{"id":126715,"date":"2019-08-23T10:29:58","date_gmt":"2019-08-23T09:29:58","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=126715"},"modified":"2019-08-23T10:30:00","modified_gmt":"2019-08-23T09:30:00","slug":"strongt-storband-backar-upp-sang-i-varldsklass-a-womans-voice-av-vivian-buczek","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=126715","title":{"rendered":"Strongt Storband backar upp s\u00e5ng i v\u00e4rldsklass &#8211; A Woman\u00b4s Voice av Vivian Buczek"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"500\" height=\"500\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/502155.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-126716\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/502155.jpg 500w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/502155-150x150.jpg 150w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/502155-300x300.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><figcaption>Omslagsdesign: Johan Bj\u00f6rk<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Vivian Buczek<\/p>\n\n\n\n<p>A Woman\u00b4s Voice<\/p>\n\n\n\n<p>5<\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad i Kulturens Hus i Lule\u00e5 2-3\/2 2019 av Mats Lundstedt (kompletterande inspelning: P\u00e5l Svenre, Martin Sj\u00f6stedt och Mats Lundstedt)<\/p>\n\n\n\n<p>Mixning: P\u00e5l Svenre<\/p>\n\n\n\n<p>Mastrad av Thomas Eberger<\/p>\n\n\n\n<p>Producenter: Martin Sj\u00f6stedt och P\u00e5l Svenre<\/p>\n\n\n\n<p>Prophone Records<\/p>\n\n\n\n<p>64:11<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 23\/8 2019<\/p>\n\n\n\n<p>Sveriges jazztidskrift Orkesterjournalen brukade tills nyligen, i varje nummer ha ett inslag d\u00f6pt till Osynliga sp\u00e5r. Den som uts\u00e4tts f\u00f6r testet ska bed\u00f6ma vad som spelas, j\u00e4mte att sp\u00e5na p\u00e5 det luriga i att komma p\u00e5 vilka som h\u00f6rs.  Om exempel plockats fr\u00e5n f\u00f6religgande skiva, skulle f\u00f6rmodligen sagts om musiken: inspelad i USA p\u00e5 v\u00e4lk\u00e4nd etikett, vid s\u00e5ngmikrofonen sannolikt en av jazzv\u00e4rldens fr\u00e4msta  r\u00f6ster, ett fr\u00e4ckt g\u00f6rtajt storband det sl\u00e5r gnistor om. Precis s\u00e5 makal\u00f6st bra \u00e4r den helsvenska produkten <em>A Woman\u00b4s Voice. <\/em> <\/p>\n\n\n\n<p>Vivian Buczek f\u00f6ddes i Malm\u00f6 d\u00e4r hon g\u00e5tt Musikh\u00f6gskolan. Hennes polska f\u00f6r\u00e4ldrar \u00e4r\/var musiker. Detta \u00e4r enligt hemsidan sjunde skivan i eget namn. Senaste bejublade turn\u00e9n hade s\u00e5nger f\u00f6rknippade med Ella Fitzgerald som tema. Hon samarbetar g\u00e4rna med Peter Asplund. B\u00e5da ing\u00e5r i kvartetten Vocal Unit tillsammans med Svante Thuresson och Viktoria Tolstoy. Vivian upptr\u00e4der dessutom i en sydsvensk vokaltrio med v\u00e4ninnorna Hannah Svensson och Anna Pauline Andersson. Trots den breda verksamheten och avsev\u00e4rda kvaliteter l\u00f6per hon risken att hamna precis utanf\u00f6r str\u00e5lkastarljuset. Kan det vara s\u00e5 att svenska musikscenen bara grejar att samtidigt ha koll  p\u00e5 max tre jazzs\u00e5ngerskor?  