{"id":124940,"date":"2019-05-19T23:51:07","date_gmt":"2019-05-19T22:51:07","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124940"},"modified":"2019-05-20T00:23:48","modified_gmt":"2019-05-19T23:23:48","slug":"lyckad-invigning-trots-miserabelt-vader-jenny-wilson-bob-hund-i-goteborg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124940","title":{"rendered":"Lyckad invigning trots miserabelt v\u00e4der – Jenny Wilson\/ Bob hund i G\u00f6teborg"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Poster om evenemanget<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Dubbelkonsert: Jenny Wilson och Bob hund<\/p>\n\n\n\n

Slakthuset Live i Gamlestan G\u00f6teborg, vid Wine Mechanics<\/p>\n\n\n\n

17\/5 2019<\/p>\n\n\n\n

Publik: cirka 950 (uts\u00e5lt)<\/p>\n\n\n\n

Arrang\u00f6r Frihamnen event<\/p>\n\n\n\n

I fjol under Gmlstn jazz festival anordnades konsert hos trendiga krogen Wine Mechanics. I helgen har det varit premi\u00e4r f\u00f6r ny scen p\u00e5 utsidan, p\u00e5 asfalterade ytan emellan tv\u00e5 husl\u00e4ngor. Eventet smygstartade med AW och d\u00e4rp\u00e5 Mattias Alkberg som dj. Han verkade k\u00f6ra en mix av garage och klassisk funk \u00e1 la Parliament. Den rymliga krogen kunde h\u00e4rb\u00e4rgera s\u00e5 gott som alla som hade \u00f6verseende med ett ih\u00e5llande regn, medan de v\u00e4ntade p\u00e5 livemusik utomhus. Hade med mig paraply (som kors i taket fick anv\u00e4ndas), fast cyklingen redan gjort mina byxor bl\u00f6ta. Tur i oturen att vinden fr\u00e5n tidigare p\u00e5 dagen mojnat. Har tidigare i Kulturbloggen entusiastiskt recenserat b\u00e5de Jenny Wilson och Bob hund live, d\u00e4rf\u00f6r s\u00e5g jag till att skaffa mig uppdraget. Lyssnade som uppladdning p\u00e5 deras musik, bland annat hela f\u00e4rska plattan 0-100 av de sist n\u00e4mnda.<\/p>\n\n\n\n

Att Wilson delar scen med de som brukar kallas Sveriges b\u00e4sta liveakt \u00e4r ingen slump. First Flor Power, bandet hon var med om att bilda i sin ungdom, har samarbetat med flera av medlemmarna. Finns en radda svenska artister som utg\u00f6r det svenska popundret, absoluta majoriteten \u00e4r kvinnor. En av de musikskapare som g\u00e5tt i br\u00e4schen f\u00f6r utvecklingen \u00e4r onekligen Jenny Wilson. Konstn\u00e4r, komposit\u00f6r och artist med fem egna album. F\u00f6r flera av sina verk har hon prisats p\u00e5 P3 Guld och av Grammisjuryn.<\/p>\n\n\n\n

Hon \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att g\u00f6ra tematiska skivor, med egna omv\u00e4lvande erfarenheter som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r sitt elektroniska beatlandskap. Exorcism <\/em>f\u00f6ljdes tidigare i v\u00e5r upp av Trauma, <\/em>hennes f\u00f6rsta svenskspr\u00e5kiga skiva, inspelad med Norrk\u00f6ping symfoniorkester under ledning av Hans Ek. \u00c4mnet som explicit och utl\u00e4mnande processas \u00e4r en v\u00e5ldt\u00e4kt Wilson utsatts f\u00f6r. Mer \u00e4n en recensent har tyckt att det varit sm\u00e4rtsamt att ta till sig texterna, vilka inte drabbar lika skoningsl\u00f6st n\u00e4r l\u00e5tar fr\u00e5n Trauma <\/em> f\u00e5r sin livepremi\u00e4r. P\u00e5 scen syns trotj\u00e4naren Mikael H\u00e4ggstr\u00f6m p\u00e5 trummor j\u00e4mte tv\u00e5 syntspelare, varav en av dem heter Klabbe H\u00f6rngren (till vardags ledare f\u00f6r jazzkollektivet Klabbes bank). Samtliga har tr\u00f6jor i brunspr\u00e4ckligt m\u00f6nster, medan Wilson kl\u00e4tt sig i svart plus vinr\u00f6d skinnjacka. <\/p>\n\n\n\n

