{"id":130848,"date":"2019-12-19T03:14:00","date_gmt":"2019-12-19T01:14:00","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=130848"},"modified":"2019-12-19T21:50:38","modified_gmt":"2019-12-19T19:50:38","slug":"lika-sjalvstandigt-som-stralande-stjarnenatter-med-sofia-karlsson-martin-hederos","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=130848","title":{"rendered":"Lika sj\u00e4lvst\u00e4ndigt som str\u00e5lande &#8211; Stj\u00e4rnen\u00e4tter med Sofia Karlsson &amp; Martin Hederos"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"433\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/untitled.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-130849\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/untitled.png 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/12\/untitled-300x200.png 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>Pressfoto  Stora Teatern<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Stora Teatern i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n<p>17\/12 2019<\/p>\n\n\n\n<p>4+<\/p>\n\n\n\n<p>Har sett antingen Martin Hederos eller Sofia Karlsson cirka femton g\u00e5nger (ett par g\u00e5nger recenserat), varf\u00f6r lockelsen att h\u00f6ra dem live tillsammans  var naturlig.  Duon har sedan 2015 genomf\u00f6rt flera omtyckta julturn\u00e9er. Tv\u00e5 album har det blivit, varav en liveskiva. N\u00e5gra \u00e5r tog man en paus n\u00e4r Sofia blev mamma.  Att samarbetet blivit s\u00e5 fruktbart beror p\u00e5  \u00f6ppet sinnelag och det faktum att de kommer fr\u00e5n olika genrer. Martin spelar i flerfaldigt grammisbel\u00f6nade Tonbruket och var i sjutton \u00e5r medlem i dynamiska Soundtrack Of Our Lives. Volymstark psykedelia och progressiv, egenartad jazz  med tv\u00e4ra kast. P\u00e5 senare \u00e5r har han blivit expert p\u00e5 att ackompanjera framst\u00e5ende kvinnliga singer song &#8211; writers. Fyra g\u00e5nger grammisbel\u00f6nade Sofia Karlsson ska betraktas som en portalfigur inom folkmusik och visa p\u00e5 2000-talet. <\/p>\n\n\n\n<p>Dessutom har hon p\u00e5 eget bolag producerat en frist\u00e5ende, tredelad svit med \u00f6verv\u00e4gande instrumental musik av melankoliskt snitt betitlad Sally Wiola Sessions. Lyssnar i skrivande stund p\u00e5 undersk\u00f6na vol I som best\u00e5r av solostycken av pianisten Martin Hederos. Oortodoxa superduon Lisas debut blev i min bok \u00e5rets skiva h\u00e4rom \u00e5ret. Och i h\u00f6stas kom uts\u00f6kta Guitar Stories signerad &#8221;skivbolagsdirekt\u00f6ren&#8221; sj\u00e4lv . Ett beundransv\u00e4rt konsekvent projekt, vars relevans i recensionen \u00e4r sj\u00e4lvklar. Somliga l\u00e5tar i julprogrammet Stj\u00e4rnen\u00e4tter h\u00e4rr\u00f6r n\u00e4mligen fr\u00e5n  egna kompositioner.  Bortsett fr\u00e5n ett par traditionella juls\u00e5nger verkar konceptet vara, att ge publiken vad de inte vet att de vill ha. En framsynt befriande tankeg\u00e5ng,  inneb\u00e4r att slentrian undviks. Ist\u00e4llet ett personligt avtryck och ett andningsh\u00e5l., i en frizon av spelgl\u00e4dje och tr\u00f6st.<\/p>\n\n\n\n<p>Hade f\u00f6rest\u00e4llt mig  Martin sittandes vid flygeln, medan Sofia skulle st\u00e5 i n\u00e4rheten bakom ett mikrofonstativ. Oj, vilken  felaktig f\u00f6ruts\u00e4gelse. Vi har ist\u00e4llet framf\u00f6r oss en  omv\u00e4xlande resa , iscensatt av tv\u00e5 f\u00e4ngslande multiinstrumentalister. Scenen har de m\u00f6blerat med instrument, adventsstakar och en f\u00e5t\u00f6lj. Likt spektakul\u00e4ra shower har man planerat f\u00f6r kl\u00e4dombyten. De f\u00f6rv\u00e4ntade doserna av innerlighet j\u00e4mte  muntra kommentarer inramar. Instrumental \u00f6ppning med Martin p\u00e5 orgel och Sofia p\u00e5 blockfl\u00f6jt, \u00f6verg\u00e5r i <em>Julvisa <\/em>(Sibelius) med text av Mikael Wiehe. Vad som sker under cirka halvannan timme \u00e4r st\u00e4ndiga byten av instrument och positionsf\u00f6r\u00e4ndringar. Sofia trakterar exempelvis s\u00e5v\u00e4l akustisk som elektrisk gitarr, basmandolin, orgel och klockspel (p\u00e5minner till utseende och klang om mellotron). Martin \u00e5 sin sida spelar inte bara klaviaturinstrument utan ocks\u00e5 fiol och dragspel. <\/p>\n\n\n\n<p> Sofia Karlsson \u00e4r utrustad med en klockren f\u00f6rf\u00f6risk r\u00f6st. Hon framh\u00e4ver med inlevelse texternas inneh\u00e5ll, utan att \u00f6verarbeta. I <em>Oh helga natt <\/em>undviker hon, olikt manliga stors\u00e5ngare,  att ta sig an de h\u00f6gsta tonerna. Samma f\u00f6rt\u00e4tade st\u00e4mning n\u00e4r <em>Ave Maria <\/em>tolkas i en  tillbakadragen stil. Den folkk\u00e4ra artistens s\u00e5ng f\u00e5r hj\u00e4rtan att sm\u00e4lta oavsett vad hon framf\u00f6r. Ur ett originellt och mycket omd\u00f6mesgillt  program m\u00e4rks h\u00f6jdpunkter som egenskrivna <em>Kom med mig <\/em>(&#8221;om att h\u00e4mta p\u00e5 dagis&#8221;.), andl\u00f6st vackra titell\u00e5ten, <em>Have Yourself A Merry Little Christmas, Joy <\/em>(Tracy Thorn som jag har flera plattor med), duons farm\u00f6drars favorit <em>Frid p\u00e5 jord<\/em> samt <em>Jul, jul, str\u00e5lande jul <\/em>d\u00e4r en n\u00e4stintill fulltalig publik uppmanas att resa  sig upp f\u00f6r att unisont kl\u00e4mma i med f\u00f6rsta versen. <\/p>\n\n\n\n<p>Martin Hederos har ett signifikant kroppsspr\u00e5k n\u00e4r han spelar klaviaturinstrument. Huvudet b\u00f6js ned\u00e5t som om han exalterad utvinner sj\u00e4len ur sitt \u00e4lskade instrument. Gl\u00f6mmer aldrig n\u00e4r Ebbot utropade under gig i Falkenberg att v\u00e4rml\u00e4nningen i fr\u00e5ga f\u00e5tt &#8221;psykbryt&#8221;, n\u00e4r den eminente musikanten f\u00f6rpassat sig till en ny, underbar dimension. Finns n\u00e5got h\u00f6gst tilltalande med hans pregnanta anslag och  tempov\u00e4xlingar.  Med rullande ackord serveras en blues. Genom till\u00e4mpandet av andra tekniker h\u00f6rs en glad polska, julvals och allra sist det h\u00e4nf\u00f6rande ledmotivet till  Karl Bertil Jonsons julafton.  D\u00e5 kompar Sofia p\u00e5 basmandolin!  Ett annat musikaliskt crescendo  intr\u00e4ffar i <i>Julvisa fr\u00e5n \u00c4lvdalen, <\/i>n\u00e4r Martin lirar fiol och Sofia orgel.<\/p>\n\n\n\n<p>Syns att duon trivs tillsammans, \u00e4r trygga p\u00e5 scen, f\u00f6renas  p\u00e5 gemensam planhalva. Man vill som sagt inte gulla med publiken, hellre komma med ov\u00e4ntade melodier. \u00c4r inriktade p\u00e5 att f\u00f6rmedla de dubbla k\u00e4nslor vi har inf\u00f6r julen,  hysterin som riskerar att ta k\u00e5l p\u00e5 friden. Sofia tar tillf\u00e4llet i akt att l\u00e4sa en egen text d\u00e4r h\u00f6gre makter \u00e5kallas och en bannbulla mot nationalisters vilja att kapa svensk folkmusik. Den blandade publiken gav rungande bifall till de b\u00e5da artisterna, tillika presentat\u00f6rer, innan de l\u00e4mnade salongen f\u00f6r att bege sig ut i ett regnruskigt G\u00f6teborg.  Fick efter\u00e5t en kort pratstund med duon, vars konsert tillf\u00f6rt  gl\u00e4dje och bringat oss sk\u00f6nhet.<\/p>\n\n\n\n<p>p.s  R\u00e5kade uppt\u00e4cka mycket positiv rubrik fr\u00e5n musikredakt\u00f6ren p\u00e5 G\u00f6teborgs-Posten, vilket egentligen \u00e4r helt ovidkommande f\u00f6r en oberoende recensent.  Indirekt medf\u00f6r emellertid hans ber\u00f6m att mina lovord inte f\u00e5r samma avg\u00f6rande betydelse.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Stora Teatern i G\u00f6teborg 17\/12 2019 4+ Har sett antingen Martin Hederos eller Sofia Karlsson cirka femton g\u00e5nger (ett par g\u00e5nger recenserat), varf\u00f6r lockelsen att h\u00f6ra dem live tillsammans var naturlig. Duon har sedan 2015 genomf\u00f6rt flera omtyckta julturn\u00e9er. Tv\u00e5 album har det blivit, varav en liveskiva. N\u00e5gra \u00e5r tog man en paus n\u00e4r Sofia [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-130848","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"category-film","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130848","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=130848"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130848\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":130884,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130848\/revisions\/130884"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=130848"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=130848"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=130848"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}