{"id":131167,"date":"2020-01-05T11:04:14","date_gmt":"2020-01-05T09:04:14","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=131167"},"modified":"2020-01-06T12:11:28","modified_gmt":"2020-01-06T10:11:28","slug":"filmrecension-parasit-cyniskt-och-roligt-om-overklassens-diskreta-charm","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=131167","title":{"rendered":"Filmrecension: Parasit – cyniskt och roligt om \u00f6verklassens ”diskreta charm”."},"content":{"rendered":"
\"\"
Pressbild Triart<\/figcaption><\/figure>\n

Parasit
\nBetyg 5
\nSvensk biopremi\u00e4r 20 december
\nRegiss\u00f6r Bong Joon-ho
\nMedverkande Cho Yeoh-jeong, Park So-dam, Choi Woo-shik och Song Kang-ho<\/p>\n

\u00d6verklass och underklass. Rikemansfolk och fattigmansfolk. Utsugare och utnyttjare. Vem parasiterar p\u00e5 vem och n\u00e4r \u00f6verg\u00e5r naivitet och s\u00e4kerhetst\u00e4nk i ren ondska?<\/p>\n

Innan jag skriver f\u00f6rsta raden f\u00f6r denna recension vill jag s\u00e4ga f\u00f6ljande – Detta \u00e4r en film som b\u00f6r\u00a0 ses f\u00f6ruts\u00e4ttningsl\u00f6st, utan n\u00e5gon som helst f\u00f6rkunskap om filmens tematik och handling. Och f\u00f6ljer du inte det r\u00e5det f\u00f6rst\u00f6rs snabbt k\u00e4nslan och den filmiska upplevelse som \u00e4r Parasit. Jag ska f\u00f6rs\u00f6ka mitt yttersta att s\u00e4ga nada om filmens uppl\u00e4gg men vill \u00e4nd\u00e5 kasta ut ett varningsord – Det kan f\u00f6rekomma SPOLIERS. S\u00e5 nu till omd\u00f6met.<\/p>\n

Bong Joon-ho \u00e4r en sydkoreansk regiss\u00f6r k\u00e4nd f\u00f6r sina genre-mixade och sm\u00e5tt galna filmprojekt fr\u00e5n den milj\u00f6kritiska action-drama-komedin The Host till \u201cE.T-remaken\u201d Okja till actionspektaklet, Bongs enda engelskspr\u00e5kiga film som fr\u00e5n ruta ett enbart utspelas i ett t\u00e5g , Snowpiercer. Nu \u00e4r han tillbaka med en sj\u00e4lvlysande pj\u00e4s. En granit bland kullersten och gnejs. Den s\u00f6nderkramade guldpalmsvinnaren Parasit \u00e4r en unik skapelse, n\u00e5got jag aldrig f\u00e5tt se p\u00e5 filmduken tidigare. Att skildra klass och borgerlighetens \u201cdiskreta charm\u201d p\u00e5 ett s\u00e5dant vis, med humor och v\u00e4rme och med en stor dos cynism i ryggs\u00e4cken kan inte beskrivas p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n som en akt av briljans.<\/p>\n

Parasit handlar kort och gott om en familj best\u00e5ende av en far, en mor och deras tv\u00e5 vuxna barn. Alla oerh\u00f6rt streetsmarta och kluriga. Den kalla k\u00e4llare som de kallar sitt hem har en jobbig insyn och uppkopplingen mot Wi-fi\u00a0 \u00e4r n\u00e4stintill obefintlig. Mot det stora glasf\u00f6nstret som vetter ut mot det stimmiga gatukvarteret har m\u00e5nga alkisar riktat sin uppm\u00e4rksamhet f\u00f6r en kisspaus. Och i k\u00e4llaren \u00e4r kryp som kackerlackor och b\u00e4rfisar vardag. S\u00e5 pass vanligt \u00e4r det med objudna g\u00e4ster p\u00e5 fyra ben att det \u00e4r en fr\u00f6jd f\u00f6r pappan i huset n\u00e4r saneringsmaskinen kommer farandes och bespottar k\u00e4llarlokalen med sin illaluktande giftiga r\u00f6k. S\u00e5 fort dessa fyra individer ser en lukrativ m\u00f6jlighet att tj\u00e4na pengar s\u00e5 tar det den med hull och h\u00e5r. Och mer s\u00e4ger jag inte om detta.<\/p>\n

Parasit \u00e4r den typ av film som m\u00e5ste upplevas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5s, en tematisk, konceptuell film som \u00e4r v\u00e4lplanerad ner i minsta detalj och som p\u00e5 k\u00f6pet \u00e4r s\u00e5 pass rolig att man n\u00e4stan trillar av stolen. Jag skrattar s\u00e5 jag kiknar \u00e5t de dr\u00e5pliga saker som familjen tar f\u00f6r sig. Parasit \u00e4r ett m\u00e4sterverk i sin egen r\u00e4tt som har alla ingredienser f\u00f6r att kvala in i den ligan med ett briljant manusarbete, \u00e4lskv\u00e4rda karakt\u00e4rer, snyggt foto och s\u00e5 vidare. Men framf\u00f6rallt \u00e4r det en film med ett djup och med en id\u00e9 som regiss\u00f6r Bong drar s\u00e5 l\u00e5ngt det bara narrativt g\u00e5r. Den p\u00e5minner om filmer som Giorgos Lanthimos Dogtoth om en fader som l\u00e5ser in sina barn och inte l\u00e5ter dem se minsta glimt av omv\u00e4rlden. H\u00e4r finns samma morbida humor, m\u00f6rker och tr\u00e4ffs\u00e4kra cynism runt \u00f6verklassfolk. Parasit v\u00e5gar st\u00e4lla de sv\u00e5ra, jobbiga fr\u00e5gorna och v\u00e4nder l\u00e4ttvindigt upp och ned p\u00e5 alltsammans, vrider p\u00e5 perspektiv och n\u00e4r en minst anar det drar Bong mattan av v\u00e5ra f\u00f6tter. Detta \u00e4r definitionen av stor filmkonst och det \u00e4r s\u00e4llsynt att man ser det broderas fram p\u00e5 bioduken p\u00e5 detta sj\u00e4lvklara vis. Bong har gjort det igen. Hans knivskarpa analys av v\u00e5r samtid g\u00e5r inte att motst\u00e5. Jag s\u00e4ger som\u00a0 Shakespeare – S\u00e5 ska en
\n\u00f6verklassfamilj tuktas.
\n\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Parasit Betyg 5 Svensk biopremi\u00e4r 20 december Regiss\u00f6r Bong Joon-ho Medverkande Cho Yeoh-jeong, Park So-dam, Choi Woo-shik och Song Kang-ho \u00d6verklass och underklass. Rikemansfolk och fattigmansfolk. Utsugare och utnyttjare. Vem parasiterar p\u00e5 vem och n\u00e4r \u00f6verg\u00e5r naivitet och s\u00e4kerhetst\u00e4nk i ren ondska? Innan jag skriver f\u00f6rsta raden f\u00f6r denna recension vill jag s\u00e4ga f\u00f6ljande – […]<\/p>\n","protected":false},"author":40,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[51,13624],"tags":[],"class_list":["post-131167","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmer","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131167","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/40"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=131167"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131167\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":131286,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131167\/revisions\/131286"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=131167"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=131167"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=131167"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}