{"id":129960,"date":"2019-11-09T13:54:00","date_gmt":"2019-11-09T11:54:00","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=129960"},"modified":"2019-11-09T13:54:01","modified_gmt":"2019-11-09T11:54:01","slug":"teaterkritik-frammande-fran-kiseldalen-lockar-till-sjalvkritiska-skratt-och-oppnar-upp-for-nya-tankemonster","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=129960","title":{"rendered":"Teaterkritik: Fr\u00e4mmande fr\u00e5n Kiseldalen &#8211; lockar till sj\u00e4lvkritiska skratt och \u00f6ppnar upp f\u00f6r nya tankem\u00f6nster"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"aligncenter size-full wp-image-129963\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/affisch-480x270.jpg\" alt=\"\" width=\"480\" height=\"270\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/affisch-480x270.jpg 480w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/affisch-480x270-300x169.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 480px) 100vw, 480px\" \/><\/p>\n<p>Fr\u00e4mmande fr\u00e5n Kiseldalen<br \/>\nManus David Book<br \/>\nRegis, scenografi, teknik Henrik Bergstr\u00f6m, David Book, Johanna Rane<br \/>\nPremi\u00e4r av Parterren p\u00e5 \u00d62 Scenkonst den 8 november 2019<\/p>\n<p>Temat m\u00e4nsklighetens underg\u00e5ng \u00e4r inte n\u00e5got n\u00e5gon av oss i dagsl\u00e4get \u00e4r omedvetna om. V\u00e5gar man bara ta till sig vetenskaplig fakta och inte som strutsen stoppar huvudet i sanden, eller lurar sig sj\u00e4lv med falska nyheter i amerikansk stil, s\u00e5 vet vi att det inte st\u00e5r s\u00e5 bra till med moder jord. B\u00e5de etiskt och moraliskt kan vi dr\u00e4nka och oss sj\u00e4lva med massor av skam och skuld i hur m\u00e4nskligheten valt att missbruka v\u00e5ra resurser. Jag var lite orolig att kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning skulle hoppa p\u00e5 det milj\u00f6v\u00e4nliga t\u00e5get och f\u00f6rs\u00f6ka ge oss den s.k. milj\u00f6\u00e5ngesten.<\/p>\n<p>Jag tror p\u00e5 allvaret i milj\u00f6debatten \u00e4ven om jag inte tror p\u00e5 de k\u00e4nslom\u00e4ssiga utpressningarna genom mediala jippon. D\u00e4rf\u00f6r var det s\u00e5 enormt befriande att ensemblen hade funnit en konstform att leverera sin samh\u00e4llskritik, ironi och budskap p\u00e5. F\u00f6r det \u00e4r viktigt att st\u00e4lla sig fr\u00e5gan, \u201dvad ska det bli av oss\u201d utan att f\u00f6rs\u00f6ka koppla de enklaste skamgreppen som vi bara blockerar. F\u00f6r vi vill v\u00e4ll finna l\u00f6sningar och det g\u00f6rs inte med p\u00e5hopp eller att l\u00e4gga huvudet p\u00e5 sne och tycka syn om oss sj\u00e4lva. Det finns n\u00e5got f\u00f6rl\u00f6sande och nyskapande i oss, om sv\u00e5ra budskap, levereras med sj\u00e4lvkritik, sarkasm och ironi. Det \u00e4r som att ber\u00e4ttelsen finner nyare v\u00e4gar om belastningen ger utrymme \u00e5t att vi m\u00e5ste f\u00e5 skratta och le \u00e5t el\u00e4ndet. Publiken ges verkligen chansen att h\u00e5nskratta \u00e5t el\u00e4ndet och jag kommer p\u00e5 mig sj\u00e4lv med att sm\u00e5le i mjugg under n\u00e4sta hela f\u00f6rest\u00e4llningen p\u00e5 75 minuter. Det \u00e4r den spexartade farsk\u00e4nslan som h\u00e5ller mig allert och mottaglig. Det \u00e4r d\u00e5 de kan kosta p\u00e5 sig att v\u00e5ga s\u00e4ga \u201dni m\u00e4nniskor har alltid vetat vad ni gjort men fortsatt g\u00f6ra det i alla fall\u201d och jag tar p\u00e5 mig det.<\/p>\n<p>Inledningsvis f\u00e5r vi i kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning se v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der funderar kring hur de i bibliskt Noa- m\u00f6nster planerar kring om tv\u00e5 m\u00e4nniskor kan r\u00e4ddas och bli ledande f\u00f6r en helt ny generation. Dagen m\u00f6nster och tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt kommer ju att f\u00f6rinta oss och det \u00e4r lika bra att vi kort och gott r\u00e4knar med att vi kommer att g\u00e5 under. Valet av tids\u00e5lder och dess karakt\u00e4rer och syften, upplevdes inte som helt sj\u00e4lvklara. Efter ett par minuter kunde man urskilja en fornnordisk gudomlig familj vars uppdrag var att finna nya patriarker till den nya jorden. Det gjorde inte s\u00e5 mycket att det var otydligt eftersom replikerna dem emellan var rappa och intressanta.<\/p>\n<p>F\u00f6rf\u00e4derna v\u00e4ljer ut ett sambopar i \u00c5rsta som de tror p\u00e5 som de som kan r\u00e4dda m\u00e4nskligheten. De skickar sin son att luska fram om de finns \u00f6nskningar till att reproducera och att de verkligen \u00e4r villiga \u201datt strida f\u00f6r sin k\u00e4rlek\u201d. Det \u00e4r viktigt att de \u201dh\u00e4rdas\u201d f\u00f6r jordens- och den m\u00e4nskliga artens skull. Sj\u00e4lvklart uppst\u00e5r de komplikationer och f\u00f6rv\u00e4xlingar som triggar till missf\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n<p>Sveriges frihetsbegrepp och tv\u00e5samhet kritiseras och skrattas ocks\u00e5 \u00e5t i upps\u00e4ttningen. Kritiken \u00e4r mycket sl\u00e5ende och uppskattad. Vi ska ju vara s\u00e5 fria fr\u00e5n f\u00f6rdomar och m\u00e4n och kvinnor ska f\u00e5 utvecklas och ta ansvar f\u00f6r vad de vill. Trots det s\u00e5 imponeras vi i alla fall av pengar och makt och materiella saker, \u00e4ven om det g\u00e5r helt emot grundtankarna om att ingen ska f\u00e5 \u00e4ga oss. Det \u00e4r ju till och med s\u00e5 att vi rationaliserar bort k\u00e4rleken i v\u00e5ra liv, om den anses f\u00f6r tidskr\u00e4vande, opraktiskt och f\u00f6r dyrbar.<\/p>\n<p>Ensemblen Henrik Bergstr\u00f6m, David Book, Johanna Rane<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fr\u00e4mmande fr\u00e5n Kiseldalen Manus David Book Regis, scenografi, teknik Henrik Bergstr\u00f6m, David Book, Johanna Rane Premi\u00e4r av Parterren p\u00e5 \u00d62 Scenkonst den 8 november 2019 Temat m\u00e4nsklighetens underg\u00e5ng \u00e4r inte n\u00e5got n\u00e5gon av oss i dagsl\u00e4get \u00e4r omedvetna om. V\u00e5gar man bara ta till sig vetenskaplig fakta och inte som strutsen stoppar huvudet i sanden, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-129960","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129960","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=129960"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129960\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":129964,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129960\/revisions\/129964"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=129960"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=129960"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=129960"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}