{"id":130157,"date":"2019-11-19T22:04:39","date_gmt":"2019-11-19T20:04:39","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=130157"},"modified":"2019-11-19T22:26:08","modified_gmt":"2019-11-19T20:26:08","slug":"sallsam-skonhet-och-frascht-tonsprak-tempest-in-a-teapot-av-tuuliki-bartosik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=130157","title":{"rendered":"S\u00e4llsam sk\u00f6nhet och fr\u00e4scht tonspr\u00e5k – Tempest In A Teapot av Tuuliki Bartosik"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Coverdesign Kr\u00f6\u00f6t Kukkur<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tuulikki Bartosik<\/p>\n\n\n\n

Tempest In A Teapot (Torm Veeklaasis)<\/p>\n\n\n\n

5<\/p>\n\n\n\n

Inspelning och mixning i Playing With Music Recording Studio av Petter Berndalen<\/p>\n\n\n\n

Mastring: Claes Persson CRP Mastering<\/p>\n\n\n\n

Producent: Jonas Knutsson tillsammans med Petter Berndalen\/ Tuulikki Bartosik<\/p>\n\n\n\n

Playing With Music (Utgiven med st\u00f6d av Svenska Kulturr\u00e5det)<\/p>\n\n\n\n

45:31<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 15\/11 2019<\/p>\n\n\n\n

Tuuliki Bartosik \u00e4r en accordeonist (korrekta beteckningen p\u00e5 n\u00e5gon som spelar olika sorters dragspel) fr\u00e5n Estland bosatt i Stockholm. Efter utf\u00f6rliga studier undervisar hon numera b\u00e5de p\u00e5 KMA och motsvarande inr\u00e4ttning i hemlandet. Har tidigare sl\u00e4ppt fem album och en ep, n\u00e5gra av dem tillsammans med andra om jag \u00e4r r\u00e4tt informerad. Hon har samarbetat med bland andra Estonian National Symphony Orchestra, Estonian Folk Chamber Orchestra och kvintetten Accordionesse. En l\u00e5ngvarig musikalisk partner har varit finske pianisten Timo Alakotila. Hade ingen kunskap om Bartosik, vars musicerande b\u00f6r namnas i samma andetag som ikonen Astor Piazzolla (1921-1992) och Richard Galliano (h\u00f6rdes live i somras i Ystad). Oortodoxt och st\u00e4mningsm\u00e4ttat spel kvalificerar 43-\u00e5ringen till konstn\u00e4rligt sl\u00e4ktskap med instrumentkollegan Lisa L\u00e5ngbacka. <\/p>\n\n\n\n

Samtliga nio sp\u00e5r p\u00e5 Tempest In A Teapot <\/i>har komponerats av Bartosik och med tv\u00e5 undantag arrangerats p\u00e5 egen hand. I pressutskicket l\u00e4ggs mycket krut p\u00e5 att redog\u00f6ra f\u00f6r hennes vision och d\u00e4rmed inspelningsproceduren. Visar sig att komponisten och pedagogen beger sig regelbundet till s\u00f6dra Estland, till naturen d\u00e4r hon sommartid vistades hos sina morf\u00f6r\u00e4ldrar. H\u00e4r utforskar hon sitt sound. Framg\u00e5r av citat inuti det estetiskt tilltalande albumet – illustrerat med kul\u00f6rta f\u00e4rgf\u00e4lt och simmande fiskar – att den innovativa accordeonisten \u00e4r besj\u00e4lad av animism. Med alla sinnen omfamnas naturen och v\u00e4der och vind.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom hon inte vill vara h\u00e4nvisad till enbart konsertsalar, brinner hon f\u00f6r att spela utomhus. Som experimenterande av klangbild, har den specifika skogen och tr\u00e4den haft stor betydelse. Str\u00e4van i tillkomsten av nya skivan, har kretsat kring att skapa ett nordiskt-baltiskt sound med inspiration fr\u00e5n den natur hon \u00e4r rotad i. Med hj\u00e4lp av en akustiker har producenter kunnat spela in skivan i ett s.k wing-room, med banbrytande akustikpaneler som \u00e5terskapat skogsmilj\u00f6n. Dessa har konstruerat ett v\u00e4rldsledande accordeonljud, f\u00f6rst\u00e4rkt av hantverksskickligheten fr\u00e5n italienska Pigini Accordions. ”N\u00e4r jag sl\u00f6t \u00f6gonen och spelade, k\u00e4ndes det som att jag var<\/em> i s\u00f6dra Estlands<\/em> skogar. Det som i b\u00f6rjan k\u00e4ndes om\u00f6jligt…blev nu en verklighet<\/em> i Stockholm i studion\/ Helt pl\u00f6tsligt h\u00f6rde jag \u00e4ven de minsta klangnyanserna… och kunde improvisera med \u00f6vertonerna. Resultatet…beskriver min inre v\u00e4rld p\u00e5 pricken\/” <\/em><\/p>\n\n\n\n

