![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/unnamed-2.png\")
<\/p>\n<\/p>\n
Mirai, min lillasyster<\/strong> En vacker, s\u00f6t liten ber\u00e4ttelse som fl\u00f6dar av fantasi om en fyra\u00e5rig pojke som blivit storebror. Den h\u00e4r filmen l\u00e4r alla sm\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4ldrar k\u00e4nna igen sig i och \u00e4lska. Ett litet minus f\u00e5r den dock f\u00f6r dess b\u00e4rande tema som \u00e4r n\u00e5got pekfingeraktigt och uppfostrande.<\/p>\n F Ingen har tid f\u00f6r honom l\u00e4ngre, ingen tycks tycka att han \u00e4r s\u00f6t l\u00e4ngre. D\u00e5 uppt\u00e4cker han pl\u00f6tligt att det h\u00e4nder magiska saker i tr\u00e4dg\u00e5rden. I tr\u00e4dg\u00e5rden m\u00f6ter han karakt\u00e4rer och personer b\u00e5de fr\u00e5n det f\u00f6rflutna och framtiden och han m\u00f6ter familjen hund Yoko i m\u00e4nniskogestalt. Yoko ber\u00e4ttar att innan Kun f\u00f6ddes var Yoko f\u00f6r\u00e4ldrarnas prins som fick all deras uppm\u00e4rksamhet och k\u00e4rlek. S\u00e5dant \u00e4r livet i familjer, men k\u00e4rleken \u00e4r inte begr\u00e4nsad, den r\u00e4cker till \u00e5t alla. Fast ibland k\u00e4nns det inte s\u00e5 f\u00f6r en liten fyra\u00e5rig pojke.<\/p>\n Filmen \u00e4r mycket vackert tecknad och blandar magi och verklighet p\u00e5 ett snyggt s\u00e4tt och \u00e4ven om den p\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r lite pekfinger-aktig \u00e4r den \u00e4nd\u00e5 inte f\u00f6ruts\u00e4gbar. Jo delvis f\u00f6ruts\u00e4gbar men \u00e4nd\u00e5 fylld av \u00f6verraskningar.<\/p>\n Regiss\u00f6ren Mamoru Hosoda (som tidigare skapat Wolf Children, Odjuret och hans l\u00e4rling) g\u00e5r i m\u00e4staren Miyazakis fotsp\u00e5r, helt klart, fast han n\u00e5r inte riktigt upp p\u00e5 samma niv\u00e5 \u00e4nnu. Miyazaki \u00e4r aldrig lika moralisk utan sl\u00e4pper fram fantasin mer. Mirai – min lillasyster sprudlar av fantasi och magi men sensmoralen att den lille fyra\u00e5ringen ska l\u00e4ra sig och uppfostras att agera klokt n\u00e4r det \u00e4r f\u00f6r\u00e4ldrarna som borde \u00f6ppna sina \u00f6gon drar ned filmens betyg. Det \u00e4r faktiskt r\u00e4tt skr\u00e4mmande att dessa \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tt unga f\u00f6r\u00e4ldrar har gl\u00f6mt s\u00e5 mycket om hur det var att vara barn. Och att de \u00e4r s\u00e5 blinda f\u00f6r hur v\u00e4rlden helt f\u00f6r\u00e4ndrats f\u00f6r Kun n\u00e4r babyn f\u00e5r all uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n Filmen visas b\u00e5de dubbad till svenska och p\u00e5 originalspr\u00e5ket japanska. Om ni inte beh\u00f6ver se den dubbad p\u00e5 svenska f\u00f6r att ni har med sm\u00e5barn som inte kan l\u00e4sa rekommenderar jag att se den med japanskt spr\u00e5k. Den svenska dubbningen \u00e4r lite sl\u00e4tstruken. Kun har v\u00e4ldigt f\u00e5 uttryckss\u00e4tt: antingen andas han snabbt av r\u00e4dsla och skriker eller s\u00e5 \u00e4r han hoppitossig.<\/p>\n
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 26 juli 2019
\nRegi Mamoru Hosoda
\nOriginaltitel: Mirai no Mirai<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/07\/unnamed-16-212x300.jpg\")
yra\u00e5rige Kun v\u00e4ntar hemma med mormor p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ldrarna ska komma hem med familjens nya familjemedlem, hans baby-lillasyster. Det tar inte m\u00e5nga dagar tills Kun blir b\u00e5de tr\u00f6tt p\u00e5 och arg p\u00e5 att ha f\u00e5tt en lillasyster. Babyn f\u00e5r all uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n