![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/02\/unnamed-4.png\")
<\/p>\n<\/p>\n
Lassemajas detektivbyr\u00e5 – T\u00e5gr\u00e5narens hemlighet
\nBetyg 2
\nSvensk biopremi\u00e4r 7 februari 2020
\nRegi Moa Gammel<\/p>\n
En krystad detektivhistoria utan sp\u00e4nning eller igenk\u00e4nnande.<\/p>\n
I filmen Lassemajas detektivbyr\u00e5 \u2013 T\u00e5gr\u00e5narens hemlighet har tiden stannat n\u00e5gonstans p\u00e5 50-talet. De popul\u00e4ra detektivb\u00f6ckerna har filmats f\u00f6rr och l\u00e5nas fortfarande mycket p\u00e5 biblioteken. T\u00e5gr\u00e5narens hemlighet kommer nog att hitta sin publik eftersom efterfr\u00e5gan p\u00e5 spelfilm f\u00f6r barn \u00e4r stort.<\/p>\n
Intrigen \u00e4r den vanliga fr\u00e5n Lassemaja-b\u00f6ckerna. N\u00e4r telefonen ringer p\u00e5 den lilla detektivbyr\u00e5n \u00e4r Lasse och Maja alltid redo att rycka ut. De hj\u00e4lper polism\u00e4staren i alla sv\u00e5rl\u00f6sta fall. I den h\u00e4r historien \u00e4r handlingen enkel och de vuxna lika enfaldiga som tidigare. Lite moderniserat med en kvinnlig polischef, en f\u00e4rgad f\u00e5ngvaktare och erbjudanden om f\u00f6rstoringsglas med GPS. Men historien k\u00e4nns som mossig 50-talsnostalgi, mer f\u00f6r vuxna \u00e4n f\u00f6r barn. Barn \u00e4r barn och m\u00e5nga tycker om mysterier men filmen k\u00e4nns v\u00e4ldigt omodern. Det samh\u00e4lle som detektivbyr\u00e5n verkar i \u00e4r 50-talets sm\u00e5stad, d\u00e4r t\u00e5gen \u00e4nnu stannade vid de sm\u00e5 stationerna och alla visste vem stinsen och polischefen var.<\/p>\n
Men jag saknar charmen och sammanhangen i historien.<\/p>\n
Synd p\u00e5 fina sk\u00e5despelare , Tomas Norstr\u00f6m, Thmas von Br\u00f6mssen, Alexej Manvelov, Ulla Skoog med flera som deltar i den h\u00e4r tr\u00e4iga historien. Roligaste rollprestationen har faktiskt autopiloten som styr t\u00e5get med j\u00e4mna mellanrum. Och som vuxen kan jag uppskatta det fina landskapet och att barnen alltid f\u00e5r r\u00e4tt.<\/p>\n