{"id":131070,"date":"2020-01-01T21:21:58","date_gmt":"2020-01-01T19:21:58","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=131070"},"modified":"2020-01-02T19:41:13","modified_gmt":"2020-01-02T17:41:13","slug":"nyarskonsert-ett-kanslogym-med-mansklig-service","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=131070","title":{"rendered":"Ny\u00e5rskonsert &#8211; Ett \u201dk\u00e4nslogym\u201d med m\u00e4nsklig service."},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Ny\u00e5rskonsert &#8211; Ett \u201dk\u00e4nslogym\u201d med m\u00e4nsklig service. Kungliga operan 31 dec 2019<br><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"480\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0328.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-131071\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0328.jpg 640w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0328-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Hon r\u00e4cker v\u00e4nligt \u00f6ver biljetten och bem\u00f6dar sig om att ge mig en personlig blick \u00f6ver den m\u00f6rkbruna ekdisken. Jag ser ut i den enorma foaj\u00e9n, ut \u00f6ver v\u00e4ggarnas guldornament som tycks h\u00e4nga som dekorationer i en stor gr\u00e4ddt\u00e5rta. S\u00e4llskap ikl\u00e4dda ytterrockar st\u00e5r i sm\u00e5 klungor. Det kunde lika g\u00e4rna vara 1800-tal. De v\u00e4nder och vrider p\u00e5 sig f\u00f6r att lokalisera v\u00e5ningsplan och nummer p\u00e5 d\u00f6rrar. En v\u00e4nlig kvinna i \u00f6vre medel\u00e5ldern \u00e4r biljettkontrollant och st\u00e5r n\u00e5got steg upp p\u00e5 den pampiga trappan. En r\u00f6d matta l\u00f6per l\u00e4ngs med de m\u00e5nga stegen. Hon sm\u00e5pratar med herrskapet f\u00f6re mig. Hon v\u00e4lkomnar alla. Det k\u00f6as p\u00e5 klassiskt vis, och m\u00e5nga \u00e4r de som ger mig service denna kv\u00e4ll. Operahuset visar sig vara fullt av personal i m\u00f6rka kl\u00e4der. Jag tycker det k\u00e4nns som en raritet i v\u00e5rt digitala, effektiviserade tidevarv. H\u00e4r \u00e4r jag i alla fall &#8211; helt solo, t\u00e4mligen nyskild &#8211; och lapar glupskt i mig all m\u00e4nsklig v\u00e4rme som en frusen kattunge.&nbsp;<br><\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"640\" height=\"640\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0356-e1577906267555.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-131072\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0356-e1577906267555.jpg 640w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0356-e1577906267555-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2020\/01\/IMG_0356-e1577906267555-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 640px) 100vw, 640px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En skulptur gjord av skira champagnef\u00e4rgade balettkjolar &#8211; mycket lik en sensuell gran &#8211; lyser i ena h\u00f6rnet. Allt vackert klassiskt, traditionellt \u00e4r v\u00e4ldigt passande denna sista dagen p\u00e5 \u00e5ret s\u00e5 h\u00e4r. Med kappan \u00f6ver armen hoppar jag \u00f6ver garderoben och intar min plats. Den tunnh\u00e5riga smale mannen bredvid i stolen sitter stelt och ser mest rakt fram hela kv\u00e4llen. Han har har ett stramt skinn som blottar beniga kindkotor. Det yngre paret p\u00e5 andra sidan, som samtalar med finsk brytning, \u00e4r h\u00f6gtidligt kl\u00e4dda. Kanske fryser hon lite i sin laxrosa, tunna, korta stretch-spetskl\u00e4nning. Men n\u00e5gra b\u00e4nkrader ner ser jag mannen som f\u00e5r mig att haja till.