Tuulikki ber\u00e4ttar att hon senaste fyra \u00e5ren f\u00f6rs\u00f6kt spela in i n\u00e4mnda skogsomr\u00e5de. Ville d\u00e5 helst g\u00f6ra ett livealbum, eller i varje fall f\u00e5 till ett par l\u00e5tar. Projektet stupade p\u00e5 att hennes egendesignade instrument Pigini Caruso inte t\u00e5lde fukten under tysta n\u00e4tter.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
pressfoto fr\u00e5n artistens hemsida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Rofylld melankoli inleder. Vackra toner str\u00e4cker sig l\u00e5ngsamt mot himlen. Varje titel \u00e4r tv\u00e5spr\u00e5kig, estnisk plus engelsk. I den karga naturmystik d\u00e4r m\u00e4nniska och skog uppn\u00e5r symbiotiskt f\u00f6rh\u00e5llande, uppst\u00e5r ett \u00f6dmjukt universum. Lyssnaren sugs in i en f\u00f6rtrollad v\u00e4rld. Crying Meadows <\/em>f\u00f6ljs av Setting Sail For freedom<\/em>, ett stycke som utstr\u00e5lar optimism. Tycker mig h\u00f6ra en tonartsh\u00f6jning. Noterar mjukt gung p\u00e5 specialbyggt instrument som o\u00f6versatt \u00e4r ”double cassotto convertor free-bass accordion.” Kompletteras h\u00e4r och var med estniska str\u00e4nginstrumentet kannel. <\/p>\n\n\n\n

Kontemplativa tillst\u00e5nd mixas med taktfast beat av skiftande styrka. Finns drag av minimalism i likhet med LISAS magiska skiva. P\u00e5 grund av ett eggande polyfont sound, passar inte termen fl\u00f6de s\u00e4rskilt v\u00e4l. Musiken \u00e4r helt enkelt f\u00f6r h\u00e4ndelserik. Bryter av med sin rushiga fart g\u00f6r exempelvis Forgotten Village Polka. <\/em>Denna kl\u00e4mmiga sak avl\u00f6ses av en vaggvisa, som sig b\u00f6r l\u00e5ter den v\u00e4nligt vilsam. Tuulikki sjunger harmoniskt, mestadels ordl\u00f6st p\u00e5 n\u00e5gra sp\u00e5r. Vi f\u00e5r veta att hon anv\u00e4nder det \u00e5lderdomliga spr\u00e5ket v\u00f6ru, mest m\u00e4rkbart i den vals som har text av Artur Adson. Titell\u00e5ten (arr Bartosik\/ Knutsson) utg\u00e5r fr\u00e5n medium-tempo, utvecklas till ett flerskiktat medryckande \u00e4ventyr. <\/p>\n\n\n\n

R\u00f6uge Waltz<\/em> \u00e4r dels en stampa – takten – vals, dels en sorts lyrisk betraktelse, vars h\u00e4pnadsv\u00e4ckande arr \u00e4r utslag enorm beg\u00e5vning. L\u00e5ter som om flera st\u00e4mmor konverserar, med nyanserade infall. I den vals som avrundar Tempest In A Teapot <\/em>uppst\u00e5r en s\u00e4llsam sk\u00f6nhet. Bara str\u00e4nginstrumentet tas i anspr\u00e5k i en l\u00e5t vars arrang\u00f6rspar \u00e4r Bartosik & Knutsson. Som ett oannonserat appendix \u00e5terkommer f\u00e5gelkvitter och sus fr\u00e5n tr\u00e4d som spelats in av John Grzinich i naturreservat i Estland. Svagt i bakgrunden om en lyssnar i h\u00f6rlurar h\u00f6rs kn\u00e4ppande p\u00e5 kannel. En smaksak om man anser detta bihang vara krystat, eller en logisk konsekvens av den klangbotten som accordeonisten och komposit\u00f6ren utg\u00e5tt fr\u00e5n. Och just d\u00e4rf\u00f6r vill understryka.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r glad att jag fick uppt\u00e4cka en s\u00e4rpr\u00e4glad musiker som lyckas oms\u00e4tta sin filosofi i ett f\u00f6runderligt ljuvligt sound. Registrerar meditativa och uppfriskande tong\u00e5ngar! Studeras musiken koncentrerat med \u00f6ppna \u00f6ron blir det aldrig fantasil\u00f6st. Finns ingen anledning att ifr\u00e5gas\u00e4tta de egenskaper som lanserar kulturbryggan Tuulikki Bartosik. Syftar p\u00e5 stor lyskraft, dynamik och m\u00e5ngsidighet, j\u00e4mte en mild f\u00f6rundran \u00f6ver livets m\u00f6jligheter. Har vacklat mellan 4+ och fullpo\u00e4ngare, landade till slut i h\u00f6gsta betyg. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tuulikki Bartosik Tempest In A Teapot (Torm Veeklaasis) 5 Inspelning och mixning i Playing With Music Recording Studio av Petter Berndalen Mastring: Claes Persson CRP Mastering Producent: Jonas Knutsson tillsammans med Petter Berndalen\/ Tuulikki Bartosik Playing With Music (Utgiven med st\u00f6d av Svenska Kulturr\u00e5det) 45:31 Releasedatum: 15\/11 2019 Tuuliki Bartosik \u00e4r en accordeonist (korrekta beteckningen […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-130157","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130157","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=130157"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130157\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":130181,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130157\/revisions\/130181"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=130157"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=130157"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=130157"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}