars inneh\u00e5ll aldrig tippar \u00f6ver till kakafoni. Vissa l\u00e5tar best\u00e5r av dynamiska schatteringar. Djupt vemod kan \u00f6verg\u00e5 i ob\u00e4ndig livsvilja. M\u00e4sterliga <em>Holy Grail <\/em>\u00e4r ett perfekt illustration, en l\u00e5t som g\u00e5r fr\u00e5n att l\u00e5ta nordisk till svarta motiv. Och i <i>MA <\/i>h\u00f6rs efterhand  en mix av blues \u00e1 la <em>St. Infirmary <\/em>och f\u00f6r\u00e4dlad svensk spelmansmusik. <\/p>\n\n\n\n<p>Trumslagaren Daniel Fredriksson har en viktig funktion,  kommer galant till sin r\u00e4tt med  finstilt spel och rytmisk resonans. Martin Sj\u00f6stedt har inte samma centrala position, d\u00e4remot ett par solon med schwung. Kompet excellerar i den sprittande avslutningen fullastad med synkoper. Och Lindborg tillh\u00f6r numera v\u00e5ra sax-stj\u00e4rnor, vilket han bevisar p\u00e5 flera st\u00e4llen.  I princip samtliga solon \u00e4ger han en sj\u00e4lvklar auktoritet  Trion har kunnat \u00f6va upp  imponerande samspelthet genom att musicera under namnet LSD.    <\/p>\n\n\n\n<p>Str\u00e5kkvartetten understryker den gr\u00e4nsl\u00f6sa dimensionen hos Gullin. H\u00e5ller med den bed\u00f6mare som h\u00e4vdat att de aldrig blir smetiga.  Fusionen mellan dem och utforskande jazztrion utvecklas till en synnerligen stimulerande mix. Det inhemskt finst\u00e4mda varvas med \u00f6sig jazz j\u00e4mte  b\u00e5ngstyriga influenser fr\u00e5n Europas klassiska tradition. Fredrik Lindborg och hans musiker har lyckats i sitt avancerade upps\u00e5t. <\/p>\n\n\n\n<p>obs Releasekonsert s\u00e4nds 28 april 20:30 i P2<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fredrik Lindborg A Swedish Portrait 4 Inspelad och mastrad i Atlantis studio 7-8\/10 2019 Producerad av Fredrik Lindborg Prophone (Swedish Jazz) 60:00 Release: 17\/4 2020 Samtliga tretton l\u00e5tar \u00e4r skrivna av Lars Gullin, en legendarisk musiker och komposit\u00f6r portr\u00e4tterad p\u00e5 frim\u00e4rke. Kan med fog p\u00e5st\u00e5s att den Gotlandsf\u00f6dde barytonsaxofonisten blev v\u00e4rldsber\u00f6md tack vare sitt originella [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-133862","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-skivor","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/133862","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=133862"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/133862\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":134390,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/133862\/revisions\/134390"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=133862"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=133862"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=133862"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}