{"id":132798,"date":"2020-02-28T11:43:00","date_gmt":"2020-02-28T09:43:00","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=132798"},"modified":"2020-02-28T11:43:01","modified_gmt":"2020-02-28T09:43:01","slug":"diamanter-med-olika-slipning-definierar-storheten-portraying-av-caecilie-norby","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=132798","title":{"rendered":"Diamanter med olika slipning definierar storheten &#8211; Portraying av Caecilie Norby"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"600\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/norby-caecilie-portraying.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-132800\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/norby-caecilie-portraying.jpg 600w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/norby-caecilie-portraying-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/norby-caecilie-portraying-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><figcaption>foto Stephen Freiheit<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Caecilie Norby<\/p>\n\n\n\n<p>Portraying<\/p>\n\n\n\n<p>5<\/p>\n\n\n\n<p>Kompilator och curator: Marco Ostrowski<\/p>\n\n\n\n<p>Mastrad av Klaus Scheuermann<\/p>\n\n\n\n<p>ACT<\/p>\n\n\n\n<p>67:43<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 28\/2 2020<\/p>\n\n\n\n<p>Caecilie Norby var den f\u00f6rsta danska artisten att bli kontrakterad av \u00e4rev\u00f6rdiga Blue Note. <em>My Corner Of The Sky<\/em> har jag i min \u00e4go. Hon har f\u00e5tt ett flertal priser, gjort tolv album i eget namn och s\u00e5lt n\u00e4rmare en halv miljon skivor. Caecilie f\u00f6r p\u00e5 sitt s\u00e4tt  arvet vidare fr\u00e5n sin komponerande far och operasjungande mor. Tyngdpunkten hos den karismatiska s\u00e5ngerskan finns dock i jazzens frihet, med f\u00f6rgreningar till arty pop och soul. 55-\u00e5ringen \u00e4r gift med den svenske basisten Lars Danielsson som hon helst av alla samarbetar med, live och i studio.<\/p>\n\n\n\n<p> I fjol utgjorde hon  en av  deltagarna i <i>Toppen av Poppen<\/i>, en sorts dansk motsvarighet till <em>S\u00e5 mycket b\u00e4ttre<\/em>.  Kan t\u00e4nka mig att ACT d\u00e4rmed s\u00e5g en ny marknad \u00f6ppna sig. Sammanst\u00e4llningen som sp\u00e4nner \u00f6ver tidig karri\u00e4r till idag, inneh\u00e5ller tv\u00e5 l\u00e5tar fr\u00e5n n\u00e4mnda tv-show. I \u00f6vrigt  standards, original och en tonvikt p\u00e5  respekterade l\u00e5tskrivare inom olika popkulturella genrer. Syftar p\u00e5 namn som Paul Simon, John Fogerty, Joni Mitchell, Dolly Parton, Neil  Young med flera. F\u00f6r samlare ska framh\u00e5llas att sex l\u00e5tar tagits med, som tidigare inte f\u00f6rekommit p\u00e5 cd.<\/p>\n\n\n\n<p>Backar jag ett par \u00e5r i tiden var  Caecilie Norby f\u00f6r mig en i raden av lysande artister. D\u00e4refter har jag haft f\u00f6rm\u00e5nen att h\u00f6ra henne live sju(!) g\u00e5nger.  D\u00e4rmed f\u00e5tt en n\u00e4ra relation till den \u00f6verv\u00e4ldigande artistens musicerande. Har  berikats  av intensiteten, den kreativa lekfullheten och seriositeten. Utan att g\u00f6ra avkall p\u00e5 lusten till experiment, demonstrerar hon en gr\u00e4nsl\u00f6s seriositet som saknar motstycke p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader. N\u00e4mnda egenskaper pr\u00e4glar <em>Portraying. <\/em>H\u00e4r urskiljs knappt ett sl\u00e4tstruket arr, ist\u00e4llet hisnande omv\u00e4xlande m\u00f6nster. N\u00e5gon enstaka g\u00e5ng hajar jag till  f\u00f6r undantaget, som bekr\u00e4ftar regeln om sp\u00e4nnande lyssning. T\u00e4nker att ambitionen \u00e4r en vidgad m\u00e5lgrupp. M\u00e4rks att varje s\u00e4ttning och solist \u00e4r maximalt n\u00e4rvarande. De verkar sporras av en formidabel r\u00f6stkonstn\u00e4r. Norby sjunger djupt sj\u00e4lfullt, med full\u00e4ndning s\u00e4tter hon sin tonala st\u00e4mpel p\u00e5 s\u00e5ngerna,  beh\u00e4rskar fullst\u00e4ndigt vad hon \u00e4n tar sig f\u00f6r. Hennes f\u00f6rm\u00e5ga att frasera \u00e4r f\u00f6rbluffande, liksom konsten att f\u00e5 fram nyanser. <\/p>\n\n\n\n<p> Och omgivningen \u00e4r som sagt superb, ett p\u00e5st\u00e5ende som verifieras ideligen. Omg\u00e5ende f\u00f6rf\u00f6rs vi av Leszek Mozdzers taktila pianospel p\u00e5  <em>Andy Warhol <\/em>(Bowie), d\u00e4r han  har s\u00e4llskap av bland andra eminente trumslagaren Robert Ikiz. Den polske pianisten \u00e5terkommer flera g\u00e5nger,  har samma starka inverkan vid varje tillf\u00e4lle.  Ett antal bl\u00e5ssolister g\u00f6r bl\u00e4ndande insatser. Marius Neset vars medverkan  f\u00f6rh\u00f6jer flera sp\u00e5r k\u00e4nns som en sj\u00e4lvskriven stj\u00e4rna. Andra giganter \u00e4r trumpetveteranen Randy Brecker och instrumentkollegan Hildegunn \u00d6iseth med sitt hj\u00e4rtsk\u00e4rande vackra sound. Saxofonisterna Hans Ulrik respektive Nicole Joh\u00e4nntgen f\u00f6rgyller andra l\u00e5tar med gracila solon.  