![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/unnamed-5-1.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Sorry we missed you<\/strong> En film om hur den lilla m\u00e4nniskan alltid blir lurad och hur n\u00e4st intill om\u00f6jligt det \u00e4r att ta sig ur fattigdom, hur dr\u00f6mmen om att vara egen sm\u00e5f\u00f6retagare ofta bara \u00e4r ett s\u00e4tt att bli \u00e4nnu mer skuldsatt och att de f\u00f6rlorar ocks\u00e5 de r\u00e4ttigheter anst\u00e4llda slagits f\u00f6r genom facklig kamp.<\/p>\n En oerh\u00f6rt drabbande dramatisering av livet idag om hur de lilla m\u00e4nniskan drabbas och blir lurad att vara egen sm\u00e5f\u00f6retagare n\u00e4r det i sj\u00e4lva d\u00e4r handlar om att bli av med b\u00e5de anst\u00e4llningstrygghet och sjukf\u00f6rs\u00e4kring. Ber\u00e4ttelsen g\u00e5r inte att skaka av sig, den sitter kvar l\u00e4nge efter\u00e5t och ger mycket att fundera \u00f6ver n\u00e4r det g\u00e4ller tillst\u00e5ndet i det v\u00e4sterl\u00e4ndska samh\u00e4llet idag.<\/p>\n Det finns en m\u00f6rk avigsida f\u00f6r chauff\u00f6rerna. Om de inte kan k\u00f6ra sin rutt en dag, oavsett anledning, m\u00e5ste de sj\u00e4lva hitta en ers\u00e4ttningsf\u00f6rare. Vill n\u00e5gon ta ledigt en dag m\u00e5ste han eller hon skaffa en ers\u00e4ttare, annars m\u00e5ste de betala dyrt till budfirmans \u00e4gare.<\/p>\n Familjens Ricky vill tillsammans med sin fru Abby f\u00f6rs\u00f6ka tj\u00e4na in lite extra f\u00f6r att kunna spara till att k\u00f6ra ett eget hus, vilket de precis var p\u00e5 v\u00e4g att g\u00f6ra just nu Ricky blev arbetsl\u00f6s.<\/p>\n Det \u00e4r en m\u00f6rk skildring. Jag f\u00e5r en klaustrofobisk k\u00e4nsla och jag k\u00e4nner en stark hoppl\u00f6st. Det k\u00e4nns som att Ricky och Abby \u00e4r inst\u00e4ngda i n\u00e5got som \u00e4r om\u00f6jligt att ta sig ut. De arbetar alldeles f\u00f6r m\u00e5nga timmar. Abby jobbar inom en slags hemtj\u00e4nst d\u00e4r hon \u00e5ker runt till framf\u00f6r allt gamla m\u00e4nniskor d\u00e4r hon m\u00e5ste k\u00e4mpa mot klockan. Hon har bara kort tid p\u00e5 sig f\u00f6r varje klient och h\u00e4nder det n\u00e5got ov\u00e4ntat blir det sv\u00e5rt att hinna med schemat.<\/p>\n Familjen har inte mycket tid tillsammans och de tv\u00e5 barnen, ton\u00e5rssonen Seb och elva\u00e5rige dottern Liz f\u00e5r klara sig till stor del sj\u00e4lva, vilket g\u00f6r att Liz f\u00e5r ta alldeles f\u00f6r stort ansvar d\u00e5 Seb blir allt mer frustrerad och skolkar fr\u00e5n skolan. Vi ser verkligen hur klasskillnaderna sl\u00e5r h\u00e5rt. N\u00e4r rektorn ringer och kr\u00e4ver att f\u00f6r\u00e4ldrarna ska komma till ett m\u00f6te p\u00e5 dagtid f\u00f6r att f\u00f6rhindra att Seb blir avst\u00e4ngd kan Ricky inte komma. Det \u00e4r om\u00f6jligt f\u00f6r honom att sticka ifr\u00e5n sin rutt med bilen.<\/p>\n Bakom filmen ligger samh\u00e4llsengagerade regiss\u00f6ren Ken Loach som senast gjorde stor succ\u00e9 med ”Jag, Daniel Blake” som han vann Guldpalmen f\u00f6r i Cannes. Sorry We Missed You \u00e4r dock m\u00f6rkare och inger inte mycket hopp alls.<\/p>\n I ett pressmeddelande ber\u00e4ttar Ken Loach om tankarna bakom filmerN. I filmen medverkar m\u00e5nga personer som inte \u00e4r sk\u00e5despelare, exempelvis en hel del budchauff\u00f6rer. Loach ber\u00e4ttar m\u00e5nga i yrket var r\u00e4dda att bli av med uppdrag om de ber\u00e4ttade f\u00f6r mycket.