\u00a0 Visst var det han som undrade vad han (svordom) fick f\u00f6r sina skattepengar? Jag har tappat bort hans namn. Med funderingar kring skatteutdelning och skattesubventioner b\u00f6rjar min ny\u00e5rskv\u00e4ll.<br><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Programmet anges ta tv\u00e5 timmar och en kvart med paus. Men det blir extranummer. Blomsterarrangemangen och belysningen p\u00e5 scenen \u00e4r balanserade och smakfullt gjorda. De 16 programpunkterna presenteras j\u00e4mlikt av radarparet d\u00e4r b\u00e5da \u00e4r hovs\u00e5ngare, Elin Rombo och Karl-Magnus Fredriksson. Ett roligt inslag \u00e4r att Rombo emellan\u00e5t \u201dmansplainar\u201d n\u00e4r Fredriksson vill f\u00e5 henne att svara p\u00e5 fr\u00e5gor och f\u00f6lja hans linje. Hon pratar bara p\u00e5 med det hon har lust att s\u00e4ga. De blir precis lagom trivsamt. Att den lekfulle dirigenten Tobias Ringborg, i stycket \u201dMeditation\u201d, av Massenet, visar sig vara en v\u00e4ldigt k\u00e4nslig violinist, h\u00f6jer ju ocks\u00e5 kv\u00e4llens helhetsintryck.<br><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Att lyssna p\u00e5 opera \u00e4r att gymma k\u00e4nslorna. Det f\u00f6resl\u00e5r konferenciern Fredriksson och myntar kv\u00e4llens term \u201dk\u00e4nslogym\u201d. Jag associerar det till den nutida striden &#8211; den mellan artificiell intelligens och det sviktande levande m\u00e4nskliga sinnet. Jag h\u00e5ller med Fredriksson. S\u00e5klart beh\u00f6ver folket mera \u201dk\u00e4nslogym\u201d. Opera som en g\u00e4rning f\u00f6r att beh\u00e5lla demokratin.&nbsp;<br>Birgitta Svend\u00e9n som \u00e4r b\u00e5de chef och vd p\u00e5 operan, h\u00e5ller senare under kv\u00e4llen ett tal till publiken. Vi f\u00e5r veta att Kungliga operan har fler bes\u00f6kare \u00e4n n\u00e5gonsin. Hon l\u00e4ser ocks\u00e5 en rad ur v\u00e4rdegrunden. M\u00e5ttot \u00e4r att \u201dber\u00f6ra med stark k\u00e4nsla\u201d. Trots lite s\u00e4ljsnack och k\u00e4cka uppmaningar till oss som \u00e4r d\u00e4r, k\u00e4nns det lite som om jag \u00e4r en del av ett stort familjem\u00f6te. Vi tycker samma sak hon och jag. Det \u00e4r fint att ber\u00f6ra och fint att vara f\u00f6rsedd med k\u00e4nslor.<br><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">De m\u00e5nga yngre s\u00e5ngarna &#8211; som lite mer kollektivt under kv\u00e4llen bjuder p\u00e5 mer lekfulla levande inslag &#8211; presenteras som \u201dframtidens s\u00e5ngare\u201d. De sjunger verk av Donizetti, Mozart, Verdi. Deras s\u00e5ngf\u00f6rm\u00e5ga g\u00e5r knappt att skilja fr\u00e5n de tv\u00e5 uppburna hovs\u00e5ngarna. Men man h\u00f6r inte s\u00e5 noga f\u00f6r de sjunger mest i grupp.&nbsp;<br><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Att kv\u00e4llens speciellt inbjudna g\u00e4st Kim Hyojong, fr\u00e5n Sydkorea, f\u00e5r tv\u00e5 egna solo \u00e4r sj\u00e4lvklart.&nbsp; Hans s\u00e5nginsats visar sig stark, ljus och klar och dr\u00f6jer kvar i sinnet hela v\u00e4gen hem. Det blir spontant kraftiga appl\u00e5der. N\u00e4r f\u00f6rsta s\u00e5ngen \u201dAh mes amis\u201d ur verket Regementets dotter av Donizetti, breder ut sig \u00f6ver b\u00e4nkraderna, \u00e4r ribban satt redan f\u00f6re paus.