![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/unnamed.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Sm\u00e4rta och \u00e4ra<\/strong> Antonio Banderas fick v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt pris f\u00f6r b\u00e4sta manliga sk\u00e5despelare f\u00f6r sin insats i Pedro Almod\u00f3vars Sm\u00e4rta och \u00e4ra vid filmfestivalen i Cannes i \u00e5r. Mycket v\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nst. Denna underbara film, f\u00e4rgstark, sensuell, f\u00f6rf\u00f6rande vacker \u00e5teruppr\u00e4ttar den spanske filmregiss\u00f6ren I filmen tackar Salvador Mallo nej till i stort sett alla erbjudanden om uppdrag men samtidigt gror en l\u00e4ngtan inom honom. Jag tror en skapande person m\u00e5ste skapa, hen m\u00e5r d\u00e5ligt annars, det spelar ingen roll i vilken \u00e5lder hen kommit i. I filmen skyller Salvador Mallo hela tiden p\u00e5 att hans kropp rent fysiskt inte l\u00e4ngre klarar filminspelningar. Det blir en ond cirkel, han blir b\u00e5de fysiskt och psykiskt s\u00e4mre och \u00e4ter mer och mer piller, b\u00e5de lagliga och han b\u00f6rjar ocks\u00e5 hitta droger p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/p>\n Vi f\u00e5r f\u00f6lja Salvador Mallo b\u00e5de som \u00e5ldrad men ocks\u00e5 som pojk. Den fantastiska Pen\u00e9lope Cruz str\u00e5lar i rollen som hans mamma Jacinta. Vi f\u00e5r f\u00f6lja med p\u00e5 en resa genom hans uppv\u00e4xt, han f\u00f6rh\u00e5llande till sin mamma, till studier, till besvikelser mellan honom och hans mamma men ocks\u00e5 deras t\u00e4ta band av k\u00e4rlek som \u00e4r djupare \u00e4n n\u00e5gon av dem f\u00f6rst\u00e5r.<\/p>\n En av filmens stora styrkor \u00e4r att den inte spelar p\u00e5 h\u00f6gsta volym, utan den flyter fram i en eftert\u00e4nksam takt med sm\u00e5 talande detaljer. Den \u00e4r vacker, stark, ber\u00f6rande, enast\u00e5ende, unik, m\u00e4sterlig, \u00f6msint. Och som alltid i Alm\u00f3dovars filmer med foton som \u00e4r f\u00e4rgsprakande konstverk i sig.<\/p>\n Varf\u00f6r betyg 4 och inte betyg 5? \u00c4rligt talat pendlar betyder d\u00e4r emellan. Att det inte blev 5 beror p\u00e5 en del av filmen skildrar personer som anv\u00e4nder heroin utan att visa hur f\u00f6rst\u00f6rda de blir. Jag t\u00e4nker inte g\u00e5 in p\u00e5 \u00e4mnet mer \u00e4n s\u00e5, men den som n\u00e5gonsin levt n\u00e4ra n\u00e5gon heroinmissbrukare blir nog lika uppr\u00f6rd som jag var en stund, en bit in i filmen. Det \u00e4r filmens enda sk\u00f6nhetsfl\u00e4ck.<\/p>\n
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 27 september 2019
\nRegi och manus Pedro Almod\u00f3var
\nI rollerna Pen\u00e9lope Cruz, Antonio Banderas, Julieta Serrano, Ra\u00fal Ar\u00e9valo, Federico Etxeandia<\/p>\n
\nPedro Almod\u00f3var i mina \u00f6gon. Inte f\u00f6r att jag tror att en s\u00e5 internationell erk\u00e4nd och hyllad regiss\u00f6r direkt bryr sig om min uppfattning.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/08\/unnamed-2-300x200.jpg\")
Filmen handlar om en \u00e5ldrande filmskapare som dragit sig tillbaka och det \u00e4r sv\u00e5rt att inte se att det delvis handlar om honom sj\u00e4lv. Men som alla konstverk som skapas p\u00e5 personlig botten ber\u00e4ttar den n\u00e5got som m\u00e5nga kan k\u00e4nna igen sig i. Filmens huvudkarakt\u00e4r, filmskaparen Salvador Mallo har en m\u00e4ngd fysiska kr\u00e4mpor och brottas med djup depression. Vilket som kom f\u00f6rst: att han drog sig tillbaka eller blev psykiskt d\u00e5lig \u00e4r som h\u00f6nan och \u00e4gget. Att en m\u00e4nniska som \u00e4r skapande, oavsett med vad, f\u00f6rmodligen drabbas av depression om hen inte l\u00e4ngre har m\u00f6jlighet att skapa borde vara n\u00e5got som omv\u00e4rlden tog i beaktande, tog h\u00e4nsyn till.<\/p>\n