<\/p>\n Fr\u00e5gor som filmer vill st\u00e4lla handlar om det \u00e4r ok att v\u00e5r shopping hanteras av en man i en bil som sliter ont fjorton timmar om dagen? Vill vi ha en v\u00e4rld d\u00e4r folk lever under s\u00e5dan press? Det handlar inte om att marknadsekonomin har fallerat \u2013 det vi ser \u00e4r den logiska f\u00f6ljden av kampen f\u00f6r att f\u00e5 ner kostnader och \u00f6ka vinster. M\u00e4nniskor som Ricky och Abby betalar priset, menar Loach.<\/p>\n Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndiga fr\u00e5gor att st\u00e4lla i dagen samh\u00e4lle. Jag tror att denna utveckling g\u00e5tt snabbare och drabbat h\u00e5rdare i Storbritannien men den finns i Sverige ocks\u00e5. Jag har en reservation mot ber\u00e4ttelsen i filmen: den \u00e4r mycket m\u00f6rk. N\u00e4stan hoppl\u00f6s. Och jag tycker inte att systemet med stora f\u00f6retag d\u00e4r m\u00e4nniskor \u00e4r anst\u00e4llda alltid \u00e4r en b\u00e4ttre l\u00f6sning. Hur m\u00e5nga d\u00e5liga chefer finns det inte runt om p\u00e5 arbetsplatser? System med franschise-f\u00f6retagande beh\u00f6ver inte bli s\u00e5 f\u00f6rskr\u00e4ckligt som i filmen. Det m\u00e5ste finnas s\u00e4tt att bygga upp s\u00e5dant och samtidigt ha en bra niv\u00e5 av trygghet runt om de som arbetar p\u00e5 det s\u00e4ttet. Men oavsett, filmen \u00e4r stark, den g\u00e5r inte att skaka av sig – och den skildrar m\u00e4nniskor vi inte f\u00e5r se s\u00e5 ofta i filmer, starka plus till filmen p\u00e5 flera s\u00e4tt.<\/p>\n
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 1 november 2019
\nRegi Ken Loach
\nManus Paul Laverty<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/2-kinonu-300x201.jpg\")
I centrum f\u00f6r denna starka skildring \u00e4r familens pappa Ricky. Han drabbades tio \u00e5r tidigare av den stora ekonomiska krisen och blir arbetsl\u00f6s. Sedan dess har han f\u00e5tt dra sig fram med str\u00f6jobb. Nu har han f\u00e5tt chansen att bli egen. Som franchisetagare f\u00f6r en budfirma som k\u00f6r ut paket. Vid den s\u00e5 kallade anst\u00e4llningsintervjun l\u00e5ter det v\u00e4ldigt bra. D\u00e4r finns ingen chef, alla \u00e4r likv\u00e4rdiga egenf\u00f6retagare. De har sina r\u00f6tter de ska k\u00f6ra i en sticka som ser ut som en mobiltelefon av st\u00f6rre format. D\u00e4r finns alla rutter de ska k\u00f6ra och vid vilken tid paketen ska levereras. Det \u00e4r i sj\u00e4lva verket en effektiv \u00f6vervakning av varenda meter de k\u00f6r.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/swmy-first-look-still-300x169.jpg\")
Franchising som kortfattat inneb\u00e4r att n\u00e5gon (franchisegivaren) har en aff\u00e4rsid\u00e9 och ett aff\u00e4rskoncept som andra erbjuds att ta del av. MacDonalds drivs ofta i den formen. Franchising uppst\u00e5r n\u00e4r franchisegivaren hyr ut eller uppl\u00e5ter r\u00e4tten till sitt varum\u00e4rke och sina driftsmetoder till en eller flera frist\u00e5ende franchisetagare. I dagens samh\u00e4lle har detta i m\u00e5nga situationer blivit en metod f\u00f6r f\u00f6retag att slippa ta ansvar f\u00f6r sina anst\u00e4llda. Franchise-givaren har inte n\u00e5got ansvar f\u00f6r franschise-tagarna, betalar ingen arbetsgivaravgift, g\u00f6r inga pensionsinbetalningar – allt m\u00e5ste franchisetagaren sj\u00e4lv ansvara \u00f6ver.<\/p>\n
\n– Medelklassen pratar om livspussel, arbetarklassen om livsn\u00f6dv\u00e4ndigheter. Nuf\u00f6rtiden kan kunden digitalt f\u00f6lja hur chauff\u00f6ren sliter f\u00f6r att leverera i tid. Tekniken \u00e4r ny, men exploateringen \u00e4r gammal som gatan.<\/p>\n