{"id":125068,"date":"2019-05-26T16:25:43","date_gmt":"2019-05-26T15:25:43","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=125068"},"modified":"2019-05-27T12:01:19","modified_gmt":"2019-05-27T11:01:19","slug":"orden-forklarar-och-forstarker-stralande-skiftningar-i-musiken-gunnebo-kammarmusikfestival-ii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=125068","title":{"rendered":"Orden f\u00f6rklarar och f\u00f6rst\u00e4rker str\u00e5lande skiftningar i musiken &#8211; Gunnebo Kammarmusikfestival II"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"332\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/Gunnebo-Kvartett72.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-125069\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/Gunnebo-Kvartett72.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/Gunnebo-Kvartett72-300x153.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><figcaption>teckning Lennart Carlsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Gunnebo Kammarmusikfestival i M\u00f6lndal<\/p>\n\n\n\n<p>24\/5 2019<\/p>\n\n\n\n<p>Andra dagen hade man v\u00e4nt p\u00e5 steken, vilket arrang\u00f6rerna p\u00e5pekar. Professor emerita Agneta Pleijel och redakt\u00f6r G\u00f6ran Greider hade bjudits in under temat f\u00f6rfattarnas val &#8211; s\u00e4tt ord p\u00e5 musiken. De tv\u00e5 tungviktarna beh\u00f6ver  n\u00e4ppeligen  n\u00e5gon presentation, har en omfattande verksf\u00f6rteckning som renderat i \u00e5tskilliga priser. Har sj\u00e4lv l\u00e4st n\u00e5gra av deras mest betydande b\u00f6cker. Den opinionsbildande mannen k\u00e4nd fr\u00e5n media, har jag h\u00f6rt och tr\u00e4ffat p\u00e5 \u00e5tskilliga seminarier. <\/p>\n\n\n\n<p> De stycken Pleijel och Greider best\u00e4mt sig f\u00f6r att k\u00e5sera kring, framf\u00f6rdes av  musiker ur G\u00f6teborgs-Operan. De f\u00f6rtj\u00e4nar att f\u00e5 sina namn angivna. Publiken fick njuta av en pianokvintett, alternativt pianokvartett\/ str\u00e5kkvartett best\u00e5ende av \u00d6yvor Volle (violin) Karin Berggren (violin)  Frida Bromander (violoncell)  Magnus Pehrsson (viola) samt Karin Berggren p\u00e5 piano.  <\/p>\n\n\n\n<p>Kritikern och f\u00f6rfattaren Pleijel  ansvarade f\u00f6r programmets utformning fram till paus. Hon l\u00e4ste ledigt och tillr\u00e4ckligt h\u00f6gt ur sitt manus, vilket ska framh\u00e5llas. Inledde med att ber\u00e4tta om en sl\u00e4kting fyra generationer tillbaka, vars liv hon skrivit litter\u00e4rt om. Denne historiske person var s\u00e5v\u00e4l Jenny Linds pianol\u00e4rare som v\u00e4n med Robert Schumann.  Biografiska redog\u00f6relser om komposit\u00f6rer och dylikt, \u00f6vergick sinnrikt till en litter\u00e4r stil. D\u00e5 f\u00f6rest\u00e4llde sig Pleijel vad som skulle kunna ha utspelat sig i den musik hon delgav oss.  Vad hon kallade f\u00f6r livsdans var liktydigt med <em>Pianokvintett i Ess-dur<\/em> <em>op.44 <\/em>av ovan n\u00e4mnde Schumann, en sats som utgjorde del ur &#8221;soundtrack&#8221; till <em>Fanny och Alexander.  <\/em><\/p>\n\n\n\n<p>Den andra tons\u00e4ttaren hon tagit med \u00e4r Gustav Mahler, han som fylls av visshet att livet \u00e4r n\u00e5got st\u00f6rre \u00e4n honom sj\u00e4lv enligt Pleijel. Hans judiska levnads\u00f6de  upplyser hon om p\u00e5 ett spirituellt s\u00e4tt. Vi f\u00e5r lyssna p\u00e5 ett av f\u00e5 bevarade verk fr\u00e5n ungdomen, en <i>Pianokvartett i a-moll. <\/i>Musiken h\u00f6rde Pleijel f\u00f6rsta g\u00e5ngen i vintras p\u00e5 vernissage p\u00e5 Historiska Museet. I motsats till Schumann en vildsint energi med tv\u00e4ra kast. Samspelet hos musikerna bara n\u00e5gra meter framf\u00f6r publiken \u00e4r formidabelt. Livfullheten illustreras perfekt av kvartettens hisnande koncentration och r\u00f6relsem\u00f6nster.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"615\" height=\"650\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/Gunnebo-Greider72.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-125073\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/Gunnebo-Greider72.jpg 615w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/05\/Gunnebo-Greider72-284x300.jpg 284w\" sizes=\"auto, (max-width: 615px) 100vw, 615px\" \/><figcaption>G\u00f6ran Greider &#8211; teckning Lennart Carlsson<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n<p>Efter att vi fikat en trappa ner i det mysiga valvet var det dags f\u00f6r andra avdelningen. Inte utan att man undrar hur ren\u00e4ssansm\u00e4nniskan G\u00f6ran Greider hinner med allt.  