&nbsp;<br><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men programmets mest v\u00e4rmande inslag, som g\u00f6r mig s\u00e5 stolt, utf\u00f6rs \u00e4nd\u00e5 hovs\u00e5ngerskan Elin Rombo. N\u00e4r hon v\u00e4l f\u00e5r ta ton i det sj\u00e4tte inslaget, vill s\u00e4ga. V\u00e4ldigt lekfullt och levande bjuder hon p\u00e5 tv\u00e5 s\u00e5nger av Bellini. D\u00e5 n\u00e5gon s\u00e5 fritt g\u00f6r gestaltandet till sitt eget, leker med sin r\u00f6sts uttryck s\u00e5 ledigt, genom att s\u00e5 v\u00e4l k\u00e4nna till sina styrkor &#8211; ja d\u00e5 \u00e4r det bara att tacka f\u00f6r att du \u00e4r d\u00e4r p\u00e5 plats de unika minuter s\u00e5ngen varar. Det var l\u00e4nge sedan jag h\u00f6rde n\u00e5got s\u00e5 nyanserat, \u00f6verraskande och personligt, modigt.<br>Jag vill ocks\u00e5 n\u00e4mna att jag som kvinna s\u00e5klart blir extra glad \u00f6ver valet av s\u00e5ng, och de tre damerna &#8211; som ur verket Carmen av Bizet s\u00e5 kraftfullt sj\u00f6ng \u201dLes triangels des sistres tintaient\u201d. Johanna Rudstr\u00f6m, b\u00e4rande mezzosopran fick h\u00e4r s\u00e4llskap av Lovisa Sandenskog och Kine Sandtr\u00f6. \u00a0<br>Och visst var det passande att l\u00e5ta \u00e4ven detta ny\u00e5rsprogram f\u00e5 inneh\u00e5lla n\u00e5got mer folkligt \u00f6rh\u00e4nge, en s\u00e5ng som \u00e4r k\u00e4nd kanske fr\u00e5n en musikal eller en popartist. Med fin n\u00e4rvaro fick vi mot slutet lyssna till hovs\u00e5ngaren Fredriksson sj\u00e4lv, d\u00e5 han framf\u00f6rde \u201dMy Way\u201d av Rivau\/Francois\/ Anka. En existentiell tanke for ut \u00f6ver b\u00e4nkraderna, som sa att man alltid \u00e4r ensam och m\u00e5ste f\u00f6lja sin v\u00e4g i livet. Vi f\u00e5r ta oss \u00f6ver till n\u00e4sta decennium f\u00f6r egen maskin, och g\u00f6ra det p\u00e5 v\u00e5rt eget s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Frilansskribent: Pernilla Wiechel<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Dirigent: Tobias Ringborg<br>Sopran, hovs\u00e5ngerska: Elin Rombo<br>Baryton, hovs\u00e5ngare: Karl-Magnus Fredriksson<br>Mezzosopran: Johanna Rudstr\u00f6m<br>Tenor, g\u00e4sts\u00e5ngare fr\u00e5n Sydkorea: Hyojong Kim<br>Vd och operachef:Birgitta Svend\u00e9n<br>Ljus: Niclas Molin<br>Producent operah\u00f6gskolan: Marit Wixell<br>Producent Kungliga operan: Tove Asplind<br>Medverkande:Kungliga hovkapellet med konsertm\u00e4stare Tale Olsson<br>Studenter fr\u00e5n operah\u00f6gskolan<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Ny\u00e5rskonsert &#8211; Ett \u201dk\u00e4nslogym\u201d med m\u00e4nsklig service. Kungliga operan 31 dec 2019 Hon r\u00e4cker v\u00e4nligt \u00f6ver biljetten och bem\u00f6dar sig om att ge mig en personlig blick \u00f6ver den m\u00f6rkbruna ekdisken. Jag ser ut i den enorma foaj\u00e9n, ut \u00f6ver v\u00e4ggarnas guldornament som tycks h\u00e4nga som dekorationer i en stor gr\u00e4ddt\u00e5rta. S\u00e4llskap ikl\u00e4dda ytterrockar st\u00e5r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[13630,20,13624],"tags":[],"class_list":["post-131070","post","type-post","status-publish","format-standard","category-opera","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131070","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=131070"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131070\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":131092,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/131070\/revisions\/131092"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=131070"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=131070"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=131070"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}