{"id":133730,"date":"2020-04-14T16:35:07","date_gmt":"2020-04-14T14:35:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=133730"},"modified":"2020-04-14T16:35:07","modified_gmt":"2020-04-14T14:35:07","slug":"teaterkritik-liv-stromquist-tanker-pa-dig-pa-dramaten-play","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=133730","title":{"rendered":"Teaterkritik: Liv Str\u00f6mquist t\u00e4nker p\u00e5 dig!\u201d p\u00e5 Dramaten Play"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-133735\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/liv_press_01.jpg\" alt=\"\" width=\"433\" height=\"650\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/liv_press_01.jpg 433w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/04\/liv_press_01-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 433px) 100vw, 433px\" \/><\/p>\n<p><strong>Liv Str\u00f6mquist t\u00e4nker p\u00e5 dig!<\/strong><br \/>\nBaserad p\u00e5 Liv Str\u00f6mquists serier<br \/>\nRegi Ada Berger<br \/>\nScenografi och kostym Daniel \u00c5kerstr\u00f6m-Steen<br \/>\nKoreografi Tove Sahlin<br \/>\nLjus Elisabeth Kjeldahl Nilsson<br \/>\nMusik och ljud Stefan Johansson<br \/>\nPeruk och mask Thea Kristensen Holmberg<br \/>\nFinns p\u00e5 Dramaten Play<\/p>\n<p>N\u00e4r vi inte kan ta oss till teatersalongen f\u00e5r teatersalongen ta sig till oss och det \u00e4r precis vad Dramaten Play g\u00f6r med flera olika pj\u00e4ser. En av de \u00e4r Liv Str\u00f6mquist t\u00e4nker p\u00e5 dig! som hade premi\u00e4r 2014 p\u00e5 och \u00e4r regisserad av Ada Berger. Pj\u00e4sen \u00e4r baserad p\u00e5 Liv Str\u00f6mquists seriealbum Prins Charles k\u00e4nsla, Einsteins fru och Ja till Liv!<\/p>\n<p>F\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r ett fantastiskt sammelsurium av olika aspekter i destruktiva f\u00f6rh\u00e5llanden och g\u00f6r nedslag i flera k\u00e4nda personers k\u00e4rleksrelationer. Det \u00e4r Priscilla Presley som blir formad och skulpterad att se ut p\u00e5 ett visst s\u00e4tt av Elvis Presley, Oksana Wilhelmsson som bor p\u00e5 l\u00e4ktaren f\u00f6r att Chippen Wilhelmsson ska f\u00e5 spela fotboll vart han vill, Lee Krasner som m\u00e5ste passa upp p\u00e5 en nedg\u00e5ngen Jackson Pollock, Britney Spears som f\u00e5r en ganska obeg\u00e5vad och lat Kevin Federline h\u00e4ngandes i hasorna. Med k\u00e4ndisarnas relationer som grund belyser den sedan flera vardagliga problem en kan tampas med. Hela tiden med allvar fast med komiska po\u00e4nger.<\/p>\n<p>De fyra sk\u00e5despelarna; David Book, Ana Gil de Melo Nascimento, Eric Stern och Sanna Sundqvist \u00e4r alla helt otroliga och har ett imponerande samspel med varandra n\u00e4r de kastar det lagda manuset mellan sig men likas\u00e5 i de improviserade delarna. Sanna Sundqvists interaktion med publiken som Yoko Ono d\u00e4r hon reagerar p\u00e5 alla sm\u00e5 ljud och l\u00e4ten fr\u00e5n \u00e5sk\u00e5darna \u00e4r makal\u00f6st och det \u00e4r om\u00f6jligt att inte skratta med.<\/p>\n<p>Det \u00e4r en skrikig, hysterisk och helt galen f\u00f6rest\u00e4llning som \u00e4nd\u00e5 finner djup och ett allvar bland alla skratten. Samtidigt som man blir v\u00e4ldigt underh\u00e5llen lyckas de ocks\u00e5 ta upp och belysa anledningarna bakom k\u00e4ndisarnas d\u00e5liga relationer och varf\u00f6r kvinnorna stannar kar i de p\u00e5 ett v\u00e4ldigt allm\u00e4nm\u00e4nskligt s\u00e4tt. Som exempel har de bland annat Whitney Houston och hennes relation med Bobby Brown d\u00e4r de ber\u00e4ttar hur Bobby trycker ner och h\u00e5nar Whitney och understryker det komplexa i att befinna sig i en s\u00e5dan relation. Att utifr\u00e5n sett kan det verka l\u00e4tt att l\u00e4mna n\u00e5gon som \u00e4r elak mot en men i sj\u00e4lva verket kan det vara precis tv\u00e4rtom. Det negativa p\u00e5pekandet och f\u00f6rol\u00e4mpningarna g\u00f6r att personen f\u00e5r en \u201dtraumatisk bindning\u201d som g\u00f6r att uppr\u00e4ttelsen blir en drivkraft och det k\u00e4nns viktigare att stanna kvar i relationen f\u00f6r att personen som skadar ska f\u00f6r\u00e4ndra sig och \u201dupph\u00e4va sm\u00e4rtan\u201d.<\/p>\n<p>Genom de enkla men \u00e4nd\u00e5 sv\u00e5ra f\u00f6rklaringarna blir pj\u00e4sen inte bara rolig utan ocks\u00e5 viktig. Den belyser p\u00e5 ett l\u00e4ttsamt s\u00e4tt v\u00e4ldigt komplicerade mekanismer som tydligg\u00f6rs med konkreta exempel fr\u00e5n k\u00e4ndisv\u00e4rlden som g\u00e5r att applicera p\u00e5 relationerna vi sj\u00e4lva har. Trots att den bygger mycket p\u00e5 sin komiska tajming och samspelet med publiken s\u00e5 funkar den f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt bra att se hemma genom sk\u00e4rmen. F\u00f6r att f\u00e5 ett avbrott i den sv\u00e5ra tid vi just nu g\u00e5r igenom s\u00e5 \u00e4r den h\u00e4r pj\u00e4sen perfekt att kolla p\u00e5. Med omtanke till sig; titta p\u00e5 Liv Str\u00f6mquist t\u00e4nker p\u00e5 dig!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Liv Str\u00f6mquist t\u00e4nker p\u00e5 dig! Baserad p\u00e5 Liv Str\u00f6mquists serier Regi Ada Berger Scenografi och kostym Daniel \u00c5kerstr\u00f6m-Steen Koreografi Tove Sahlin Ljus Elisabeth Kjeldahl Nilsson Musik och ljud Stefan Johansson Peruk och mask Thea Kristensen Holmberg Finns p\u00e5 Dramaten Play N\u00e4r vi inte kan ta oss till teatersalongen f\u00e5r teatersalongen ta sig till oss och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-133730","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/133730","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=133730"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/133730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":133736,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/133730\/revisions\/133736"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=133730"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=133730"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=133730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}