{"id":129800,"date":"2019-11-01T13:17:24","date_gmt":"2019-11-01T11:17:24","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=129800"},"modified":"2019-11-01T13:38:22","modified_gmt":"2019-11-01T11:38:22","slug":"sara-parkman-ett-angestskrik-om-metoo-och-generationer-kvinnors-mod","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=129800","title":{"rendered":"Sara Parkman &#8211; Ett \u00e5ngestskrik om metoo och modet fr\u00e5n  generationer av kvinnor."},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_129814\" aria-describedby=\"caption-attachment-129814\" style=\"width: 300px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-medium wp-image-129814\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/11_IMG_20191031_204949-2-300x225.jpg\" alt=\"\" width=\"300\" height=\"225\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/11_IMG_20191031_204949-2-300x225.jpg 300w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/11_IMG_20191031_204949-2.jpg 650w\" sizes=\"auto, (max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-129814\" class=\"wp-caption-text\">Foto Petter Stjernstedt<\/figcaption><\/figure>\n<p>Sara Parkman &#8211; Skivrelease av  &#8221;Vesper&#8221;<br>\nG\u00e4startister:&nbsp; Mats Ed\u00e9n, Maija Kauhanen, Selen \u00d6zan, Xenia Kriisin, Alice Boman och trumslagarna Jakombe.<br>\nPlats: Hus 7<br>\nTid: 31 oktober, 20.30<\/p>\n<p>Hon kommer in p\u00e5 scen ikl\u00e4dd blommig f\u00e4rggrann kl\u00e4nning, h\u00e4ckle runt huvet och ett par tjocka pilotbrillor p\u00e5 n\u00e4stippen. Som en s\u00f6t liten p\u00e5skgumma som livn\u00e4r sig p\u00e5 egetlagat br\u00f6d och svartvinb\u00e4rssaft. Men skenet bedrar. Inunder finns ett kraftpaket. Det \u00e4r n\u00e5got vi alla under kv\u00e4llens g\u00e5ng ska bli varse om. Och bakom Sara finns en arme av talanger som alla f\u00e5r sin tid i rampljuset och med sin lyster lyfter de en redan f\u00e4rgstark show till nya h\u00f6jder.<\/p>\n<p>Sara Parkman \u00e4r Sundsvallsbon som vid tidigt stadium best\u00e4mde sig f\u00f6r att bli folkmusiker och hon p\u00e5b\u00f6rjade sina studier i folkmusik p\u00e5 Malung folkh\u00f6gskola, vidare till musikkonservatoriet i Falun och kungliga musikh\u00f6gskolan i Stockholm. Sedan fyra fem \u00e5r tillbaka har hon bepr\u00f6vat sina vingar som folkmusiker och hon har l\u00e4ttat mark. Albumet &#8221;Sara Parkmans skog&#8221; fr\u00e5n 2016 fick v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt fin kritik och vart bland annat beskriven som &#8221;folkmusik f\u00f6r 2016, best\u00e5ende av smutsiga 80-talssynthar, elektroniska instrument och uppblandat med pop&#8221;. 2018 gjorde hon k\u00f6rverket &#8221;Folkmusik till v\u00e4lf\u00e4rden&#8221; som \u00e4ven senare blev en f\u00f6rest\u00e4llning av Riksteatern.<\/p>\n<p>Sara \u00e4r en urkraft som insuper all den visdom som finns i de ur\u00e5ldriga tr\u00e4den, de stukade stubbarna och varma gr\u00f6nbekl\u00e4dda mossorna. Och ut sipprar den ljuvaste av musik. Det \u00e4r folkmusik f\u00f6r 00- talet som har v\u00e4ldoften av b\u00e5de pop och visa. Sara lyckas modernisera folkgenren samtidigt som hon beh\u00e5ller k\u00e4rnan i den folkliga musiktraditionen. Ikv\u00e4ll firar hon skivsl\u00e4ppet av nya plattan &#8221;Vesper&#8221;, aftonb\u00f6n p\u00e5 latin. Hus 7 beskriver &#8221;Vesper&#8221; som ett eko \u00f6ver generationsgr\u00e4nser och nationsgr\u00e4nser. Det \u00e4r lyrik, \u00e5ngest och en levande natur som dansar likt n\u00e4cken vid \u00e5n. Konserten \u00e4r precis som s\u00e5 en kommun\u00f6verskridande och genrem\u00e5ngfaldigad upplevelse. Med sig har hon v\u00e4nner fr\u00e5n alla Sveriges h\u00f6rn, trumslagare, folkmusiker och popartister som \u00e4ntrar scenen tillsammans med Sara.<\/p>\n<p>F\u00f6rst ut \u00e4r Alice Boman som med sin ljusa sk\u00f6ra r\u00f6st s\u00e4tter ton \u00e5t Saras br\u00e4ckliga visor om \u00e5ngest och sj\u00e4lvrannsakan. Mats Eden \u00e4r fiolfantomen, Saras tidigare l\u00e4rare som alltid i alla v\u00e4der har st\u00f6ttat henne. Tillsammans framf\u00f6r de &#8221;Inge-Maries visa&#8221; om Inge-Marie som fixar allt i byn &#8211; hon fejar korna, hon rullar h\u00f6 och hon kokar kaffe till alla de h\u00e5rt arbetande m\u00e4nnen d\u00e4r ute p\u00e5 \u00e5kern. Och vad f\u00e5r hon f\u00f6r det? Hon \u00e4r d\u00e5tidens feminist. Och Vesper och Sara \u00e4r ett eko fr\u00e5n den tiden, ett bevis p\u00e5 att kampen alltid forts\u00e4tter, hur kvinnlig frig\u00f6relse som p\u00e5b\u00f6rjades f\u00f6r \u00f6ver hundra \u00e5r sedan fortl\u00f6per och tas \u00f6ver av nya engagerade och argsinta suffragetter. Sara ropar ut mot publiken som en \u00e5ngestvr\u00e5l i natten. Hon uppmanar oss att vara arga och inte acceptera or\u00e4ttvisor. Som kvinna i folkmusikbranschen \u00e4r det tuffa tag som g\u00e4ller. Man m\u00e5ste hela tiden som kvinna bevisa sin intelligens. Ja jag kan spela luta och skriver egen musik. Jag beh\u00f6ver inte din hj\u00e4lp.