Sitt stora intresse f\u00f6r musik har han dokumenterat, fr\u00e4mst i en volym betitlad <em>Allt jag t\u00e4nker p\u00e5 n\u00e4r jag h\u00f6r Vivaldi<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p> Denna kv\u00e4ll har han valt  att \u00f6ppna med tv\u00e5 stycken ur Lars-Erik Larssons <em>Intima Miniatyrer<\/em> och v\u00e4lk\u00e4nda <em>Adagio ur Str\u00e5kkvartett nr.2 <\/em>av Samuel Barber. Antecknat att ende inhemske komponisten f\u00f6r aftonen, l\u00e5ter ljus och l\u00e4ttsam, m\u00f6jligen till och med romantisk.  Adagiot  som spelades p\u00e5 begravningen av JFK och p\u00e5 ceremoni efter terrorattackerna 9\/11, l\u00e5ter \u00f6desm\u00e4ttat med sin otroliga tyngd. Detta h\u00f6gtidliga stycke \u00e4r drabbande till sin natur, artar sig till en absolut h\u00f6jdpunkt i programmet. Stort ber\u00f6m  \u00e5nyo till instrumentalisterna ur G\u00f6teborgs-Operans orkester.<\/p>\n\n\n\n<p>M\u00e5ngsysslaren  Greider \u00e4r om han f\u00e5r h\u00e5llas en l\u00e5ngpratare. Nu f\u00f6rm\u00e5r han begr\u00e4nsa sitt anf\u00f6rande skapligt, fast han tog mer tid i anspr\u00e5k \u00e4n sin \u00e4ldre kollega. Exemplarisk artikulation \u00e4r inte n\u00e5got utm\u00e4rkande drag, fast det allra mesta av hans formuleringar g\u00e5r \u00e4nd\u00e5 att uppfatta.<\/p>\n\n\n\n<p> L\u00e5ngsam, avsiktligt s\u00f6vande musik i det intima formatet, hyllas p\u00e5 bekostnad av svulstiga crescendon. Titlar p\u00e5 musikstycken och dess inverkan p\u00e5 mottagandet blir en skruvad, l\u00e4tt absurdistisk vinkel han f\u00f6rmedlar. Kul, krystade titlar f\u00f6r att beskriva st\u00e4mningar: &#8221;cykelpromenad med hund&#8221; och &#8221;mamma sjunger  f\u00f6r att jag ska somna&#8221;. Premisserna f\u00f6r hur en str\u00e5kkvartett b\u00e4st kommer till sin r\u00e4tt,  var ett annat \u00e4mne musik\u00e4lskaren filosoferade \u00f6ver, i en munter vindlande ess\u00e4.  Vore h\u00f6gst l\u00e4mpligt att ha konsert i s\u00e4ngkammare, o\u00e4ndligt mycket b\u00e4ttre \u00e4n p\u00e5 en gr\u00e4smatta, var en \u00e5sikt som fick publiken att le.<\/p>\n\n\n\n<p>Evenemanget avrundas med Ligeti och en ikonisk David Bowie-l\u00e5t.  Str\u00e5kkvartetten av den f\u00f6rre en happening, som f\u00e5r Greider att bli fullst\u00e4ndigt vaken och p\u00e5 gott hum\u00f6r. F\u00f6r egen del h\u00e5ller jag med dem, som anser att tons\u00e4ttaren h\u00e4r hamnat i modernistisk f\u00e4lla.  <em>Life On Mars <\/em> \u00e5 andra sidan  en ljuvlig tolkning, s\u00e5 vemodigt komplett att jag associerade till m\u00e4sterliga Kronoskvartetten.  Uppskattade v\u00e5r cicerons upph\u00f6jande av den konstn\u00e4rliga rock som David Bowie (sett 2 g\u00e5nger live) representerade.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p> <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n\n\n\n<p> <\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Gunnebo Kammarmusikfestival i M\u00f6lndal 24\/5 2019 Andra dagen hade man v\u00e4nt p\u00e5 steken, vilket arrang\u00f6rerna p\u00e5pekar. Professor emerita Agneta Pleijel och redakt\u00f6r G\u00f6ran Greider hade bjudits in under temat f\u00f6rfattarnas val &#8211; s\u00e4tt ord p\u00e5 musiken. De tv\u00e5 tungviktarna beh\u00f6ver n\u00e4ppeligen n\u00e5gon presentation, har en omfattande verksf\u00f6rteckning som renderat i \u00e5tskilliga priser. Har sj\u00e4lv l\u00e4st [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16,20,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-125068","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"category-film","9":"category-toppnytt","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/125068","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=125068"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/125068\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":125103,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/125068\/revisions\/125103"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=125068"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=125068"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=125068"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}