{"id":130061,"date":"2019-11-16T02:41:45","date_gmt":"2019-11-16T00:41:45","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=130061"},"modified":"2019-11-16T02:45:30","modified_gmt":"2019-11-16T00:45:30","slug":"sprakande-och-subtilt-med-humoristiska-anekdoter-svante-moter-beppe-wolgers-pa-stora-teatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=130061","title":{"rendered":"Det sprakande och subtila kompletteras med humoristiska anekdoter – Svante m\u00f6ter Beppe Wolgers p\u00e5 Stora Teatern"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Anna Huerta – fr\u00e5n Stora Teaterns facebooksida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Svante Thuresson och Claes Crona trio<\/p>\n\n\n\n

Svante m\u00f6ter Beppe Wolgers<\/p>\n\n\n\n

5<\/p>\n\n\n\n

Stora Teatern i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

14\/11 2019<\/p>\n\n\n\n

I samarbete med Riksteatern<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan inf\u00f6rskaffades p\u00e5 rea den mycket l\u00e4sv\u00e4rda och vackert utformade biografin kort och gott betitlad Beppe. <\/em>I bokhyllor st\u00e5r ocks\u00e5 diktsamlingen R\u00f6ster fr\u00e5n Vattudalen <\/em>och postumt utgivna memoarerna Cabaret. <\/em>P\u00e5 bibliotek l\u00e5nades de tv\u00e5 tidigare delarna i Beppe Wolgers (1928 – 1986) memoarer. Mest k\u00e4nd blev han ju som textleverant\u00f6r till l\u00e5tar och scen, mysiga Godnattstunden <\/em>och utsk\u00e4llda Sk\u00e4ggen <\/em>i teve.<\/p>\n\n\n\n

I den f\u00f6rest\u00e4llning som getts 48(!) g\u00e5nger idkar Svante Thuresson h\u00f6gl\u00e4sning ur inledande bandet, om Beppes stapplande tid som l\u00e4tt misslyckad yngling under utbildning. Det blir fenomenalt skickligt n\u00e4r tragikomiska ner\u00e4ttelser \u00e5terges i jag-form. Thuresson, med sin mer \u00e4n halvsekell\u00e5nga vana vid krogshower, ikl\u00e4der sig s\u00f6ml\u00f6st rollen som tillbakablickande, sj\u00e4lvironisk ber\u00e4ttare. Han \u00e4r en str\u00e5lande uppl\u00e4sare som sprider v\u00e4rme omkring sig. S\u00e4ger till publiken p\u00e5 n\u00e4rmare 400 personer att han sittande med l\u00e4sglas\u00f6gonen p\u00e5 \u00e4r Beppe Wolgers. Det handlar om hur bristf\u00e4lliga anlag kamoufleras, lyckan i att insupa USA, \u00f6vervikt, stamning och tillkortakommande med motsatta k\u00f6net. Vid ett tillf\u00e4lle signalerar s\u00e5ngaren att han kliver ur sin position. S\u00e4tter d\u00e5 som hastigast in legendaren Wolgers i sitt sammanhang. Tillerk\u00e4nner honom dennes enorma kvalitativa produktion f\u00f6r teve, radio, skivinspelningar och scen. Vi \u00e4r med om ett \u00e4reminne, nostalgi av b\u00e4sta sort.<\/p>\n\n\n\n