Tong\u00e5ngarna p\u00e5 Slakthuset live kan i stora drag liknas vid en catchy besv\u00e4rjelse. Musiken pulserande och sf\u00e4risk om vartannat i skiftande tempon, som v\u00e4ntat oupph\u00f6rligt f\u00e4ngslande. I f\u00f6rsta l\u00e5ten g\u00e5r inte s\u00e5ngen fram, vilket lyckligtvis justeras. Wilson \u00e4r inte omedveten om det otacksamma f\u00f6rh\u00e5llande som r\u00e5der. P\u00e5 grund av v\u00e4dret glest med publik, \u00e5tskilliga har inte dykt upp, v\u00e4ntar p\u00e5 att regnet ska upph\u00f6ra. Wilson kommenterar: ”Inte nog med att ni ska uts\u00e4ttas f\u00f6r trauman, ni ska beh\u00f6va st\u00e5 i regn och bli frusna. Ni \u00e4r tappra<\/em>!”<\/p>\n\n\n\n

Wilson sjunger rytmiskt med patos, kompletterar genom rap och recitation, blandar de f\u00e4rska svenska texterna med s\u00e5ng p\u00e5 engelska. Uppfattar inte att man framf\u00f6r G\u00f6ra saken v\u00e4rre, <\/em>vilket \u00e4r m\u00e4rkligt.Vet inte varifr\u00e5n influenser h\u00e4mtats rent musikaliskt. Associerar n\u00e5gra g\u00e5nger till disparata f\u00f6reteelser fr\u00e5n en annan era: Brian Eno (Low), <\/em>Malcolm Mc Laren <\/i>och Human League. Ett visst sl\u00e4ktskap med kollegan Karin Dreijer kan f\u00f6rst\u00e5s sk\u00f6njas. Konserten varar osedvanligt l\u00e4nge, ger angen\u00e4ma vibbar, artar sig till en god presentation av en framst\u00e5ende artist. Dock, f\u00f6r att f\u00e5 ut mesta m\u00f6jliga skulle v\u00e4dret varit annorlunda, hade d\u00e4rtill g\u00e4rna h\u00f6rt ett bl\u00e5s- eller str\u00e4nginstrument f\u00f6r att bryta av det homogena soundet. Ljudet var bra, inte \u00f6verdrivet h\u00e5rt eller tungt. <\/p>\n\n\n\n

En kvart f\u00f6rsenade g\u00e5r favoriterna p\u00e5, sex m\u00e4n f\u00f6renade kring en lika kreativ som s\u00e4regen estetik. Har sett Bob hund ett antal g\u00e5nger. De levererar som alltid spelgl\u00e4dje och en stilistisk skevhet, vilket enbart ska tolkas positivt. J\u00e4mf\u00f6rt med 90-talet \u00e4r standarden avsev\u00e4rt h\u00f6gre, vilket kan bero p\u00e5, att de var f\u00f6r sig \u00e4gnar sig \u00e5t andra projekt och producentjobb. Christan Gabel exempelvis, hade h\u00e4rom m\u00e5naden premi\u00e4r p\u00e5 sp\u00e4nnande, v\u00e4sensskild barnteatermusik f\u00f6r Backa Teater. Just hur koncentrerat det taktfasta kompet l\u00e5ter denna afton, \u00e4r n\u00e5got jag s\u00e4rskilt f\u00e4ster mig vid. Kanske inte den r\u00f6jigaste konsert jag sett med dem, likv\u00e4l ett h\u00f6jdargig. Man lever fortfarande upp till sitt goda renomm\u00e9. Fem extranummer gjordes i tv\u00e5 omg\u00e5ngar. Konstigt nog ingen uttalad reklam f\u00f6r nya skapliga skivan, den de tidigare under dagen signerat p\u00e5 Bengans. <\/p>\n\n\n\n

