{"id":132839,"date":"2020-02-27T13:54:21","date_gmt":"2020-02-27T11:54:21","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=132839"},"modified":"2020-02-27T13:54:22","modified_gmt":"2020-02-27T11:54:22","slug":"fabulos-spelgladje-fran-giganter-i-finurliga-latar-the-bast-band-lajv-av-mikael-ramel-band","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=132839","title":{"rendered":"Fabul\u00f6s spelgl\u00e4dje fr\u00e5n giganter i finurliga l\u00e5tar &#8211; The B\u00e4st Band Lajv av Mikael Ramel Band"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/86495535_10157193802063683_5012657855874990080_n.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-132840\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/86495535_10157193802063683_5012657855874990080_n.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/86495535_10157193802063683_5012657855874990080_n-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/86495535_10157193802063683_5012657855874990080_n-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption> <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Mikael Ramel Band Till Dej<\/p>\n\n\n\n<p>The B\u00e4st Band Lajv 2019<\/p>\n\n\n\n<p>5  <\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad i april 2019 P\u00e5 Musikens Hus i G\u00f6teborg och Skottv\u00e5ngs grufva I Mariefred<\/p>\n\n\n\n<p>Bearbetning och mix: Lennart \u00d6stlund,  Mungo Studio<\/p>\n\n\n\n<p>Master: Claes Persson,  Mastring CRP Studio<\/p>\n\n\n\n<p>Skivbolag: Peter Holmstedt\/ Paraply\/ Hemifr\u00e5n<\/p>\n\n\n\n<p>56:16 \/ 57:46<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 14\/2 2020<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag p\u00e5 allvar via stereoanl\u00e4ggning kommer i n\u00e4rkontakt med Mikael Ramels l\u00e5tar, bortsett fr\u00e5n konsert  i Tonkraft (P3).  Har av outgrundlig anledning aldrig  inf\u00f6rskaffat n\u00e5got ur hans katalog. Nu drogs jag till honom tack vare hajpen  och de superproffs som utg\u00f6r hans turn\u00e9band. Den f\u00f6rsta cd:n \u00e4r lika med Ramels kultf\u00f6rklarade debut <em>Till dej <\/em>fr\u00e5n 1972, nu i fr\u00e4scht omdanade liveversioner med n\u00e4stan identisk l\u00e5tordning. Andra cd:n &#8211;  ocks\u00e5 andra set i konsertuppl\u00e4gget &#8211;  ett brokigt urval format till  ett tv\u00e4rsnitt ur karri\u00e4ren.. Best\u00e5r av egna l\u00e5tar, samarbeten med W. Crafoord och Klas Qvist samt en f\u00f6rsvenskad Chuck Berry-klassiker.  <\/p>\n\n\n\n<p>Det psykedeliska sound som k\u00e4nnetecknar full\u00e4ngdsdebuten draperas i en skr\u00e4ddarsydd, fr\u00e4sig och rymlig kostym. The B\u00e4st Band l\u00e5ter kanon, inte undra p\u00e5 n\u00e4r tungviktare med m\u00e4starb\u00e4lten \u00e4r p\u00e5 hum\u00f6r. Ibland h\u00f6rs gladlynt boogie, ibland tydliga influenser fr\u00e5n stilbildare i den virtuosa skolan. Noterar inledningsvis vad som skulle kunna bli ett bekymmer. N\u00e4mligen att jag beh\u00f6ver v\u00e4nja mig vid en  r\u00f6st i ljusa tonl\u00e4gen. Ramel kan sj\u00e4lvfallet h\u00e5lla tonen. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r s\u00e5ngen inte hans fr\u00e4msta tillg\u00e5ng, vilket medf\u00f6r att jag blir en smula \u00e4ngslig f\u00f6r att den ska st\u00f6ta bort mig. Efterhand upph\u00f6r lyckligtvis mina dubier n\u00e4stan helt.   <\/p>\n\n\n\n<p>Texterna har ansenliga kvaliteter, blandar det pillemariskt lekfulla i naivismens tecken med filosofiskt tankegods och naturromantik. Ett par g\u00e5nger tangerar textrader det puerila, vilket lockar till skratt. Att de \u00e4r egensinniga  \u00e4r ett understatement. Mikael Ramel ifr\u00e5gas\u00e4tter och funderar. Korsar kloka tankar med skojiga formuleringar, civilisationskritik med fredsappeller. <\/p>\n\n\n\n<p><em>N\u00e5 d\u00e5 s\u00e5 <\/em>drar iv\u00e4g oemotst\u00e5ndligt. Kenny H\u00e5kansson ges m\u00f6jlighet att uttrycka sig, vilket den k\u00e4nslige gitarrveteranen bejakar till fullo. Att folkmusik hade ett avsev\u00e4rt inflytande p\u00e5 popul\u00e4rmusik i Sverige f\u00f6rsta halvan av 70-talet, m\u00e4rks i \u00e5tskilliga sekvenser.  H\u00f6rs \u00f6vertygande i exempelvis en monumental hit som <em>Pengar<\/em>, med  Benna S\u00f6rman i framkant p\u00e5 cajun.  <\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Grupp_3.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-132845\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Grupp_3.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Grupp_3-300x200.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>Fr\u00e5n Mikael Ramels hemsida <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>H\u00f6g tid att presentera hela bandet. I framskjuten position h\u00f6rs en offensiv kraft p\u00e5 trummor. Han heter Benna S\u00f6rman (Strix Q). En f\u00f6r mig ny bekantskap, vars utomordentliga bedrifter d\u00e4rf\u00f6r \u00f6verraskar kolossalt. Resterande tre mannar har jag diggat (antikt ord som bekant od\u00f6dliggjort av  Povel) massvis av g\u00e5nger.  Geniet Mats \u00d6berg p\u00e5 klaviaturer h\u00e5ller ig\u00e5ng med fler uppt\u00e5g \u00e4n jag n\u00e5gonsin h\u00f6rt fr\u00e5n hans sida. Oj vilken kreativitet!  Elbasisten G\u00f6ran Lagerberg assisterar f\u00f6red\u00f6mligt, f\u00e5r det att sv\u00e4nga kopi\u00f6st. Kenny H\u00e5kansson har alltid varit en personlig favorit, vars gitarrlir f\u00f6rm\u00e5r ber\u00f6ra alla oss h\u00e4ngivna fans. \u00c4nda sedan deras gemensamma tid i Kebnekajse, representerar G\u00f6ran och Kenny den Sverigeb\u00e4sta niv\u00e5n. <\/p>\n\n\n\n<p>Basg\u00e5ngarna p\u00e5 <i>Femtaktarn <\/i>\u00e4r hypnotiska och \u00d6bergs melodisnickrande f\u00f6rtjusande. Utan att veta s\u00e4kert anar jag att l\u00e5tarna f\u00f6rl\u00e4ngts live, garneringar som tillf\u00f6r  merv\u00e4rde. Blir lycksalig av utvikningar i form av h\u00f6gklassiga solon. Fint spel p\u00e5 akustiskt gitarr fr\u00e5n Mikael  i introt till <em>L\u00e5ngt in i naturen<\/em>,  d\u00e4r Lagerberg \u00e5nyo regerar. Han utg\u00f6r l\u00e4nken i \u00f6verg\u00e5ngen fr\u00e5n yster visa till h\u00e4rligt utflippad fusion. Slagd\u00e4ngan om erfarenheterna av narkotika <em>Artificiell Prana, <\/em>rusar fram med of\u00f6rminskad styrka i tretton minuter. Den medryckande slingan inbjuder till utflykter. Samtliga \u00e4r &#8221;on fire&#8221;, tr\u00e4der v\u00e4xelvis fram i rampljuset. Och S\u00f6rman hamnar i ett flow. Man vill utbrista &#8221;hade \u00f6nskat att jag var p\u00e5 plats&#8221;. ( s\u00e5g lyckligtvis  releasegiget p\u00e5 Nef, recension i Kulturbloggen). H\u00f6r ett makal\u00f6st inl\u00e4gg fr\u00e5n H\u00e5kansson, vars nedtonade utvidgning l\u00e5ter helt ljuvligt. G\u00e5shudsframkallande tillst\u00e5nd!<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"434\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Mikael20Ramel20Band207.