<\/p>\n<p>N\u00e4sta g\u00e4st \u00e4r David Richard fr\u00e5n s\u00f6derut. Gemensamt sjunger de &#8221;Dynamite&#8221;, om att ibland som m\u00e4nniska till\u00e5tas att visa sig svag, hur ska man annars orka? I ett st\u00e4ndigt p\u00e5g\u00e5ende krig mellan k\u00f6nen finns ingen tid f\u00f6r l\u00e4ngre vila men pauser beh\u00f6vs. Man kan inte alltid beh\u00f6va visa musklerna i en mansdominerad v\u00e4rld.<\/p>\n<p>Sara l\u00e4ser en dikt fr\u00e5n en svunnen tid. Det handlar om nunnorna p\u00e5 \u00f6n som en efter en avr\u00e4ttades. Men n\u00e5gra lyckades fly och g\u00f6mde sig i en grotta. D\u00e4r skrev de poemet om att bli ih\u00e5gkommen, om g\u00f6mda systrar som en g\u00e5ng var, vars mod och styrka lever kvar hos nya generationer kvinnor, i deras utsatthet och ursinne mot maktmissbruk och dominans. Dikten \u00e4r facklan som av nya generationer systrar f\u00f6rs vidare.<\/p>\n<p>Det \u00e4r ett virilt framtr\u00e4dande. N\u00e4r trummorna mullrar ig\u00e5ng och k\u00f6ren sjunger ut k\u00e4nner jag hur kampagl\u00f6den f\u00f6ds i mig och jag vill ut p\u00e5 gatorna f\u00f6r att tillsammans med andra k\u00e4mpar demonstrera om en b\u00e4ttre v\u00e4rld. Metoo satt p\u00e5 kartan hur mycket som m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndras innan vi uppn\u00e5tt verklig j\u00e4mst\u00e4lldhet i detta land. Med alla tiders kvinnors erfarenhet och leverne i luppen f\u00e5r Sara mod och kraft att kasta sig ut. Det \u00e4r en fr\u00f6jdefull afton, en afton b\u00e5de nunnorna p\u00e5 \u00f6n och Inge-Marie d\u00e4r hemma p\u00e5 g\u00e5rden skulle vara m\u00e4kta stolta \u00f6ver.<\/p>\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/15_IMG_20191031_211754.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-129810\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/15_IMG_20191031_211754.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/15_IMG_20191031_211754-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/13_IMG_20191031_204932.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-129807\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/13_IMG_20191031_204932.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/13_IMG_20191031_204932-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>Foto Petter Stjernstedt<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/4_IMG_20191031_213155.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-129809\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/4_IMG_20191031_213155.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/4_IMG_20191031_213155-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>Foto Petter Stjernstedt<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"488\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/14_IMG_20191031_211802.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-129812\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/14_IMG_20191031_211802.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/11\/14_IMG_20191031_211802-300x225.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>Foto Petter Stjernstedt<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sara Parkman &#8211; Skivrelease av &#8221;Vesper&#8221; G\u00e4startister:&nbsp; Mats Ed\u00e9n, Maija Kauhanen, Selen \u00d6zan, Xenia Kriisin, Alice Boman och trumslagarna Jakombe. Plats: Hus 7 Tid: 31 oktober, 20.30 Hon kommer in p\u00e5 scen ikl\u00e4dd blommig f\u00e4rggrann kl\u00e4nning, h\u00e4ckle runt huvet och ett par tjocka pilotbrillor p\u00e5 n\u00e4stippen. Som en s\u00f6t liten p\u00e5skgumma som livn\u00e4r sig p\u00e5 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":40,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,13624],"tags":[],"class_list":["post-129800","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129800","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/40"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=129800"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":129825,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129800\/revisions\/129825"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=129800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=129800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=129800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}