{"id":132880,"date":"2020-02-28T12:31:14","date_gmt":"2020-02-28T10:31:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=132880"},"modified":"2020-05-05T15:46:42","modified_gmt":"2020-05-05T13:46:42","slug":"litteratursamtal-med-jeanette-winterson-om-evigt-liv-sexbots-och-artificiell-intelligens","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=132880","title":{"rendered":"Litteratursamtal med Jeanette Winterson – Om evigt liv, sexbots och Artificiell intelligens"},"content":{"rendered":"
\"\"
Bildk\u00e4lla: Kulturhuset<\/figcaption><\/figure>\n

Litteratursamtal: Jeanette Winterson
\nArrang\u00f6r: Kulturhuset
\nScen: Konserthuset<\/p>\n

Jeannette Wintersons \u201dFrankissstein\u201d, en omarbetning av Mary Shelleys klassiska skr\u00e4ckhistoria, \u00e4r en ber\u00e4ttelse om robotar, historisk kontextl\u00f6shet och k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet. Historien fungerar som en spegel \u00f6ver v\u00e5rt kollektiva medvetande. P\u00e5 Kulturhusets litteraturscen ber\u00e4ttar den brittiska f\u00f6rfattaren om sina tankar kring romanen, d\u00e5tiden, framtiden och konsekvenserna av v\u00e5r passivitet. Med stor inlevelse ger hon insiktsfulla ord kring den skr\u00e4mmande tid vi lever i.<\/p>\n

Jeanette Winterson \u00e4r en k\u00e4nd f\u00f6rfattare f\u00f6dd och uppvuxen i Manchester, omtalad som het Nobelpristagare flera g\u00e5nger om, som \u00e5terkommande i sina romaner diskuterar k\u00f6n, r\u00e4ttvisa och hur modern teknik p\u00e5verkar och styr oss i ov\u00e4ntad riktning. I hennes senaste roman ”Frankisstein” f\u00e5r vi f\u00f6lja Mary Shelley som turnerar Amerika runt och ber\u00e4ttar f\u00f6r bybor om sina skr\u00e4ckinjagande sp\u00f6khistorier. Runt 1818 kommer Shelley p\u00e5 id\u00e9n om det fruktade Frankensteins-monstret, ett litter\u00e4rt fenomen som ska komma att s\u00e4tta stor pr\u00e4gel p\u00e5 v\u00e4sterl\u00e4ndsk kulturhistoria. Han \u00e4r monstret skapad av m\u00e4nniskan vars \u00e5syn sprider stor skr\u00e4ck i det lilla samh\u00e4llet. Det ok\u00e4nda skr\u00e4mmer oss och g\u00f6r oss paralyserade.
\n\u2013 Vad som \u00e4r gjorts kan aldrig g\u00f6ras ogjort. Frankenstein \u00e4r en sj\u00e4lvst\u00e4ndig individ som tar egna beslut. I boken j\u00e4mf\u00f6r jag honom med v\u00e5r tids stora monster- A.I:n. Allt f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r vi f\u00e5r en ny individ att f\u00f6rh\u00e5lla oss till, ett vara som konkurrerar med v\u00e5ra resurser och v\u00e5rt utrymme i maktens korridorer.<\/p>\n

Redan 2000 gav Winterson ut romanen \u201dPowerbook\u201d som kretsar kring
\nm\u00e4nniskans relation till Internet. Jeanettes f\u00f6rh\u00e5ller sig kritiskt till modern teknik. Av oss kr\u00e4ver hon en \u00f6kad respekt och f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vad tekniken kan g\u00f6ra mot oss.
\n\u2013 Vi m\u00e5ste inse det risker som finns med mer maskininl\u00e4rning. L\u00e5ter vi f\u00f6retag som styr utvecklingen dit\u00e5t de \u00f6nskar f\u00e5 forts\u00e4tta diktera villkoren f\u00f6r v\u00e5rt leverne \u00e4r vi snart som samh\u00e4llsmedborgare maktl\u00f6sa.<\/p>\n