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-132852\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Mikael20Ramel20Band207.jpg 434w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/Mikael20Ramel20Band207-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 434px) 100vw, 434px\" \/><figcaption>Fr\u00e5n Mikael Ramels hemsida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Skiva nummer tv\u00e5 inleds av  titelmelodin fr\u00e5n en  kritiserad uppf\u00f6ljare, supernovan <em>Extra Vagansa. <\/em>Inte underligt att Kenny H\u00e5kansson  ornamenterar  med osviklig precision och d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r mig att jubla.  Han var med n\u00e4r den flummiga plattan spelades in. Fantastisk l\u00e5t med ett sjus\u00e4rdeles tryck i refr\u00e4ngen.. En humoristisk l\u00e5t om v\u00e5ra vokaler med prickar blir en udda grej, faller ur ramen en smula. <em>Jag hade fel <\/em>komponerad av v\u00e4nnen Wille Crafoord har ett sk\u00f6nt h\u00e4ng i sitt beat, vilket framkallar m\u00e5-bra-vibbar. Uppfinningsrike \u00d6berg etablerar ett mysigt sound.   <\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e5gra l\u00e5tar har h\u00e4mtats fr\u00e5n ett album Ramel tillverkade h\u00e4rom \u00e5ret tillsammans med Klas Qvist. En av dem som sticker ut \u00e4r en ballad om att f\u00e5 d\u00f6dsbesked, featuring \u00d6berg p\u00e5 munspel. Musiken har inte riktigt samma grepp om mig hela tiden p\u00e5 cd 2. Dock, ytterst stimulerande att man  botaniserar inom olika stilar. Och det framg\u00e5r tydligt att friherren fr\u00e5n Stockholm skrivit ett antal slagkraftiga melodier. Ett underh\u00e5llande segment refererar hejdl\u00f6st till Frank Zappa (inspirationsk\u00e4llan omn\u00e4mns diskret p\u00e5 omslaget) och hans likar.  T\u00e4nker p\u00e5 King Crimson, Gentle Giant, Samla Mammas Manna, Gong och liknande progressiv rock.  Excentriskt s\u00e5 det f\u00f6rsl\u00e5r. Fordrar maximalt kunnande av ett sammansvetsat g\u00e4ng, en kombo som sj\u00e4lvklart lyckas leverera. Frontmannen fixar galant snabba ordvr\u00e4ngeriet i extranumret <em>Sm\u00e5 partiklar i min Pernod <\/em>(Berry).<\/p>\n\n\n\n<p>Vissa marginella inv\u00e4ndningar \u00f6verskuggar inte det faktum att h\u00e4r finns en l\u00e5ng radda h\u00f6jdpunkter. Genomg\u00e5ende bra l\u00e5tar framf\u00f6rda av glimrande musiker med otrolig energi och spelgl\u00e4dje. Resulterar i s\u00e4llsamma \u00e4ventyr i tillfredsst\u00e4llande ljud. Varje  bidrag fr\u00e5n  m\u00e4n med medel\u00e5lder p\u00e5 sextiofem \u00e5r kan urskiljas. D\u00e4rav h\u00f6gsta betyg!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Mikael Ramel Band Till Dej The B\u00e4st Band Lajv 2019 5 Inspelad i april 2019 P\u00e5 Musikens Hus i G\u00f6teborg och Skottv\u00e5ngs grufva I Mariefred Bearbetning och mix: Lennart \u00d6stlund, Mungo Studio Master: Claes Persson, Mastring CRP Studio Skivbolag: Peter Holmstedt\/ Paraply\/ Hemifr\u00e5n 56:16 \/ 57:46 Releasedatum: 14\/2 2020 F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag p\u00e5 allvar via [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-132839","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-skivor","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132839","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=132839"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132839\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":132878,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132839\/revisions\/132878"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=132839"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=132839"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=132839"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}