Ska framh\u00e5llas att ljudet var exceptionellt f\u00f6rdelaktigt. Claes Crona trio \u00e4r sannerligen p\u00e5 hugget, v\u00e4ldigt ink\u00f6rda och sensibla. Deras vitala samspel utg\u00f6r f\u00f6ruts\u00e4ttningen f\u00f6r elegant tolkade l\u00e5ttexter signerade Bertil Beppe Wolgers. Inspirerade oldtimern Crona anf\u00f6r ledigt p\u00e5 en flygel modell mindre. Anslag och l\u00f6pningar mycket v\u00e4l avv\u00e4gda. Hans Andersson som ryggrad p\u00e5 kontrabas imponerar storligen, inte bara f\u00f6r sina cirka fyra solon. De tv\u00e5 har jag h\u00f6rt tillsammans live \u00e5tskilliga g\u00e5nger. Varje g\u00e5ng g\u00f6r sig deras makal\u00f6sa musikalitet p\u00e5mind. Tredje l\u00e4nken hade nyligen svetsats in till p\u00e5g\u00e5ende turn\u00e9. Daniel Fredriksson har jag h\u00f6rt och uppskattat live s\u00e5 pass ofta, att jag redan f\u00f6r tio \u00e5r sedan inkluderade honom i en serie trumslagarportr\u00e4tt f\u00f6r LO-tidningen. Oavsiktligt roade han publiken n\u00e4r en cymbal lossnade, medan han ytterst medvetet underh\u00f6ll n\u00e4r han svingade loss i solo p\u00e5 I New York.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Man b\u00f6rjar lite f\u00f6rsiktigt genom att etablera behaglig st\u00e4mning. Men dr\u00f6jer inte l\u00e4nge innan det blir v\u00e4rldens \u00f6s i Va\u00b4e\u00b4de\u00b4d\u00e4r<\/em>. Med sm\u00e5 medel sv\u00e4nger det kopi\u00f6st. Och s\u00e5ngen sitter perfekt. Thuresson dirigerar musikerna med gester, markerar hur l\u00e4nge han best\u00e4mt att h\u00e5lla tonen. Jazzs\u00e5ngaren vars Beppe-album Jag \u00e4r hip baby <\/em>(-95) jag v\u00e5rdar \u00f6mt, gjorde en utm\u00e4rkt insats i fjol p\u00e5 tribut till Monica Zetterlund under Stockholm jazzfestival. Flertalet succ\u00e9melodier p\u00e5 repertoaren \u00e4r s\u00e5dana man f\u00f6rknippar med of\u00f6rlikneliga Monica Z. Perspektivet vidgades genom att ocks\u00e5 mindre k\u00e4nda texter tolkas. Up – tempo nummer blandas f\u00f6red\u00f6mligt med ballader. Refr\u00e4ngen ur Sakta vi g\u00e5 genom stan<\/em> avslutar ett mycket lyckat event i ord och ton, d\u00e4r vi tidigare f\u00e5tt en annorlunda upphottad version av samma l\u00e5t. P\u00e5 slutet framf\u00f6rs tv\u00e5 visor fr\u00e5n l\u00e5ngvariga samarbetet med Olle Adolphson, vilka f\u00f6rtj\u00e4nar ber\u00f6m en masse. L\u00e5ter oerh\u00f6rt subtilt!<\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r tv\u00e5 avdelningar plus ett f\u00f6rband, i form av sympatiskt klingande duon Blue House. I pausen s\u00e4ljer kapellm\u00e4stare Crona sin vana trogen egna skivor. Jag passar p\u00e5 att k\u00f6pa en alldeles f\u00e4rsk cd hans trio spelat in med Svante, vars r\u00f6st befinner sig i anm\u00e4rkningsv\u00e4rt gott skick \u00e4ven bortom 80-\u00e5rs strecket. Omf\u00e5nget m\u00e5 vara begr\u00e4nsat. Det prim\u00e4ra \u00e4r att han textar f\u00f6red\u00f6mligt, j\u00e4mte att en osviklig k\u00e4nsla f\u00f6r rytmik bibeh\u00e5llits sedan tidiga trumperioden.. Dessutom \u00e4r han fortfarande en hejare p\u00e5 scat. F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande rankar han fina k\u00e4rlekss\u00e5ngen Monicas vals <\/em>(Bill Evans) h\u00f6gst av alla l\u00e5ttexter Wolgers skrev. Hyllas extra genom en hisnande vokal slutton. Att Farfars vals <\/em>och Vinter i sk\u00e4rg\u00e5r\u00b4n <\/em>klaffar optimalt \u00e4r inte att undra p\u00e5. De har funnit med l\u00e4nge p\u00e5 repertoaren och spelades in p\u00e5 n\u00e4mnda album fr\u00e5n 1995. Ytterligare ett par h\u00f6jdare fr\u00e5n aftonen b\u00f6r offentligg\u00f6ras. Fastnar f\u00f6r Det \u00e4r v\u00e5rt \u00f6de att dooa<\/em>, (en text f\u00f6r vokalgruppen Gals and Pals p\u00e5 Duke Ellingtons Satin Doll<\/em>) och S\u00e5ngen <\/em>vars virtuosa explosivitet river ner appl\u00e5der.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6msint portr\u00e4tt av ett geni s\u00e5v\u00e4l som musikaliskt raffinemang. Beppe Wolgers s\u00e5ngtexter f\u00f6rmedlas p\u00e5 b\u00e4sta t\u00e4nkbara s\u00e4tt av Svante och Claes Crona trio. L\u00e5t mig kalla showen, inklusive ber\u00e4ttandet inifr\u00e5n och utifr\u00e5n, f\u00f6r en komplett konsert.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Svante Thuresson och Claes Crona trio Svante m\u00f6ter Beppe Wolgers 5 Stora Teatern i G\u00f6teborg 14\/11 2019 I samarbete med Riksteatern F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan inf\u00f6rskaffades p\u00e5 rea den mycket l\u00e4sv\u00e4rda och vackert utformade biografin kort och gott betitlad Beppe. I bokhyllor st\u00e5r ocks\u00e5 diktsamlingen R\u00f6ster fr\u00e5n Vattudalen och postumt utgivna memoarerna Cabaret. P\u00e5 bibliotek […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16,20],"tags":[],"class_list":["post-130061","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-recension","category-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130061","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=130061"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130061\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":130082,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/130061\/revisions\/130082"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=130061"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=130061"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=130061"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}