{"id":124525,"date":"2019-04-29T01:45:26","date_gmt":"2019-04-29T00:45:26","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124525"},"modified":"2019-04-29T10:48:57","modified_gmt":"2019-04-29T09:48:57","slug":"valfortjant-genombrott-amanda-ginsburg-pa-nefetiti","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124525","title":{"rendered":"V\u00e4lf\u00f6rtj\u00e4nt genombrott – Amanda Ginsburg p\u00e5 Nefetiti"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Nima Kamrani<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Amanda Ginsburg<\/p>\n\n\n\n

Nefertiti G\u00f6teborg 24\/6 2019<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r f\u00f6r bryskt att s\u00e4ga att jag varit skeptisk. Mer korrekt kan p\u00e5st\u00e5s att jag f\u00f6rh\u00e5llit mig avvaktande, inte tagit mig tid att hitta in till fenomenet Amanda Ginsburg, en vokalist som skriver eget material i en \u00f6ppen retrostil med jazzigt idiom. I konkurrens med tungviktarna Georg Riedel, Bobo Stenson, Johan Lindstr\u00f6m och Bo Sundstr\u00f6m (fyra musikanter jag f\u00f6r \u00f6vrigt tr\u00e4ffat) vann hon sensationellt \u00e5rets Grammis inom kategorin jazz. Hon \u00e4r dessutom s\u00e5v\u00e4l Olle Adolphson-stipendiat som Stim-stipendiat och har tilldelats Skap:s (f\u00f6rening f\u00f6r musikskapare) jazzpris samt tv\u00e5 g\u00e5nger nominerats i kategorin \u00c5rets nykomling p\u00e5 Jazzkatten-galan. F\u00f6r en bredare allm\u00e4nhet blev hon ett namn i och med framf\u00f6randet av sin hit Havsmelodi<\/em> i Alls\u00e5ng p\u00e5 Skansen. Finns definitivt underlag f\u00f6r att fr\u00e5ga om hon k\u00e4nner sig ”s\u00f6nderkramad”, n\u00e5got jag missade att g\u00f6ra vid v\u00e5r pratstund efter hennes f\u00f6rsta spelning i G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r snart fem \u00e5r sedan examinerades Ginsburg fr\u00e5n Musikh\u00f6gskolan i Stockholm. Ungef\u00e4r samtidigt studerade p\u00e5 KMA pianisten Filip Ekestubbe, basisten Ludvig Eriksson och trumslagaren Ludwig Gustavsson. Denna pianotrio utg\u00f6r sedan en tid tillbaka hennes fundament. 90-talisten fr\u00e5n Stockholm har sl\u00e4ppt en sexsp\u00e5rs-ep och i fjol kom omg\u00e5ende lyftet med full\u00e4ngdaren Jag har funderat p\u00e5 en sak. <\/em>M\u00e4rkligt nog finns flera av l\u00e5tarna p\u00e5 b\u00e4gge utgivningarna. Fick reda p\u00e5 att hennes l\u00e5tar genomg\u00e5ende f\u00e5r annan inramning live. I Ekestubbes omv\u00e5rdnad ornamenteras fler instrumentala partier mellan vers och refr\u00e4ng. Och s\u00e5ngen \u00f6verg\u00e5r i inspirerade stunder i improvisationer och scat.<\/p>\n\n\n\n

Man inleder med I de m\u00e5nga valens land <\/em>och Flykten fr\u00e5n vardagen<\/em> (rubrik p\u00e5 hennes turn\u00e9). Noterar direkt en avslappnad sj\u00e4lvs\u00e4kerhet. Uppfattar en f\u00f6rvissning fr\u00e5n dem om att de har substans att leverera, en naturlig inst\u00e4llning efter alla framg\u00e5ngar. L\u00e5ter \u00f6msom lyriskt, \u00f6msom sv\u00e4ngigt. Ginsburg textar f\u00f6red\u00f6mligt, betonar ord och f\u00f6rl\u00e4nger elegant stavelser. R\u00f6sten kan vara spr\u00f6d, men ocks\u00e5 omvandlas till en klar, stark st\u00e4mma. Hennes ljusa r\u00f6st n\u00e5r ut. Fr\u00e5n scen utstr\u00e5lar hon inte bara personlighet och talang, utan just DET, en avundsv\u00e4rd lyster som urskiljer henne fr\u00e5n andra som bara n\u00e4stan \u00e4r j\u00e4mb\u00f6rdiga.<\/p>\n\n\n\n