Hon n\u00e4mner tre exempel p\u00e5 hur maskinen kan p\u00e5verka oss i \u00f6nskv\u00e4rd riktning.
\n\u2013 L\u00e5t oss s\u00e4ga att ett par br\u00e5kar i sin bil \u00f6ver n\u00e5t trivialt som vem som st\u00e5r p\u00e5 tur att ta hand om disken. Pl\u00f6tsligt st\u00e4nger bilen av sig. Den v\u00e4grar starta \u00e5ter. F\u00f6r f\u00f6rs\u00e4kringsbolagen \u00e4r det en bra sak d\u00e5 det \u00e4r farligt att k\u00f6ra n\u00e4r man \u00e4r i affekt och risken f\u00f6r olyckor \u00e4r betydligt st\u00f6rre n\u00e4r du som k\u00e4nslostyrd individ tar ogenomt\u00e4nkta beslut.<\/p>\n

Exempel nummer tv\u00e5 handlar om hur ett fordon v\u00e4grar att starta n\u00e4r du som f\u00f6rare har f\u00f6r h\u00f6gt hj\u00e4rtslag. Alternativt k\u00f6r personbilen dig direkt till sjukhuset ist\u00e4llet f\u00f6r till teatern.
\n\u2013 Jag s\u00e4ger inte att dessa s\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder \u00e4r d\u00e5liga, men att tekniken tar makten \u00f6ver oss har f\u00f6r mig efter arbetet med den h\u00e4r boken blivit allt mer klart.<\/p>\n

Hon talar om hur vi som m\u00e4nniskor m\u00e5ste kr\u00e4va v\u00e5r plats i den tekniska samtiden och se till att v\u00e5r egenr\u00e4tt och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter respekteras. Cirka 80 procent av teknikutvecklare \u00e4r idag m\u00e4n. Det \u00e4r ett stort demokratiproblem, menar Jeanette.
\n\u2013 Av misstag kan vi kvinnor i en n\u00e4ra st\u00e5ende framtid komma att uteslutas d\u00e5 v\u00e5r r\u00f6st inte h\u00f6rs och v\u00e5rt perspektiv aldrig synligg\u00f6rs. Det \u00e4r en farlig utveckling som vi med alla medel m\u00e5ste h\u00e4mma.<\/p>\n

Det tredje exemplet visar p\u00e5 m\u00e4ns makt \u00f6ver tekniken. En svartsjuk mansperson kan med ett knapptryck p\u00e5 sin mobil st\u00e4nga av all elektricitet och ”sl\u00e4cka ljuset” f\u00f6r frun d\u00e4r hemma. Or\u00e4ttvisorna inom branschen \u00e4r m\u00e5ngtaliga. Teknikbranschen domineras av ett f\u00e5tal f\u00f6retag som styr den tekniska utvecklingen. P\u00e5 vilket s\u00e4tt \u00e4r det en demokratisk process, fr\u00e5gar sig den brittiska f\u00f6rfattaren. Det handlar om s\u00e5 kallade Big Tech-snubbar (T\u00e4nk serien Silicon Valley) som sitter framf\u00f6r sin sk\u00e4rm och programmerar v\u00e5r framtid.
\n\u2013 Den bransch jag talar om \u00e4r p\u00e5 intet s\u00e4tt reglerad och oavsett outcome \u00e4r det f\u00f6retagen som kommer att vara de fr\u00e4msta utvecklarna. Och inte kommuner och myndigheter. Vi talar om superm\u00e4nniskorna med ett storhetsvansinne likt Trumps, s\u00e5dana som Zuckerberg, som sitter p\u00e5 k\u00f6ksstolen och t\u00e4nker de stora tankarna, som laborerar med id\u00e9er vi inte ens i v\u00e5r vildaste fantasi skulle kunna modellera fram. Zuckerberg och co ser id\u00e9n om att kunna leva f\u00f6r evigt eller att ladda upp sina tankar i molnet som helt rationella tankar.<\/p>\n

