{"id":126105,"date":"2019-06-30T13:06:36","date_gmt":"2019-06-30T12:06:36","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=126105"},"modified":"2019-06-30T14:37:50","modified_gmt":"2019-06-30T13:37:50","slug":"valklingande-visduo-betonar-vemod-och-innerlighet-midsommar-av-fjarill","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=126105","title":{"rendered":"V\u00e4lklingande visduo betonar vemod och innerlighet &#8211; Midsommar av Fjarill"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"567\" height=\"387\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Fjarill_Midsommar01kl.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-126107\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Fjarill_Midsommar01kl.jpg 567w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/06\/Fjarill_Midsommar01kl-300x205.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 567px) 100vw, 567px\" \/><figcaption>foto Anne de Wolff<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Fjarill<\/p>\n\n\n\n<p>Midsommar<\/p>\n\n\n\n<p>4<\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad och mixad i Walden studio Hamburg vintern 2019 <\/p>\n\n\n\n<p>Inspelad och mixad av J\u00fcrgen Spiegel<\/p>\n\n\n\n<p>Produktion: J\u00fcrgen Spiegel, Aino L\u00f6wenmark och Hanmari Spiegel<\/p>\n\n\n\n<p>Butter &amp; Fly Records\/ Indigo<\/p>\n\n\n\n<p>54:14<\/p>\n\n\n\n<p>Releasedatum: 3\/5 2019<\/p>\n\n\n\n<p>\u00c5ttonde skivan fr\u00e5n en svensk-sydafrikansk duo, vars gemensamma hemvist hela tiden varit Hamburg sedan de sammanstr\u00e5lade 2004. Duon har funnits i cirka tio \u00e5r. Jag skrev uppskattande och utf\u00f6rligt om dem i fjol, n\u00e4r  f\u00f6reg\u00e5ende album sl\u00e4pptes. Fjarill best\u00e5r av svenska Aino L\u00f6wenmark  och Hanmari Spiegel, boer\u00e4ttling fr\u00e5n Sydafrika. Deras huvudinstrument \u00e4r piano respektive violin. Lika viktiga verktyg utg\u00f6r deras r\u00f6ster, vilket avspeglas i f\u00f6rn\u00e4mlig st\u00e4ms\u00e5ng p\u00e5 flera st\u00e4llen. Annars \u00e4r det Aino som med sk\u00f6r och betagande r\u00f6st sjunger alla verser. F\u00f6r att forts\u00e4tta redovisningen av fakta ska s\u00e4gas att Hanmari  ocks\u00e5 spelar viola, piano och i en l\u00e5t elgitarr.<\/p>\n\n\n\n<p> Fyra m\u00e4n finns listade som g\u00e4stmusiker: Friedrich Paravicini p\u00e5 ondes martenot (s\u00e4llsynt klaviaturinstrument som frambringar theremin-liknande ljud) och cello, J\u00fcrgen Spiegel p\u00e5 trummor och slagverk, Sandro Giampietro &#8211; akustisk gitarr samt Hans-Georg Spiegel &#8211; dragspel. Med dessa till buds st\u00e5ende medel formar en driven duo, sina visor genom sinnrika arrangemang, oftast n\u00e4ra folkmusiktradition, n\u00e5gra g\u00e5nger experimenterande. Musiken kan i det senare fallet ha drag av kammarmusik eller sofistikerad pop med beat. <\/p>\n\n\n\n<p>Av skivans tretton melodier genomsyras en majoritet av vemod. Vi h\u00f6r tre original, lika m\u00e5nga tons\u00e4ttningar av Per Lagerkvist-dikter, medan resterande l\u00e5tar  h\u00e4mtats fr\u00e5n svenska traditionell folkmusik. I ett exceptionellt omfattande pressutskick framh\u00e5lls kvaliteter som universell v\u00e4rme och empati, l\u00e4ngtan och tillf\u00f6rsikt, gl\u00e4dje och melankoli.   Finns absolut t\u00e4ckning f\u00f6r de tillst\u00e5nd och v\u00e4rderingar som anges. Att musiken kan verka designad f\u00f6r r\u00e5dande \u00e5rstid g\u00f6r inte saken s\u00e4mre, tv\u00e4rtom f\u00f6rst\u00e4rks k\u00e4nslan.<\/p>\n\n\n\n<p> Att duon \u00e4r s\u00e5 stora publikmagneter i tyskspr\u00e5kiga l\u00e4nder, beror s\u00e4kerligen p\u00e5 hur intelligent de  f\u00f6r\u00e4dlar nordiskt vemod, inbegripet v\u00e5r dyrkan av naturen och  ljumma sommarkv\u00e4llar (sj\u00e4lv njuter jag av promenader l\u00e4ngs en havsvik i Halland efter skymningen). P\u00e5 kontinenten ses tillst\u00e5ndet som exotiskt. Fjarills nischade nya platta best\u00e5r i just denna exploatering  av f\u00f6rv\u00e4ntan och sagans magiska v\u00e4rld, j\u00e4mte  budskapet om att ta tillvara tiden p\u00e5 jorden.  