Vidare \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s frapperande att allra mesta ur repertoaren \u00e4r tillverkat av Ginsburg\/ Ekestubbe, fast det stilm\u00e4ssigt omissk\u00e4nnligt doftar svenska jazzvisor., s\u00e5dana som gjordes f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Flertalet kompositioner \u00e4r i en tradition fr\u00e5n Hasse & Tage, Monica Z, Beppe Wolgers med flera. Som f\u00f6r att markera sl\u00e4ktskapet har hon v\u00e4vt in takter och ord fr\u00e5n Lars F\u00e4rnl\u00f6fs Att ang\u00f6ra en brygga <\/em>i sin hittills enda hit. S\u00e5ngerskan s\u00e4ger i en av sina presentationer, att hon vill att text och musik ska existera i samklang.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Nima Kamrani<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vi f\u00e5r njuta av En romantisk komedi <\/em>j\u00e4mte Vem \u00e4r du<\/em>? och En bl\u00e5 dag<\/em>. Tonspr\u00e5ket \u00e4r inbjudande bitterljuvt. Kapellm\u00e4staren vid flygeln briljerar i ett stick med l\u00e4ckra l\u00f6pningar. Tycker mig m\u00e4rka n\u00e5gra sk\u00f6na st\u00e4nk av bebop. Kul att de n\u00e5gra g\u00e5nger kastar loss och bryter m\u00f6nstret. Kompet \u00e4r f\u00f6ljsamt. Ludvig Eriksson p\u00e5 bas f\u00e5r efterhand verkst\u00e4lla intron, solon och i en l\u00e5t efter paus ha rollen som ende ackompanjat\u00f6r. Angen\u00e4mt stifta bekantskap med hans musicerande. Duktige trumslagaren Ludwig Gustavsson avh\u00e5ller sig fr\u00e5n extravaganser. Spelar f\u00f6ljsamt och lyh\u00f6rt. De f\u00f6r mig obekanta kompmusikerna ber\u00e4ttar efter konserten att de h\u00e5ller p\u00e5 att etablera sig efter sina studier. De f\u00f6rekommer i olika projekt, ofta inom andra popul\u00e4rmusikaliska f\u00e4lt. <\/p>\n\n\n\n

Den blandade talrika publiken (inga stammisar eller lediga musiker) spetsar \u00f6ronen, lyssnar h\u00e4ngivet. Vi f\u00e5r veta att Ginsburg \u00e4r i f\u00e4rd med att planera f\u00f6r ny skiva, samtidigt som hon g\u00f6r reklam f\u00f6r medhavda ex av Jag har funderat p\u00e5 en sak.<\/em> M\u00e5nga k\u00f6per och hon signerar. Andra set b\u00f6rjar pianotrion en aning bluesigt utan sin vokalist. Strax d\u00e4rp\u00e5 g\u00f6r hon dem s\u00e4llskap i den uts\u00f6kta jazzschlagern En g\u00e5ng i Stockholm, som p\u00e5 slutet \u00f6verg\u00e5r i sinnrik improvisation. 28-\u00e5ringen avsl\u00f6jar att hon f\u00f6redrar att sjunga p\u00e5 svenska, skriver om s\u00e5dant hon kan relatera till. Utan att ha pliggat hennes texter konstaterat jag spontant att de h\u00e4mtar n\u00e4ring ur vardagsn\u00e4ra betraktelser.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4sta anm\u00e4rkningsv\u00e4rda titel blir ocks\u00e5 en ”cover”, n\u00e4mligen folkmelodin Vindarna sucka <\/em>i den tappning som gjordes p\u00e5 legendariska Waltz For Debby (Bill Evans trio med Monica Z). Amanda \u00e4r mycket f\u00f6rtjust i plattan, har f\u00f6rundrats \u00f6ver att Evans kunde anamma ett svenskt jazzidiom. Ett stilbrott tar vid i och med En kv\u00e4ll i september.<\/em> Sprudlande schwung kommer fram. Samspelet i denna up tempo bit imponerar. Fullskalig jazz fr\u00e5n pianotrion som f\u00e5r mig att t\u00e4nka p\u00e5 \u00c5ke Johansson trio. <\/p>\n\n\n\n

Filip Ekestubbe utr\u00e4ttade stord\u00e5d. Spelade melodier i hela registret, fr\u00e5n \u00f6sigt till vackert. Mycket stimulerande att h\u00f6ra honom ta plats i utm\u00e4rkt akustik. St\u00e5r vid mitt ord <\/em>f\u00f6ljdes av en slags hymn, ett finst\u00e4mt stycke f\u00f6r solopiano som andades naturmystik. Vidare framf\u00f6rdes en traditionell folkmelodi fr\u00e5n Centralamerika, en melodi som finns inspelad med Leif Strands kammark\u00f6r och Stefan Nilsson. P\u00e5 Nef tolkades den av Amanda tillsammans med Filip. Och pianisten spelade glimrande, i Lars Sj\u00f6stens anda. Allra sist charmas vi av ljuv 60-tals atmosf\u00e4r parat med suggestiva rytmer i Havsmelodi <\/em>plus extranumret N\u00e4r min v\u00e4n <\/em>(Th\u00f6rnqvist).<\/p>\n\n\n\n

Ginsburg och hennes medmusiker hade inga problem att beveka mig, vilket inneb\u00e4r ytterligare en konstellation att h\u00e5lla koll p\u00e5. Och den lycksaliga publiken fick sitt lystm\u00e4te tillgodosett. Beh\u00f6ver inte kr\u00e5ngla till det med djupg\u00e5ende analyser. Kort och gott en toppkonsert med originella l\u00e5tar, snygg s\u00e5ng, skickligt samspel och suver\u00e4na arrangemang. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Amanda Ginsburg Nefertiti G\u00f6teborg 24\/6 2019 \u00c4r f\u00f6r bryskt att s\u00e4ga att jag varit skeptisk. Mer korrekt kan p\u00e5st\u00e5s att jag f\u00f6rh\u00e5llit mig avvaktande, inte tagit mig tid att hitta in till fenomenet Amanda Ginsburg, en vokalist som skriver eget material i en \u00f6ppen retrostil med jazzigt idiom. I konkurrens med tungviktarna Georg Riedel, Bobo […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,20],"tags":[],"class_list":{"0":"post-124525","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-film","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124525","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=124525"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124525\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":124576,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124525\/revisions\/124576"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=124525"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=124525"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=124525"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}