{"id":131380,"date":"2020-01-08T14:36:14","date_gmt":"2020-01-08T12:36:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=131380"},"modified":"2020-01-08T14:36:15","modified_gmt":"2020-01-08T12:36:15","slug":"kronika-fredrika-bremer-hade-enorma-forsaljningssiffror","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=131380","title":{"rendered":"Kr\u00f6nika: Fredrika Bremer hade enorma f\u00f6rs\u00e4ljningssiffror"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Ny forskning visar hur ber\u00f6md och l\u00e4st Fredrika Bremer var av samtiden med enorma f\u00f6rs\u00e4ljningssiffror i USA och England bland annat. Att hon var feminist, eller kvinnosakskvinna (detta fantastiska ord!) som k\u00e4mpade f\u00f6r kvinnors myndighet, g\u00f6r henne inte mindre aktuell. F\u00f6r 20 \u00e5r sedan firades 200-\u00e5rsjubil\u00e9et av Bremers f\u00f6delse med en forskningsantologi och sedan dess har det kommit tv\u00e5 biografier. Poddar, som Bildningspodden och UR:s Bildningsbyr\u00e5n, har avsnitt som avhandlar f\u00f6rfattarinnan. Kort sagt: Bremer \u00e4r p\u00e5 tapeten.<\/p>\n

Familjen H***, en av de mest k\u00e4nda romanerna, publicerades i tv\u00e5 l\u00e4ngre avsnitt i samlingsvolymerna Teckningar utur hvardagslifvet del 2-3 runt 1830. Familjen H*** har kommit att kallas Sveriges f\u00f6rsta realistiska roman. F\u00f6r det \u00e4r just vardagslivet som st\u00e5r i fokus. Vi f\u00e5r f\u00f6lja husr\u00e5dinnan Beata Hvardagslag som f\u00e5tt anst\u00e4llning hos den v\u00e4lb\u00e4rgade familjen. D\u00e4r ska hon vara till hj\u00e4lp d\u00e4r det beh\u00f6vs, med ”r\u00e5d och d\u00e5d” till de vuxna barnen n\u00e4r de har bekymmer med till exempel vem de ska gifta sig med. Och det \u00e4r inga sm\u00e5 problem.<\/p>\n

Det \u00e4r en del samh\u00e4llskritik, ett \u00e5rtal d\u00e4r samh\u00e4llskritik inte fick f\u00f6rekomma i, s\u00e4rskilt inte av kvinnor. Det \u00e4r h\u00e4r storheten i boken ligger, att hon p\u00e5 ett listigt s\u00e4tt smyger in kritiken, och st\u00e5r upp (innan ”st\u00e5 upp” betydde ”g\u00e5 med i en facebookgrupp”), f\u00f6r kvinnors r\u00e4tt att h\u00f6ras och att skriva.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr stannar nog storheten just d\u00e4r. F\u00f6r en modern l\u00e4sare, som inte grottat ner sig i forskning om Bremer, finns tyv\u00e4rr inte mycket att h\u00e4mta. Romanbygget har en del i \u00f6vrigt att \u00f6nska, bland annat l\u00e5nga delar som \u00e4r i princip helt on\u00f6diga, en upps\u00e4ttning karakt\u00e4rer som \u00e4r sv\u00e5ra att bry sig om, till och med Beata sj\u00e4lv. De melodramatiska utropen \u00f6ver 30 sidor \u00e4r minst sagt pass\u00e9. Min favorit bland Sveriges litteraturvetare, G\u00f6ran H\u00e4gg, kallar k\u00e4rleken i Bremers b\u00f6cker ”k\u00f6nl\u00f6s”. En korrekt beskrivning, f\u00f6r k\u00e4rleksskildringarna \u00e4r onekligen daterade.<\/p>\n

Bremer \u00e4r intressant som historisk person och resen\u00e4r. Hon reste en hel del, bland annat till Kuba. Det \u00e4r bra l\u00e4sning!<\/p>\n

Vill ni l\u00e4sa Bremer och Famillen H finns en utm\u00e4rkt textkritisk utg\u00e5va p\u00e5 litteraturbanken.se. Helt gratis och med den herrliga 1830-talsstavningen bevarad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ny forskning visar hur ber\u00f6md och l\u00e4st Fredrika Bremer var av samtiden med enorma f\u00f6rs\u00e4ljningssiffror i USA och England bland annat. Att hon var feminist, eller kvinnosakskvinna (detta fantastiska ord!) som k\u00e4mpade f\u00f6r kvinnors myndighet, g\u00f6r henne inte mindre aktuell. F\u00f6r 20 \u00e5r sedan firades 200-\u00e5rsjubil\u00e9et av Bremers f\u00f6delse med en forskningsantologi och sedan dess […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-131380","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-chadie","7":"category-litteratur","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131380","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=131380"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131380\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":131383,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131380\/revisions\/131383"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=131380"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=131380"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=131380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}