{"id":128243,"date":"2019-09-16T05:59:22","date_gmt":"2019-09-16T04:59:22","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=128243"},"modified":"2019-09-16T06:01:40","modified_gmt":"2019-09-16T05:01:40","slug":"bokrecension-lyktsken-av-michael-ondaatje-ett-krig-som-ar-over-men-egentligen-inte","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=128243","title":{"rendered":"Bokrecension: Lyktsken av Michael Ondaatje &#8211; ett krig som \u00e4r \u00f6ver, men egentligen inte"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"230\" class=\"wp-image-128244\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Lyktsken_9789127159303.png\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Lyktsken_9789127159303.png 280w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/09\/Lyktsken_9789127159303-195x300.png 195w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><a href=\"https:\/\/www.adlibris.com\/se\/bok\/lyktsken-9789127159303\">Lyktsken<\/a><br>F\u00f6rfattare: Michael Ondaatje \u00d6vers\u00e4ttning: Andreas Vesterlund <br>F\u00f6rlag: Natur&amp;Kultur<br><a href=\"https:\/\/www.nok.se\/titlar\/allmanlitteratur-skonlitteratur\/lyktsken\/\">Utgivningsdatum:2019.03.30<\/a> <br>ISBN: 978-91-27-15930-3<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">En magisk upplevelse i barndomen kan l\u00e4tt uppfattas annorlunda\ni fall man kommer i kontakt med den vid ett senare skede i livet. Det beh\u00f6ver\ninte inneb\u00e4ra att objektet f\u00f6r ens fascination fr\u00e5n barndomen f\u00f6rs\u00e4mras, men\nofta f\u00e5r man som \u00e4ldre en annan sorts insyn n\u00e4r det g\u00e4ller vissa upplevelser. Att\nse om en film eller att l\u00e4sa en bok som man l\u00e4st i barndomen kan uppfattas\nmycket annorlunda, ibland f\u00f6rst\u00e5r man kanske nya sk\u00e4mt som man inte kunde\nf\u00f6rst\u00e5 n\u00e4r man var liten, eller s\u00e5 uppfattas ett visst objekt som mer platt,\nmer svartvitt, utan en gr\u00e5zon. Mycket under barndomen uppfattas starkt och p\u00e5verkar\nv\u00e5r livssyn senare i livet. Detta kan nog g\u00e4lla det mesta. Filmer, b\u00f6cker, m\u00e4nniskor,\nf\u00f6r\u00e4ldrar\u2026 S\u00e4rskilt f\u00f6r\u00e4ldrar n\u00e4r det g\u00e4ller \u201dLyktsken\u201d.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Om det \u00e4r n\u00e5gonting som Michael Ondaatje lyckas suver\u00e4nt\nmed s\u00e5 \u00e4r det att skapa en kontrast mellan det som \u00e4r upplevt under barndomen\noch ens uppfattning av den upplevelsen senare en livet. En sorts insyn, en personlig\nanalys av en upplevelse man p\u00e5verkats starkt av; och l\u00e4saren \u00e4r hela tiden med\ni denna resa. Samtidigt tappar Ondaatje inte balansen mellan barndomens magi och\nde mer analyserande \u00e5terupplevelserna. P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r det n\u00e4stan som att \u00e5teruppleva\nsin egen barndom som vuxen. K\u00e4nslan \u00e4r i alla fall densamma. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6r huvudkarakt\u00e4ren (Nathaniel) i \u201dLyktsken\u201d handlar\ndessa \u00e5terupplevelser mycket om att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 det som helt enkelt inte\ngick att f\u00f6rst\u00e5 i barndomen, en process d\u00e4r huvudkarakt\u00e4ren hanterar sina tankar\noch sina k\u00e4nslor till sin omgivning, och s\u00e4rskilt till sina f\u00f6r\u00e4ldrar som l\u00e4mnar\nLondon efter kriget f\u00f6r att \u00e5ka till Singapore. De l\u00e4mnar Nathaniel och hans\nsyster Rachel i l\u00e4genheten tillsammans med en man som Nathaniel och hans syster\nb\u00f6rjar kalla f\u00f6r Nattfj\u00e4rilen. Snart dyker det upp flera andra underliga karakt\u00e4rer\ni Nathaniel och Rachels omgivning, och det \u00e4r dessa karakt\u00e4rer tillsammans med\nNathaniels f\u00f6r\u00e4ldrars ovanliga yrken som l\u00e4mnar m\u00e5nga fr\u00e5gor i Nathaniels huvud.\nDenna process \u2013 att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 sig sj\u00e4lv, sin omgivning och sitt arv \u2013 f\u00e5r\nNathaniel att framst\u00e5 som en v\u00e4ldigt realistisk karakt\u00e4r, l\u00e4tt att k\u00e4nna igen\nsig i. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">F\u00f6rutom den uppenbara kontrasten mellan Nathaniels magiska\nbarndom och de tankar han senare f\u00e5r i livet finns det \u00e4ven en stark kontrast mellan\ndet lugna och det stormiga i romanen. \u00c5 ena sidan finns det inte mycket tydlig sp\u00e4nning\np\u00e5 ytan, men djupt nere n\u00e5gonstans stormar det; f\u00f6r trots att kriget \u00e4r \u00f6ver \u00e4r\ndet \u00e4nd\u00e5 inte \u00f6ver, i alla fall inte f\u00f6r m\u00e5nga av oss. P\u00e5 det s\u00e4ttet har boken\nflera skikten och ju djupare man kommer ner desto mer stormigt blir det, f\u00f6r trots\natt striden \u00e4r \u00f6ver har processen att komma \u00f6ver denna strid bara b\u00f6rjat. Detta\ng\u00e4ller inte bara m\u00e4nniskor som hanterar individuella problem men ocks\u00e5 l\u00e4nder som\nhanterar nationella problem. Michael Ondaatje har i flera b\u00f6cker varit suver\u00e4n\np\u00e5 att balansera mellan magi och realism men n\u00e4r det kommer till \u201dLyktsken\u201d \u00e4r\ndet just denna m\u00e4nskliga br\u00e4cklighet, denna behandling av efterkrigets s\u00e5r som\nf\u00e5r boken att st\u00e5 ut. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>LyktskenF\u00f6rfattare: Michael Ondaatje \u00d6vers\u00e4ttning: Andreas Vesterlund F\u00f6rlag: Natur&amp;KulturUtgivningsdatum:2019.03.30 ISBN: 978-91-27-15930-3 En magisk upplevelse i barndomen kan l\u00e4tt uppfattas annorlunda i fall man kommer i kontakt med den vid ett senare skede i livet. Det beh\u00f6ver inte inneb\u00e4ra att objektet f\u00f6r ens fascination fr\u00e5n barndomen f\u00f6rs\u00e4mras, men ofta f\u00e5r man som \u00e4ldre en annan sorts insyn [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":74,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[43,3,16,13624],"tags":[788,13562,12285],"class_list":["post-128243","post","type-post","status-publish","format-standard","category-bokrecension","category-litteratur","category-recension","category-toppnytt","tag-bokrecension-2","tag-litteraturkritik","tag-recension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/128243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/74"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=128243"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/128243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":128252,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/128243\/revisions\/128252"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=128243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=128243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=128243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}