![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/ivantanpagodot650.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
I v\u00e4ntan p\u00e5 Godot<\/strong> Karl Dun\u00e9r har gjort det igen. En stark f\u00f6rest\u00e4llning som \u00e4r en given succ\u00e9. I v\u00e4ntan p\u00e5 Godot \u00e4r en av de mest fascinerande draman som skapats. I regi av Dun\u00e9r med n\u00e5got moderniserade texter \u00e4r det ett m\u00e4sterverk p\u00e5 scen: med underbart stram koreografi, med sk\u00e5despelare som \u00e4r makal\u00f6st perfekta i en f\u00f6rest\u00e4llning som \u00e4r h\u00e4rligt h\u00e4nf\u00f6rande.<\/p>\n Vissa sm\u00e5 korta sekvenser kan jag tycka \u00e4r lite \u00f6verdrivet publikfriande, som sk\u00e4mten med att Vladimir kissar p\u00e5 sig om han skrattar. Men det \u00e4r s\u00e5 korta sekvenser att det inte st\u00f6r mig \u00e4nd\u00e5, \u00e4ven om jag inte beh\u00f6ver s\u00e5dana sk\u00e4mt f\u00f6r att beh\u00e5lla fascinationen av dramat p\u00e5 scen.<\/p>\n Drama kanske till och med \u00e4r fel ord. Egentligen h\u00e4nder inget, det \u00e4r ingen stor konflikt, ingen stor f\u00f6r\u00e4ndring eller utveckling utan ist\u00e4llet en skildring av ett tillst\u00e5nd, av m\u00e4nniskans existens.<\/p>\n Det sl\u00e5r mig att detta drama, ett av de st\u00f6rsta som skapats av n\u00e5gon m\u00e4nniska, inte kommer att bli begripligt f\u00f6r en kommande svensk generation utan att viktiga delar av dialoger och monologer kommer att beh\u00f6va skrivas om – och kanske inte ens kommer att g\u00e5 att skriva om f\u00f6r att kunna beh\u00e5lla stringens. Vladimir talar om att en av fyra evangelister i Bibeln har tagit upp att en av de tv\u00e5 r\u00f6varna blir fr\u00e4lst. Fr\u00e4lst av Fr\u00e4lsaren. Om Svenska Skolverket f\u00e5r som de vill enligt dess senaste utspel ska skolungdomar inte f\u00e5 n\u00e5gon utbildning i Bibeln eller lyrik. Utan att k\u00e4nna till n\u00e5got om Nya testamentets ber\u00e4ttelser kommer en kommande generation inte att f\u00f6rst\u00e5 vad Vladimir talar om. Tillsammans med Bibeln vill Skolverket tydligen kasta ut Lyriken.<\/p>\n D\u00e5 t\u00e4nker jag s\u00e5 h\u00e4r: Vad \u00e4r det som utredarna p\u00e5 Skolverkets utredare v\u00e4ntar sig ska ske? Vad \u00e4r deras f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 livet och sin utredning? St\u00e5r de i samma absurda situation som Vladimir och Estragon? Som alla m\u00e4nniskor.<\/p>\n Dialoger och monologer i I v\u00e4ntan p\u00e5 Godot \u00e4r s\u00e5 underbart surrealististiska, absurda och av och till komiska att de s\u00e4tter fingret rakt p\u00e5 en expressionistisk realism som talar till oss p\u00e5 flera niv\u00e5er och framf\u00f6r allt mellan raderna och till k\u00e4nslorna. Jag vet inte ens om det \u00e4r m\u00f6jligt att misslyckas med detta m\u00e4sterverk till absurt drama? Redan att l\u00e4sa dramat ger en stor upplevelse.<\/p>\n M\u00e5nga plus dessutom till sk\u00e5despelarna som alla \u00e4r helt fantastiska. Jonas Karlsson och Johan Ulveson som de tv\u00e5 kufarna, luffarna, spelar tillsammans som om de aldrig gjort n\u00e5got annat \u00e4n varit just d\u00e4r, de tv\u00e5, tillsammans, om och om igen. Torkel Petersson fullkomligt \u00e4ger scenen som Pozzo. Jag tror inte jag n\u00e5gonsin sett n\u00e5gon spela Pozzo s\u00e5 \u00f6vertygande. Per Svenssons monolog som Lucky drog kraftiga appl\u00e5der. Pojken vet jag inte vem som spelade, de finns flera namn i rollistan f\u00f6r den rollen. Men han f\u00e5r h\u00f6gsta betyg han med.<\/p>\n Det skulle f\u00f6rv\u00e5na mig mycket om detta inte blir b\u00e5de en publiksucc\u00e9 och en f\u00f6rest\u00e4llning om kommer att s\u00e4ttas upp i ytterligare en s\u00e4song. Dramat i sig, redan som manus, \u00e4r ett av de st\u00f6rsta pj\u00e4ser som finns. I regi av Karl Dun\u00e9r \u00e4r det en b\u00e5de varm, stark, mjuk och absurd f\u00f6rest\u00e4llning som helt s\u00e4kert skulle uppskattas av Samuel Becket sj\u00e4lv.<\/p>\n
\nAv Samuel Becket
\n\u00d6vers\u00e4ttning Magnus Hedlund
\nRegi och scenografi Karl Dun\u00e9r
\nKostym Helle Carlsson
\nLjus Torkel Blomkvist
\nPremi\u00e4r p\u00e5 Dramaten, Lilla scenen, 24 oktober 2019
\nMedverkande
\nJonas Karlsson \u2013 Estragon
\nTorkel Petersson \u2013 Pozzo
\nPer Svensson \u2013 Lucky
\nJohan Ulveson \u2013 Vladimir
\nPojken \u2013 Ernesto Vera-Zavala \/ Victor Esphagen<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/didiochgogo650.jpg\")
Vladimir och Estragon, tv\u00e5 udda figurer, kanske luffare, tillbringar dagarna tillsammans vid ett vissnande tr\u00e4d i v\u00e4ntan p\u00e5 Godot. Vem Godot \u00e4r f\u00e5r vi aldrig veta och fr\u00e5gan \u00e4r om det ens \u00e4r fr\u00e5gan v\u00e4rt att analysera. Samuel Becket, som skrivit dramat, har sj\u00e4lv sagt att om han visste vem eller vad Godot var, d\u00e5 hade han skrivit det.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/10\/lucky.jpg\")
![](\"https:\/\/4.bp.blogspot.com\/-83WmP71trbc\/XbKjjAQxtAI\/AAAAAAAAGo0\/jHmrGaC_zlc8fFXP9NWlAQ_wKSZQY6ChACLcBGAsYHQ\/s1600\/godot_0164.jpg\")
<\/a><\/p>\n