Vill r\u00e5da bot p\u00e5 denna inskr\u00e4nkthet och bristande k\u00e4nnedom, genom att lansera det sj\u00e4lvklara i  mer m\u00e5ngfald. Buczek f\u00f6rtj\u00e4nar ett st\u00f6rre erk\u00e4nnande. Efter att ha h\u00f6rt henne live flera g\u00e5nger visste jag att hon var utomordentligt duktig. Nu utstr\u00e4cks mitt ber\u00f6m, uppgraderas till epitetet v\u00e4rldsklass , s\u00e5 m\u00e5ste det hon g\u00f6r i denna extremt t\u00f6jbara omgivning v\u00e4rderas.  Framgent kommer f\u00f6rhoppningsvis media och publik inse, att 41-\u00e5ringen fr\u00e5n Malm\u00f6 odiskutabelt ska tilldelas stj\u00e4rnstatus.<\/p>\n\n\n\n<p>F\u00f6rsta takterna p\u00e5 albumet p\u00e5minner om Gil Evans orkestreringar p\u00e5 50-talet (exempelvis Porgy &amp; Bess). Martin Sj\u00f6stedt som med bravur lirar piano, dirigerar storbandet i egna sm\u00e4ckra arrangemang. I r\u00e5dande skarp konkurrens har ocks\u00e5 Norrbotten Big Band kommit en aning i skymundan, trots flera uppm\u00e4rksammade internationella samarbeten. Vet att jag sett dem med Joe Lovano p\u00e5 Nef f\u00f6r kanske tio \u00e5r sedan och p\u00e5 YSJF f\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan lirade de Benny Golson-l\u00e5tar med komposit\u00f6ren. P\u00e5 individbasis \u00e4r de f\u00f6r att generalisera f\u00f6rh\u00e5llandevis anonyma, bortsett fr\u00e5n supertrion H\u00e5kan Brostr\u00f6m, Robert Nordmark och  nytillskottet Johan L\u00f6fcrantz Ramsay.  \u00c4nd\u00e5 gnistrar det om s\u00e5v\u00e4l solistinsatser som det ruggigt synkade ensemblespel. Kollektivet NBB l\u00e5ter helt enkelt str\u00e5lande i inspelningar, vars superba ljud\u00e5tergivning \u00e4r p\u00e5 h\u00f6gsta m\u00f6jliga niv\u00e5. <\/p>\n\n\n\n<p>Musiken syftar till att spegla hur det \u00e4r att st\u00e5 mitt i livet som yrkeskvinna och mamma, f\u00f6rvisso inget en t\u00e4nker p\u00e5 vid genomlyssning. En sp\u00e4nnande repertoar har valt ut f\u00f6r att beskriva tillst\u00e5ndet, varvid Buczek kunnat celebrera n\u00e5gra av sina influenser.  Full\u00e4ndade kompositioner av bland andra Abbey Lincoln, Wayne Shorter, Jerome Kern och till min f\u00f6rv\u00e5ning Randy Newman smeker \u00f6ronen. D\u00e4rtill rymmer <em>A Woman\u00b4s Voice <\/em>n\u00e5gra original som inte sk\u00e4ms f\u00f6r sig, tv\u00e4rtom. Tv\u00e5 texter har tillverkats av Hans Alfredsson ( <em>Imorron) <\/em>respektive Isabella Lundgren (elva minuter l\u00e5nga <em>Tales).<\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Haft n\u00f6jet i sommar att till\u00e4gna mig melodisk sofistikerad storbandsjazz, gjord med fart och fl\u00e4kt, pregnans och precision. Den diskret pumpande basen ligger t\u00e4mligen h\u00f6gt, g\u00f6r avtryck utan att st\u00e4lla sig i v\u00e4gen. F\u00e5r f\u00f6r mig att <em>Tales <\/em>\u00e4r en sv\u00e5rsjungen sak, i s\u00e5 fall en storstilad prestation genomf\u00f6rd med totalt avslappnad attityd. Konsekvent h\u00f6rs genomarbetade arr. Briljant scats\u00e5ng har, slumpm\u00e4ssigt eller medvetet, Tania Maria och Flora Purim som gemensam n\u00e4mnare. \u00c4r os\u00e4ker p\u00e5 om sk\u00e5nskan gjort n\u00e5got storbandsalbum tidigare. Vad som m\u00e5ste sl\u00e5s fast \u00e4r att hon trivs f\u00f6rtr\u00e4ffligt i denna omgivning. En okonstlad vig r\u00f6st med glimrande frasering och h\u00e4rligt