Publikdompt\u00f6ren \u00d6berg \u00e4r som vanligt p\u00e5 gott hum\u00f6r, sl\u00e4nger in fyndiga formuleringar i sina mellansnack. Zorro-masken \u00e4r p\u00e5, kl\u00e4der tas av och p\u00e5 och han roterar runt p\u00e5 scen, st\u00e4ller sig givetvis p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkare. S\u00e5ngen sitter som den ska. Vi f\u00e5r indierock n\u00e4r den \u00e4r som mest varierad och f\u00f6rdelaktig. Vassa och slingrande ackord samsas med l\u00e5tar som kr\u00e4nger och plingar. De skapar omg\u00e5ende ett h\u00e4rligt tryck genom 0-100, Mer \u00e4n s\u00e5 kan ingen bli, Hj\u00e4rtsk\u00e4rande r\u00e4tt <\/i>j\u00e4mte hetsigt pumpande Har du inget man kan dansa till? <\/em>Akustiken \u00e4r anm\u00e4rkningsv\u00e4rt god och under deras spelning p\u00e5 drygt 1 \u00bd timma \u00e4r det trevligt nog uppeh\u00e5ll. \u00c4r \u00f6vertygad om att ingen i den blandade publiken \u00e5ngrar resan till ett st\u00e4lle utanf\u00f6r centrum., en plats s\u00e5 offside att inga grannar st\u00f6rs. Vill ocks\u00e5 po\u00e4ngtera att biljettpriset var frapperande humant.<\/p>\n\n\n\n

Firma Nimmersj\u00f6 & Essing l\u00e4gger in mycket fuzz i sina gitarrer i ny potentiell hit betitlad M\u00e5nga bollar i elden<\/em>, ett fr\u00e4nt sound som ger rysningar av v\u00e4lbehag. Den f\u00f6ljs upp av klassikern Nu \u00e4r det v\u00e4l revolution p\u00e5 g\u00e5ng? <\/i>D\u00e4refter en andh\u00e4mtningspaus med utf\u00f6rligt basintro fr\u00e5n Mats Hellquist i Blommor p\u00e5 brinnande fartyg<\/i>. (Saknar litegrann s\u00e4llsynta garneringen: tjejerna i Popkollo-k\u00f6ren) Indierockarna \u00e4r aldrig n\u00e4ra att komma ur kurs efter att ha gett oss detta sansl\u00f6st starka material halvv\u00e4gs in i l\u00e5tlistan. Ibland antar melodier skepnaden av bubblande refr\u00e4nger. Dr\u00f6jer inte s\u00e5 v\u00e4rst l\u00e4nge innan frontmannen retoriskt b\u00f6rjar fr\u00e5ga oss om konserten \u00e4r slut\/ festen \u00e4r \u00f6ver. Det \u00e4r \u00f6sigt, larmigt och ett infernaliskt sv\u00e4ng. Gruppen utstr\u00e5lar integritet, beter sig som en sammansvetsad enhet. Energip\u00e5slaget \u00e4r enormt! Vill ocks\u00e5 framh\u00e5lla en annan viktig ingrediens, n\u00e4mligen sk\u00f6nheten som yttrar sig i vissa arrangemang. Efter en formidabel urladdning som f\u00f6rde tankarna till Detroits slamriga scen (Mc5 \/ Stooges), kom en r\u00f6rande vacker avrundning i fyrtakt. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dubbelkonsert: Jenny Wilson och Bob hund Slakthuset Live i Gamlestan G\u00f6teborg, vid Wine Mechanics 17\/5 2019 Publik: cirka 950 (uts\u00e5lt) Arrang\u00f6r Frihamnen event I fjol under Gmlstn jazz festival anordnades konsert hos trendiga krogen Wine Mechanics. I helgen har det varit premi\u00e4r f\u00f6r ny scen p\u00e5 utsidan, p\u00e5 asfalterade ytan emellan tv\u00e5 husl\u00e4ngor. Eventet smygstartade […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-124940","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-film","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124940","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=124940"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124940\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":124965,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124940\/revisions\/124965"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=124940"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=124940"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=124940"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}