Det h\u00e4r m\u00e5ste vi vara medveten om, menar f\u00f6rfattarinnan. I och med v\u00e5r naivitet och v\u00e5r massiva delning av data kan vi komma att servera allt till dem p\u00e5 silverfat. Detta \u00e4r en fruktan som Jeanette sm\u00e4rtsamt k\u00e4nner bittermandeln av.
\n-Och dessa m\u00e4nniskor har f\u00f6rst\u00e5s egna agendor. Dessutom saknar de historisk kontext. De f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver att facket protesterar mot att anst\u00e4llda inom \u00dcber f\u00e5r osjyssta villkor. Och Zuckerberg chockas \u00f6ver hur pass mycket hans ”lilla plattform” kan p\u00e5verka politiska val och skeenden.<\/p>\n

Maskinen reduceras m\u00e4nniskan till kroppsdelar, forts\u00e4tter Jeanette. Det \u00e4r inte en slump att man under industrialismen, ett decenium Jeanette i sin bok vilar l\u00e4nge vid, b\u00f6rjade att anv\u00e4nda begrepp som ”A pair of hands”.
\n\u2013 Maskinens int\u00e5gande p\u00e5 marknaden decimerade m\u00e4nniskan till ”sj\u00e4lvst\u00e4ndiga” kroppsdelar. En chef kunde l\u00e4ttvindigt sparka sju personer och ers\u00e4tta dem med en maskin. Idag n\u00e4r ett nytt teknikskifte \u00e4r n\u00e4ra st\u00e5ende m\u00e5ste vi h\u00f6ja v\u00e5ra r\u00f6ster och s\u00e4kerst\u00e4lla att vi inte bli f\u00f6rtryckta i den enorma apparat som \u00e4r den tekniska innovationen.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndring ska vara m\u00f6jlig tror f\u00f6rfattarinnan p\u00e5 en revolution med hoppet som ledsn\u00f6re, hoppet om en b\u00e4ttre v\u00e4rld bortom kapitalismens f\u00f6rtryckande mekanismer och maskinen som den nya m\u00e4nniskan 2.0.
\n\u2013 Vi kan l\u00f6sa detta tillsammans men f\u00f6r att n\u00e5 dit och f\u00f6r att h\u00e4mma d\u00e5lig utveckling mot mera klimatkatastrofer, \u00f6kad nationalism och kapitalism, kr\u00e4vs en enorm fantasirikedom f\u00f6r att kunna visualisera och d\u00e4refter verkst\u00e4lla ett annat typ av samh\u00e4lle som inte bara vilar p\u00e5 fyra storbolags armar, ett samh\u00e4lle d\u00e4r f\u00f6retagens villkor inte \u00e4r lag.<\/p>\n

I nya romanen \u00e5terkommer Jeanette till sexbotarna som en symbol f\u00f6r m\u00e4ns makt i v\u00e5rt samh\u00e4lle. Sexbots \u00e4r robotar som \u00e4r konstruerade enbart f\u00f6r mannens sexuella njutning och som fungerar som socialt s\u00e4llskap f\u00f6r den ensamme.
\n\u2013 Med din sexbot kan du g\u00f6ra vad du vill. Sky is the limit. \u00c4ndra hens h\u00e5rf\u00e4rg eller utseende. Samtala om vad som faller dig in och du slipper handskas med samtalspartners som ifr\u00e5gas\u00e4tter eller s\u00e4tter dig p\u00e5 pottan.<\/p>\n