Og\u00f6rligt att lyfta fram alla fantastiska musiker som f\u00f6rekommer. P\u00e5 <i>Portraying <\/i>hittas guldkorn fr\u00e5n exempelvis Ulf Wakenius, Rita Marcotulli, Bugge Wesseltoft samt Nguy\u00ean L\u00ea<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"450\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/lars-danielsson-press.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-132815\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/lars-danielsson-press.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/lars-danielsson-press-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><figcaption>Pressfoto ACT\/ Jens S\u00f6derstr\u00f6m<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p> Lars Danielssons betydelse f\u00f6r samlings-cd:n kan n\u00e4ppeligen \u00f6verskattas. Han \u00e4r lika &#8221;amazing&#8221;, efterfr\u00e5gad och m\u00e5ngsidig som sin \u00e4kta h\u00e4lft. Visar m\u00e4startakter i \u00e5tskilliga partier, b\u00e5de p\u00e5 bas och cello. Parets magiska livefavorit <em>Hallelujah<\/em> som inbjuder till improvisatoriska inslag, har lagts allra sist. D\u00e4r utg\u00f6r Lars fingerspel p\u00e5 cello enda ackompanjemang. Och i <em>Both Sides Now <\/em>ombes\u00f6rjer han ensam den pregnanta melodist\u00e4mman, vilken sammanfl\u00e4tas s\u00f6ml\u00f6st med slingrande s\u00e5ng. I andra sammanhang utg\u00f6r hans harmoniska basg\u00e5ngar bottenplatta. I hustruns <em>Slow Fruit <\/em>har han transformerat rytmiken till uppseendev\u00e4ckande sv\u00e4ngig R&amp;B. Hur fr\u00e4ckt och stils\u00e4kert som helst. H\u00f6r honom till och med lira akustisk gitarr med bravur. Parets samarbeten har h\u00e4mtats  fr\u00e5n albumen <em>Just The Two Of Us, Silent Ways, Arabesque <\/em>samt en komposition fr\u00e5n <i>Libera Me.<\/i> I sina karri\u00e4rer har duon  sporrat varandra till extravaganta bedrifter.  En njutning att f\u00e5 ta del av samarbetet. <\/p>\n\n\n\n<p>Somliga melodier sveper iv\u00e4g, genomsyras av en utforskande inst\u00e4llning. Andra \u00e4r av mer avskalat snitt eller rent av konventionellt sammanfogade. Frapperande hur brett helhetsgrepp som f\u00f6rmedlas, antagligen i linje med <em>Toppen av Poppen. <\/em>H\u00e4r f\u00f6rekommer alster jag inte skulle tippat p\u00e5, vara ur den prisade danskans repertoar. Urvalet bevisar s\u00e5v\u00e4l hennes spetskompetens som svindlande  vokala omf\u00e5ng. I vissa sekvenser h\u00f6rs tekniker jag inte uppfattat tidigare. Klyschan att hon tillh\u00f6r de f\u00e5 som kan sjunga allt m\u00f6jligt med trov\u00e4rdighet st\u00e4mmer.  Hennes st\u00e4mband kan  f\u00f6rvandla en popbagatell, ge den oanade dimensioner. Ett par l\u00e5tar sjungs helt eller delvis p\u00e5 modersm\u00e5let, vilket \u00e4r s\u00e4llsynt n\u00e4r det g\u00e4ller Caecilie Norby. <\/p>\n\n\n\n<p>Vilka \u00e4r mina personliga favoriter?  Det frustande \u00e4ventyret betitlat <i>Slow Fruit, <\/i>ta-i-fr\u00e5n-t\u00e5rna utlevelsen i <em>Sittin\u00b4 In A Window <\/em>med tangodoft i rockatmosf\u00e4r, grooviga versionen av <em>Bei Mir Bist Du Schoen, <\/em>den l\u00e4ttsamma duetten med Curtis Stigers, kvinnliga kollektivets kraft i <em>Easy Money<\/em> (Rickie Lee Jones) av Sisters In Jazz och absolut balladen <em>The Windmills Of Your Mind <\/em>(Legrand). Att  g\u00e5 p\u00e5 uppt\u00e4cktsf\u00e4rd bland denna h\u00e4rligt spretande sammanst\u00e4llning, \u00e4r v\u00e4l investerad tid. Finns \u00f6verh\u00e4ngande &#8221;risk&#8221; att man blir beroende.  Skulle inte bli f\u00f6rv\u00e5nad om den kommer betraktas som en milstolpe inom kontempor\u00e4r musik.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p> <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Caecilie Norby Portraying 5 Kompilator och curator: Marco Ostrowski Mastrad av Klaus Scheuermann ACT 67:43 Releasedatum: 28\/2 2020 Caecilie Norby var den f\u00f6rsta danska artisten att bli kontrakterad av \u00e4rev\u00f6rdiga Blue Note. My Corner Of The Sky har jag i min \u00e4go. Hon har f\u00e5tt ett flertal priser, gjort tolv album i eget namn och [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-132798","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-skivor","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132798","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=132798"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132798\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":132886,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/132798\/revisions\/132886"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=132798"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=132798"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=132798"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}