M\u00f6jligen en smula \u00f6verraskande ber\u00e4ttar duon att man improviserar flitigt. Inst\u00e4mmer i p\u00e5st\u00e5endet att f\u00f6rtroendet dem emellan framg\u00e5r tydligt, f\u00e5r dem att omvandla energi som \u00f6verf\u00f6rs till exalterade \u00f6ron.<\/p>\n\n\n\n<p>L\u00f6wenmark uppv\u00e4xt i T\u00e4llberg i Dalarna, sjunger med finkalibrerad frasering, ofta  ut p\u00e5 kanten mot det br\u00e4ckliga, med antydan till darr p\u00e5 st\u00e4mbanden. Hon vet verkligen hur man g\u00f6r  intryck. Inledningsvis h\u00f6rs  en uppfriskande annorlunda  version av <i>Den blomstertid nu kommer<\/i>. <em>Kristallen den fina<\/em> \u00e4r den f\u00f6rsta av \u00e5tskilliga h\u00f6jdpunkter, d\u00e4r text och musik samverkar idealiskt i en visa vars tema skulle kunna te sig  utslitet i fel h\u00e4nder. I ett str\u00e5lande stick till\u00e5ts violinen breda ut sig. <i>Den signade dag <\/i>g\u00f6rs acapella. Efter n\u00e5gra magnifikt utf\u00f6rda verser av Aino tar himmelsk st\u00e4ms\u00e5ng vid. Och lika obeskrivligt vackert l\u00e5ter det i <em>Jag vet en deijlig rosa <\/em>n\u00e4r den ordl\u00f6sa s\u00e5ngen lyfter och glider iv\u00e4g, uts\u00f6kt ackompanjerad av piano och str\u00e5ke.<\/p>\n\n\n\n<p>Att f\u00e5 till varsamma tons\u00e4ttningar av \u00e4lskade dikter \u00e4r en grannlaga uppgift. Lagerkvists <em>K\u00e4rlekens hem <\/em>f\u00f6rl\u00e4nas en str\u00e5lande skrud. L\u00f6wenmark excellerar vokalt och Sandro Giampietro g\u00f6r sammalunda p\u00e5 akustisk gitarr. En visa d\u00e4r texten skiftar mellan afrikaans och svenska har en melodi uppbyggd av f\u00f6rsynt trummande. Ytterligare en h\u00f6jdare! <em>Uti i v\u00e5r hage <\/em>inramas av ett otroligt fyndigt arrangemang  featuring dragspel och cello. Lekfullt och originellt tangeras  etnopop-dom\u00e4ner. Utdelar extra eloge till dragspelaren. <\/p>\n\n\n\n<p>Dikten <i>Slut dina \u00f6gon <\/i>domineras av ett m\u00e4rkligt vinande instrument,  lite v\u00e4l apart. Fjarills egen instrumentala l\u00e5t <em>Trolldans <\/em>bryter m\u00f6nstret,  en frisk fl\u00e4kt som ruskar om, genom att fr\u00e4ckt v\u00e4va ihop bas och diskant. Tolkningen av <em>V\u00e4rmlandsvisan <\/em>demonstrerar subtilt vilken duktig pianist som finns i duon. Och s\u00e5ngen vibrerar fullkomligt hudl\u00f6s. Sista etappen p\u00e5 den dr\u00f6mska resan formar sig till ett underbart st\u00e4mningsfullt sound. H\u00f6r en modernisering av traditionell folkl\u00e5t fr\u00e5n Dalarna med l\u00e4ckra Terje Rypdal-liknande ackord. Avslutande vokala toner sv\u00e4var iv\u00e4g p\u00e5 ett undersk\u00f6nt s\u00e4tt. <\/p>\n\n\n\n<p><i>Midsommar <\/i>tr\u00f6star och l\u00e4ker, genom att \u00f6ppna f\u00f6nster mot nya v\u00e4rldar. I fel h\u00e4nder hade det kunna blivit patetiskt.  Lyckligtvis beh\u00e4rskar Fjarill  totalt sina verktyg och uttrycksmedel. Duon sk\u00e4nker  styrka, f\u00e5r oss att andas djupare (en formulering fr\u00e5n pressreleasen). P\u00e5 vippen att erh\u00e5lla allra  h\u00f6gsta betyg.<\/p>\n\n\n\n<p>N\u00e4sta g\u00e5ng duon som v\u00e4cker ber\u00e4ttigat uppseende, ger konserter i Sverige \u00e4r i augusti!<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p>  <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Fjarill Midsommar 4 Inspelad och mixad i Walden studio Hamburg vintern 2019 Inspelad och mixad av J\u00fcrgen Spiegel Produktion: J\u00fcrgen Spiegel, Aino L\u00f6wenmark och Hanmari Spiegel Butter &amp; Fly Records\/ Indigo 54:14 Releasedatum: 3\/5 2019 \u00c5ttonde skivan fr\u00e5n en svensk-sydafrikansk duo, vars gemensamma hemvist hela tiden varit Hamburg sedan de sammanstr\u00e5lade 2004. Duon har funnits [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-126105","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/126105","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=126105"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/126105\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":126193,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/126105\/revisions\/126193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=126105"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=126105"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=126105"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}