Utseendem\u00e4ssigt har en sexbot inga h\u00e5rstr\u00e5n under \u00f6gonbrynsh\u00f6jd. Det \u00e4r en seglivad myt om kvinnan som h\u00e5rfri som sexbots effektivt f\u00f6r vidare, menar Jeanette.
\n\u2013 I Kina \u00e4r sexbotar popul\u00e4ra och uppskattade \u00e4ven bland kvinnor. Jag citerar en kinesisk hemmafru som f\u00e5tt erfara sexbotens funktionalitet. ”Det \u00e4r s\u00e5 sk\u00f6nt nu n\u00e4r min man har Harmony. D\u00e5 han kan f\u00e5 gosa med henne i s\u00e4ngen medans jag l\u00e4ser en bok och p\u00e5 s\u00e5 vis st\u00f6r ingen den andre i sina nattliga aktiviteter”.<\/p>\n

Men kanske \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 bra att ensamma m\u00e4n f\u00e5r ha sin relation med sexbotar, spekulerar Jeanette i. En sexbot kan fylla gapet hos en ung frustrerad och allena kille som bara suktar efter att f\u00e5 bli \u00e4lskade i sin fulla manschauvinism.
\n\u2013 Med en sexbot i hemmet kan m\u00e4nniskor k\u00e4nna sig mindre ensamma. Enligt en av flera sexbots-utvecklare finns behov hos m\u00e4nniskan som inte kan tillfredsst\u00e4lla av en annan individ av k\u00f6tt och blod. Oavsett hur stor sanningshalten \u00e4r i det p\u00e5st\u00e5endet ser framv\u00e4xten av s\u00e5 kallade sexbots till att f\u00f6rst\u00e4rka existerande sexistiska normer och attityder gentemot kvinnor.<\/p>\n

Jeanette hatar killar som pratar f\u00f6r mycket och tar upp f\u00f6r mycket plats i det sociala rummet. Med en sexbot som samtalspartner kan m\u00e4n f\u00e5 snacka i timtal utan att beh\u00f6va bli avbrutna.
\n\u2013 Det \u00e4r inte ett exempel p\u00e5 sunt f\u00f6rh\u00e5llande gentemot en annan individ.<\/p>\n

Vi m\u00e5ste l\u00e4ra av v\u00e5r gemensamma historia menar Jeanette. D\u00e4r i historien ligger de b\u00e4sta exempel p\u00e5 hur m\u00e4nniskor \u00f6verlevt sv\u00e5ra, kravsamma utmaningar.
\n\u2013 Vi f\u00e5r inte acceptera att fr\u00e5gor om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter blir sidofr\u00e5gor och att de kidnappas av radikala och h\u00f6gerextrema grupper. Det finns n\u00e5t p\u00e5 n\u00e4tet som kallas f\u00f6r Hopepunk. Det \u00e4r punkmusik som \u00e5tg\u00e5r fr\u00e5n en utopi och drivs av hoppfulla inspirerande tankeg\u00e5ngar om en b\u00e4ttre v\u00e4rld. Vi beh\u00f6ver mer av s\u00e5nt, fler Greta Thunbergs och mer revolution\u00e4r 60-talsanda. Hoppet lever och gl\u00f6der likt en fackla i den kolsvarta natten. M\u00e5 det aldrig sina.<\/p>\n

Ur ett samtal mellan Jeanette Winterson och Johanna Koljonen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Litteratursamtal: Jeanette Winterson Arrang\u00f6r: Kulturhuset Scen: Konserthuset Jeannette Wintersons \u201dFrankissstein\u201d, en omarbetning av Mary Shelleys klassiska skr\u00e4ckhistoria, \u00e4r en ber\u00e4ttelse om robotar, historisk kontextl\u00f6shet och k\u00f6ns\u00f6verskridande identitet. Historien fungerar som en spegel \u00f6ver v\u00e5rt kollektiva medvetande. P\u00e5 Kulturhusets litteraturscen ber\u00e4ttar den brittiska f\u00f6rfattaren om sina tankar kring romanen, d\u00e5tiden, framtiden och konsekvenserna av v\u00e5r passivitet. […]<\/p>\n","protected":false},"author":40,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-132880","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-film","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132880","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/40"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=132880"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132880\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":134129,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132880\/revisions\/134129"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=132880"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=132880"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=132880"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}