h\u00e4ng firar \u00e5terkommande triumfer. I riviga passager finns likheter med Viktoria Tolstoy, minsann. <\/p>\n\n\n\n<p>Standarden <em>Here\u00b4s To Life <\/em>\u00e4r helt enkelt ett vokalt m\u00e4sterverk, exklusivt f\u00f6rpackat av storbandet. Samma g\u00e4ller f\u00f6r plattans tv\u00e5 avslutande nummer, framf\u00f6rda live. Finurliga nyanser ger raffinerad musik v\u00e4lljudande m\u00f6nster. L\u00e5ter fantastiskt, s\u00e5 enast\u00e5ende att man baxnar. Hur lyckas de samordna alla ingredienser till denna formidabla produktion?  S\u00e5ngerskans slipade r\u00f6st f\u00e5r mig att sm\u00e4lta, f\u00e5r NBB att lyfta till oanade h\u00f6jder. Det \u00e4r vackert och inneh\u00e5llsrikt,  uttrycksfullt och beroendeframkallande.<\/p>\n\n\n\n<p>Konversationen mellan p\u00e5drivaren p\u00e5 trummor och melodisnickraren Sj\u00f6stedt vid flygeln, m\u00e5ste betecknas som rena dunderhonungen, liksom klippet i bl\u00e5ssektionerna. I Sverige ofta  anlitade Johan L\u00f6fcrantz Ramsay \u00e5stadkommer stord\u00e5d, n\u00e4r han \u00e4gnar sig \u00e5t shuffle och andra stilar. Inte att f\u00f6rgl\u00f6mma vidunderliga solon fr\u00e5n bland andra saxofonisterna Robert Nordmark och H\u00e5kan Brostr\u00f6m och Dan Johansson (flygelhorn). Avslutande balladen <em>I Think It\u00b4s Gonna Rain Today<\/em> b\u00f6r rankas som en milstolpe i modern storbandsjazzhistoria, med sina perfekt sordinerade molltoner och k\u00e4nslosvall.<\/p>\n\n\n\n<p> Storbandet och Vivian \u00f6vertr\u00e4ffar tillsammans varandra, snacka om att alstra h\u00f6gklassig energi. Ett underbart album med oemotst\u00e5ndligt drag och snitsiga arrangemang! Kan till\u00e4ggas att det \u00e4r tredje g\u00e5ngen Buczek samarbetar p\u00e5 skiva med underskattade fenomenet Martin Sj\u00f6stedt (ocks\u00e5 ofta anlitad basist).<\/p>\n\n\n\n<p>Obs I h\u00f6st med start 7\/9 i Halmstad blir det releaseturn\u00e9, med den skillnaden att d\u00e5 framf\u00f6r Bohusl\u00e4n Big Band  l\u00e5tarna fr\u00e5n <em>A Woman\u00b4s Voice. <\/em><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Vivian Buczek A Woman\u00b4s Voice 5 Inspelad i Kulturens Hus i Lule\u00e5 2-3\/2 2019 av Mats Lundstedt (kompletterande inspelning: P\u00e5l Svenre, Martin Sj\u00f6stedt och Mats Lundstedt) Mixning: P\u00e5l Svenre Mastrad av Thomas Eberger Producenter: Martin Sj\u00f6stedt och P\u00e5l Svenre Prophone Records 64:11 Releasedatum: 23\/8 2019 Sveriges jazztidskrift Orkesterjournalen brukade tills nyligen, i varje nummer ha [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-126715","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-skivor","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/126715","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=126715"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/126715\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":127697,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/126715\/revisions\/127697"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=126715"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=126715"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=126715"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}