{"id":129160,"date":"2019-10-10T07:45:08","date_gmt":"2019-10-10T05:45:08","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=129160"},"modified":"2019-10-10T07:45:10","modified_gmt":"2019-10-10T05:45:10","slug":"filmrecension-en-komikers-uppvaxt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=129160","title":{"rendered":"Filmrecension: En komikers uppv\u00e4xt"},"content":{"rendered":"\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Betyg 4
Premi\u00e4r 11 oktober 2019
Regi Rojda Sekers\u00f6z<\/p>\n\n\n\n

Alla b\u00e4r med sig minnen av skoltiden men m\u00e5nga k\u00e4mpar f\u00f6r att gl\u00f6mma.<\/p>\n\n\n\n

Jonas Gardells roman \u00e4r en gripande  skildring om uppv\u00e4xten.  Den har tidigare filmats som serie,  nu har den blivit en l\u00e5ngfilm. Huvudpersonen Juha (Johan Rheborg) har blivit \u00e4ldre men minnena fr\u00e5n skoltiden finns kvar.  Filmen varvar den vuxne komikern Juhas tankar och k\u00e4nslor med ber\u00e4ttelsen om skoltiden.  Regeln som verkar g\u00e4lla i alla skolsammanhang med stenh\u00e5rd hierarki bland eleverna och att  alla vet exakt sin plats och rang styr livet bland l\u00e5ngbenta 12-\u00e5ringar.  Den regeln verkar vara universell. N\u00e4r den unge Juha (Loke Hellberg) balanserar p\u00e5 gr\u00e4nsen mellan att bli godk\u00e4nd och att bli utfrusen blir han klassens clown. Han skrattar med mobbarna fast han egentligen inte vill. Det blir ett s\u00e4tt att klara sig. N\u00e4r den vuxne komikern Juha k\u00e5serar om sin skoltid och tiden i 70-talsidyllen S\u00e4vbyholm anv\u00e4nder han bara de dr\u00e5pliga historierna men allvaret och sv\u00e4rtan blundar han envist f\u00f6r. N\u00e4r den gamle klasskamraten Stefan Jakob Eklund) dyker upp kommer minnena fr\u00e5n skoltiden tillbaka.<\/p>\n\n\n\n

Filmen har mer av sv\u00e4rta \u00e4n komedi. Den lyckliga skoltiden skildras med magnifik ironisk tr\u00e4ffs\u00e4kerhet. N\u00e4r barndomen tar slut och ton\u00e5rstiden n\u00e4rmar sig. N\u00e4r man g\u00f6r allt f\u00f6r att inte vara barnslig  och allt f\u00f6r att tillh\u00f6ra de popul\u00e4ra. Man inser precis vad det inneb\u00e4r att sitta ensam vid bordet i matsalen etc. Att svika sina v\u00e4nner f\u00f6r att f\u00e5 vara med de andra.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r filmen varvar skildringar av den unga Juhas liv med den \u00e4ldres k\u00e4nslor blir det glasklart hur vi alla p\u00e5verkas av v\u00e5r barndom.<\/p>\n\n\n\n

Den komiska delen st\u00e5r de vuxna f\u00f6r.  Lite f\u00f6r mycket karikatyrer f\u00f6r att vara trov\u00e4rdiga men en komiker m\u00e5ste ju ta ut sv\u00e4ngarna. Roligast \u00e4r Juhas finska mamma (Maria Sid) som sv\u00e4r s\u00e5 det osar p\u00e5 finska men har ett gott hj\u00e4rta under den rosa velourdressen. Sk\u00e4mten om TV:ns ankomst och intresset f\u00f6r testbilden \u00e4r v\u00e4l inte helt nya.  Teckningarna av l\u00e4rarna (Klara Zimmergren<\/p>\n\n\n\n

och Ulla Skog)  k\u00e4nns v\u00e4l mycket schablon \u00e4ven om man minns gymnastiklektionerna med fasa.<\/p>\n\n\n\n

Johan Rheborg \u00e4r fantastisk och med sm\u00e5 medel f\u00e5r han fram Juhas dolda ilska och os\u00e4kerhet. Loke Hellberg g\u00f6r den unge Juha med bravur.  Bland \u00f6vriga sk\u00e5despelare minns man Jakob Eklund som en obehaglig p\u00e5minnelse.<\/p>\n\n\n\n

En film som engagerar och ber\u00f6r.  En mycket sev\u00e4rd film f\u00f6r den t\u00e4nkv\u00e4rda historien men ocks\u00e5 f\u00f6r att den f\u00e5r dig att minnas och b\u00e5de le och gr\u00e5ta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Betyg 4Premi\u00e4r 11 oktober 2019Regi Rojda Sekers\u00f6z Alla b\u00e4r med sig minnen av skoltiden men m\u00e5nga k\u00e4mpar f\u00f6r att gl\u00f6mma. Jonas Gardells roman \u00e4r en gripande  skildring om uppv\u00e4xten.  Den har tidigare filmats som serie,  nu har den blivit en l\u00e5ngfilm. Huvudpersonen Juha (Johan Rheborg) har blivit \u00e4ldre men minnena fr\u00e5n skoltiden finns kvar.  Filmen […]<\/p>\n","protected":false},"author":56,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[51,16,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-129160","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-filmer","7":"category-recension","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129160","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/56"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=129160"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129160\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":129162,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/129160\/revisions\/129162"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=129160"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=129160"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=129160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}