![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/unnamed-20.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Red Joan<\/strong> En stark och mycket tankev\u00e4ckande ber\u00e4ttelse om moral, etik och om att v\u00e5ga st\u00e5 f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rb\u00e4ttra en hotad v\u00e4rld. Filmen bygger p\u00e5 verkliga h\u00e4ndelser och s\u00e4tter ig\u00e5ng funderingar kring vad som \u00e4r r\u00e4tt och fel. \u00c4r det alltid fel att l\u00e4mna hemligst\u00e4mplad forskning till en annan nation? \u00c4r det fel \u00e4ven om det kan f\u00f6rhindra krig och f\u00f6rhindra m\u00e5nga m\u00e4nniskors d\u00f6d?<\/p>\n N\u00e4r USA sl\u00e4ppte tv\u00e5 atombomber \u00f6ver Japan i slutet av andra v\u00e4rldskriget t\u00e4nkte m\u00e5nga att m\u00e4nskligheten kommit till sin slutfas, att m\u00e4nniskor nu var n\u00e4ra att f\u00f6rst\u00f6ra jorden och v\u00e5r existens. Atombomberna d\u00f6dade s\u00e5 m\u00e5nga, m\u00e5nga fler \u00e4n n\u00e5gra bomber gjort tidigare. Med kunskapen att klyva en atomk\u00e4rna kunde m\u00e4nniskan f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5r planet.<\/p>\n Vem minns idag kalla kriget? Det var en l\u00e5ng period i v\u00e5r v\u00e4rld historia d\u00e4r den sovjetiska ideologin och makten stod i motsats till den amerikanska kapitalismen. Det var en maktbalans d\u00e4r b\u00e5da nationerna hade tillg\u00e5ng till atomvapen och deras ledare kunde med ett knapptryck f\u00f6rinta en stor del av jorden.<\/p>\n Hur hade det varit om inte b\u00e5de dessa maktcentrum hade haft tillg\u00e5ng till k\u00e4rnvapen? Det \u00e4r sv\u00e5rt att veta. Kanske r\u00e4ddades jorden just f\u00f6r att de tv\u00e5 motsatsnationerna b\u00e5da hade makten att f\u00f6rst\u00f6ra och d\u00e4rf\u00f6r hade respekt f\u00f6r den andre?<\/p>\n Red Joan bygger p\u00e5 en verklig h\u00e4ndelse d\u00e4r en ung brittisk kvinna som studerat fysik p\u00e5 Cambridge f\u00e5r jobb hos en grupp forskare under trettiotalet. Forskarna utvecklar teknik f\u00f6r att kunna bygga atombomben. Allt \u00e4r mycket hemligst\u00e4mplat. Denna unga kvinna, i filmen kallad Joan Stanley (spelas som ung av Sophie Cookson och som gammal av Judi Dench), blir n\u00e4ra v\u00e4n med n\u00e5gra unga kommunister p\u00e5 universitetet. Den sofistikerade unga ryskan Sonya (Tereza Srbova) och hennes kusin Leo (Tom Hughes) blir v\u00e4nner med Joan och drar in henne i socialistiska kretsar.<\/p>\n Filmen b\u00f6rjar med att vi f\u00e5r se den \u00e5ldrade Joan \u00e5r 2000 bli gripen av den brittiska s\u00e4kerhetstj\u00e4nsten. Hon anklagas f\u00f6r att vara spion och f\u00f6r att under kalla kriget l\u00e4mnat \u00f6ver hemlig forskning till Sovjetunionen.<\/p>\n Det blir en chock f\u00f6r hennes son, v\u00e4nner och grannar. Ingen har n\u00e5gonsin anat att den stillsamma damen under flera \u00e5r f\u00f6rs\u00e5g KGB med statshemligheter.<\/p>\n Vi f\u00e5r nu f\u00f6lja hennes minnen kring hur hon, denna tillbakadragna kvinna, kunde hamna i s\u00e5 radikala kretsar att hon best\u00e4mde sig f\u00f6r att smuggla ut hemligst\u00e4mplat material. Hennes son hade inte ens en aning om att hon var fysiker. Han k\u00e4nde bara henne som bibliotekarie. Fast han har alltid tyckt att hon verkat lite v\u00e4l kunnig f\u00f6r sitt arbete p\u00e5 ett bibliotek.<\/p>\n Filmen \u00e4r baserad p\u00e5 Jennie Rooneys bok, inspirerad av den sanna historien om den brittiska KGB-spionen Melita Norwood som avsl\u00f6jades vid 87 \u00e5rs \u00e5lder. F\u00f6r regin st\u00e5r Sir Trevor Nunn.<\/p>\n Med en l\u00e5ng rad av de skickligaste brittiska sk\u00e5despelarna i rollerna \u00e4r filmen underbar att se. Ut\u00f6ver Judi Dench och Sophie Cookson \u00e4r b\u00e5de enast\u00e5ende som Joan. Ben Miles som Joans son Nick \u00e4r alltid bra. Stephen Campbell Moore \u00e4r inte bara en av de snyggaste sk\u00e5despelarna, han \u00e4r som alltid mycket bra i sin roll.<\/p>\n Filmens ber\u00e4ttelse ger mycket att t\u00e4nka p\u00e5. Idag \u00e4r m\u00e5nga \u00f6vertygade om att m\u00e4nskligheten \u00e4r n\u00e4ra att f\u00f6rst\u00f6ra v\u00e5r jord, nu p\u00e5 grund av klimatkrisen. Det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen i m\u00e4nsklighetens historia v\u00e5r v\u00e4rlds f\u00f6rest\u00e5ende underg\u00e5ng utropas. Det har gjorts m\u00e5nga g\u00e5nger, bland annat d\u00e5 pesten sk\u00f6rdade m\u00e5nga liv och d\u00e5 USA sl\u00e4ppte tv\u00e5 atombomber \u00f6var Japan. Det g\u00e5r inte att l\u00e5ta bli att t\u00e4nka i dessa banor. \u00c4r det allvar den h\u00e4r g\u00e5ngen eller kan klimatkatastrofen f\u00f6rhindras?<\/p>\n Paralleller till v\u00e5r tids visselbl\u00e5sare \u00e4r inte s\u00e4rskilt l\u00e5ngs\u00f6kta. Nu f\u00f6rbereder det amerikanska r\u00e4ttsv\u00e4sendet sig f\u00f6r att kunna st\u00e4lla Wikileaks f\u00f6rra frontfigur, Julian Assange, inf\u00f6r r\u00e4tta. Och Snowden var tvungen att s\u00f6ka fristad i Ryssland f\u00f6r att inte bli gripen av USA. Vad Assange \u00e4n har gjort i sina relationer till kvinnor s\u00e5 \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 skr\u00e4mmande att visselbl\u00e5sare jagas. De som har makten vill ofta h\u00e5lla m\u00e4nniskor tysta och hindra att skandaler l\u00e4cker ut. Red Joan var inte n\u00e5gon visselbl\u00e5sare, det medges. Men hon gjorde ocks\u00e5 n\u00e5got som hennes nation anser vara brottsligt men ur m\u00e4nsklighetens synvinkel kanske hon r\u00e4ddade m\u00e5nga, m\u00e5nga och f\u00f6rhindrade en stor katastrof?<\/p>\n Att s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor d\u00f6dades av atombomben borde inte gl\u00f6mmas bort.<\/p>\n
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 3 maj 2019
\nRegi Sir Trevor Nunn<\/p>\n