{"id":12744,"date":"2009-09-13T09:55:47","date_gmt":"2009-09-13T07:55:47","guid":{"rendered":"http:\/\/kulturbloggen.com\/?p=12744"},"modified":"2009-09-13T09:55:47","modified_gmt":"2009-09-13T07:55:47","slug":"recension-desirada-av-maryse-conde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=12744","title":{"rendered":"Recension: Desirada av Maryse Cond\u00e9"},"content":{"rendered":"

\"desidara\"<\/a>
\n”Desirada” handlar om tre generationer kvinnor med ursprunget fr\u00e5n den tidigare franska kolonin Guadelope.
\nHuvudhandlingen utg\u00e5r fr\u00e5n Marie-Noelle som alltid undrar vem som \u00e4r hennes far. Hennes mamma var bara femton n\u00e4r hon f\u00f6dde henne och \u00f6vergav henne. Hon v\u00e4xte upp i den barnl\u00f6sa Ranelises v\u00e5rd och var \u00e4lskad. N\u00e4r hon fyllt tio kom ett brev fr\u00e5n hennes mamma Reynalda som nu bor i Paris som vill ha ha sin dotter.
\nMarie-Noelle tvingas l\u00e4mna sin fostermamma och all k\u00e4rlek p\u00e5 Guadeloupe f\u00f6r att komma till en mamma som inte alls bryr sig om henne.
\nI sitt s\u00f6kande efter vem som \u00e4r hennes pappa f\u00e5r Marie-Noelle svar p\u00e5 vad som gjort hennes mamma k\u00e4rleksl\u00f6s mot sina barn.<\/p>\n

Visserligen utspelar sig en stor del av handlingen i Guadeloupe och f\u00f6r mig fr\u00e4mmande milj\u00f6er. \u00c4ven om det \u00e4r fascinerande att k\u00e4nna vindarna och dofterna d\u00e4rifr\u00e5n k\u00e4nns boken inte alls som om den handlar om n\u00e5gra exotiska m\u00e4nniskor. Det \u00e4r eviga fr\u00e5gor som ber\u00f6r oss alla som tas upp, om kvinnors f\u00f6rh\u00e5llande till m\u00e4n, om valet mellan karri\u00e4r eller familjeliv. <\/p>\n

I DN:s lista \u00f6ver h\u00f6stens tio b\u00e4sta b\u00f6cker ligger ”Desorada” som tv\u00e5a den h\u00e4r veckan. Ja Marysde Cond\u00e9s bok \u00e4r engagerande. Den \u00e4r v\u00e4lskriven och f\u00e4ngslande och handlar v\u00e4l om att kunna leva utan att l\u00e5ta det f\u00f6rflutna g\u00f6ra en m\u00e4nniska bitter.<\/p>\n

DN:s Maria Schottenius skriver i sin recension:<\/a><\/p>\n

Den st\u00f6rsta skammen. V\u00e5ldt\u00e4kter som leder till o\u00f6nskade graviditeter och kyliga moderskap \u2013 i \u201dDesirada\u201d skildrar Maryse Cond\u00e9 en av v\u00e5r tids st\u00f6rsta skamlig\u00adheter, kolonialismens \u00f6vergrepp. Men bokens hetta och energi k\u00e4nns \u00e4nd\u00e5 hoppfull.Maryse Cond\u00e9: \u201dDesirada\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Det \u00e4r v\u00e4l ungef\u00e4r vad jag ville s\u00e4ga fast jag b\u00f6rjade fr\u00e5n andra h\u00e5llet, att trots att boken \u00e4r sp\u00e4nnande och exotisk f\u00f6r att den utspelar sig i milj\u00f6er som inte s\u00e5 ofta beskrivs i nutida litteratur i v\u00e4stv\u00e4rlden \u00e4r det eviga fr\u00e5gor som tas upp, om o\u00f6nskade graviditeter, om att satsa p\u00e5 karri\u00e4r, om hur familjeliv kan ta frihet fr\u00e5n m\u00e4nniskor, om bristen p\u00e5 solidaritet mellan de utslagna.<\/p>\n

F\u00f6rfattarinnan Maryse Cond\u00e9 \u00e4r f\u00f6dd i Karibien och har n\u00e4mnts m\u00e5nga g\u00e5nger i spekulationerna om vem soms ka f\u00e5 Nobelpriset i litteratur. Ja, hon vore en v\u00e4rdig mottagare. Hennes ber\u00e4ttelse \u00e4r v\u00e4lskriven men den flyter p\u00e5, \u00e4r l\u00e4ttl\u00e4st men har samtidigt m\u00e5nga bottnar och undertoner.
\nHon ger i sin litteratur r\u00f6st i v\u00e4st \u00e5t m\u00e4nniskor fr\u00e5n kulturer som inte s\u00e5 ofta kommer till tals i v\u00e5rt mediebrus.<\/p>\n

Relaterat: G\u00f6teborgsposten har en recension.<\/a><\/p>\n

L\u00e4s \u00e4ven andra bloggares \u00e5sikter om karibien<\/a>, litteratur<\/a>, recension<\/a>, kvinnor<\/a>, b\u00f6cker<\/a>, Desirada<\/a>, Nobelpris<\/a>, Maryse Cond\u00e9<\/a>, v\u00e4ldt\u00e4kt<\/a>, mammor<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

”Desirada” handlar om tre generationer kvinnor med ursprunget fr\u00e5n den tidigare franska kolonin Guadelope. Huvudhandlingen utg\u00e5r fr\u00e5n Marie-Noelle som alltid undrar vem som \u00e4r hennes far. Hennes mamma var bara femton n\u00e4r hon f\u00f6dde henne och \u00f6vergav henne. Hon v\u00e4xte upp i den barnl\u00f6sa Ranelises v\u00e5rd och var \u00e4lskad. N\u00e4r hon fyllt tio kom ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,16],"tags":[907,12280,2860,3155,12285],"class_list":{"0":"post-12744","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-recension","8":"tag-bocker","9":"tag-litteratur","10":"tag-karibien","11":"tag-kvinnor","12":"tag-recension","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/12744","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=12744"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/12744\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=12744"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=12744"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=12744"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}