{"id":124254,"date":"2019-04-07T11:01:51","date_gmt":"2019-04-07T10:01:51","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124254"},"modified":"2019-04-08T16:34:47","modified_gmt":"2019-04-08T15:34:47","slug":"skapelsen-pa-folkoperan-bjuder-pa-harlig-stamning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124254","title":{"rendered":"Operarecension: Skapelsen p\u00e5 Folkoperan bjuder p\u00e5 h\u00e4rlig st\u00e4mning"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"650\" height=\"464\" src=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/skap_mb-0218.jpg\" alt=\"\" class=\"wp-image-124256\" srcset=\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/skap_mb-0218.jpg 650w, https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/04\/skap_mb-0218-300x214.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 650px) 100vw, 650px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Haydn hade oturen att vara samtida med Mozart och hamnar d\u00e4rf\u00f6r ofta i hans skugga. Men det \u00e4r synd, han var en produktiv skicklig komposit\u00f6r, och en klo \u00e4r v\u00e4l Skapelsen, det m\u00e4ktiga oratorium han skrev \u00e5r 1798 och som nu Folkoperan nu s\u00e4tter upp i samarbete med Stadsteatern.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Librettot \u00e4r en blandning av bibelns skapelseber\u00e4ttelse och Miltons epos Paradise Lost, som beskriver hur Adam och Eva f\u00f6rdrivs fr\u00e5n lustg\u00e5rden. Men det l\u00e5ter mer komplicerat \u00e4n det \u00e4r. Verket i sig \u00e4r egentligen en v\u00e4nlig saga som f\u00f6rundrat vill visa p\u00e5 det storslagna i allt vi har omkring oss. Genom de tre \u00e4rke\u00e4nglarna Gabriel (Susanna Stern, sopran) Rafael (Martin Hatlo, bas) och Uriel (Jesper S\u00e4ll, tenor) f\u00e5r vi i recitativ och arior f\u00f6lja hur Gud skapade f\u00f6rst ljuset, sedan jorden, havet, himlen, solen, stj\u00e4rnorna, m\u00e5nen, v\u00e4xterna, alla djuren, &#8230;och till sist Adam och Eva. Mellan varven kommer hyllningsk\u00f6ren, f\u00f6r Gud s\u00e5g att det var gott.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Folkoperans orkester och Mikaeli kammark\u00f6r framf\u00f6r musiken precis s\u00e5 sublimt och storslaget som man vill att det ska l\u00e5ta. Folkoperan har satsat p\u00e5 m\u00e5nga musiker, n\u00e5got som beh\u00f6vs i den torra akustiken, och det g\u00f6r susen. Klangen blir fyllig. Och k\u00f6rens klang \u00e4r t\u00e4t, renklingande och m\u00e4ktig. Solisterna \u00e4r fina och har en underbar kommunikation p\u00e5 scenen, inte minst tack vare Susanna Sterns karisma.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c4rke\u00e4nglarna skojar till det hela ibland, g\u00e5r ur sina roller och ber\u00e4ttar om hur Haydn t\u00e4nkte sig det hela, eller sk\u00e5lar i champagne och dansar loss som riktiga party animals till hyllningsk\u00f6ren n\u00e4r de firar hur bra jobbet med skapelsen g\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Eftersom det \u00e4r Folkoperan med Mellika Melouani som konstn\u00e4rlig ledare som ligger bakom upps\u00e4ttningen, m\u00e5ste det ocks\u00e5 in lite normkritik i det hela. Enligt programbladet vill hon \u201dskrota skapelsen\u201d som ju \u00e4r \u201dstarkt normativ\u201d och ers\u00e4tta den med alternativa k\u00e4rlekar. D\u00e4rf\u00f6r tar hon upp p\u00e5 scen m\u00e4nniskor som delar med sig av sina historier om k\u00e4rlek som begr\u00e4nsats av tradition, normer, religion, politik och p\u00e5 duken bakom f\u00e5r vi se &nbsp;homosexuell och lesbisk k\u00e4rlek.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Men det mest normbrytande som h\u00e4nder p\u00e5 scenen (nu n\u00e4r normkritik blivit norm) och som man n\u00e4stan ber om urs\u00e4kt f\u00f6r i programbladet, \u00e4r att man ocks\u00e5 hyllar parf\u00f6rh\u00e5llandet. Man till och med bjuder p\u00e5 ett riktigt br\u00f6llop mellan \u2013 h\u00e5ll i er \u2013 en man och en kvinna. Det \u00e4r faktiskt ett riktigt brudpar som blir gift p\u00e5 riktigt, borgerligt, av en vigself\u00f6rr\u00e4ttare p\u00e5 scen. Det \u00e4r ju ett h\u00e4rligt publikfriande och underbart grepp och publiken jublar. Den gamla heteronormativa k\u00e4rleken f\u00e5r allts\u00e5 vara med ett tag till \u2013 och ur skapelsesynpunkt \u00e4r den ju faktiskt ocks\u00e5 den enda m\u00f6jliga. Om vi inte kan lyda guds uppmaning att \u201dvara fruktsamma och f\u00f6r\u00f6ka oss\u201d stannar ju skapelsen s\u00e5 att s\u00e4ga av.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">D\u00e4rf\u00f6r skjuter kanske Folkoperan lite bredvid m\u00e5let n\u00e4r det g\u00e4ller logiken, men vad g\u00f6r det? F\u00f6r f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r fylld av gl\u00e4dje, v\u00e4rme och en dos humor, och duger inte det s\u00e5 har man f\u00e5tt njuta av Haydns full\u00f6diga musik. N\u00e4r den klingat av och de medverkande f\u00e5tt sina blommor p\u00e5 scen v\u00e4ntar ytterligare br\u00f6lloppsfestligheter i foajen. Ett kul och \u00f6verraskande grepp! Man g\u00e5r d\u00e4rifr\u00e5n med ett stort leende p\u00e5 l\u00e4pparna.<br><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Haydn hade oturen att vara samtida med Mozart och hamnar d\u00e4rf\u00f6r ofta i hans skugga. Men det \u00e4r synd, han var en produktiv skicklig komposit\u00f6r, och en klo \u00e4r v\u00e4l Skapelsen, det m\u00e4ktiga oratorium han skrev \u00e5r 1798 och som nu Folkoperan nu s\u00e4tter upp i samarbete med Stadsteatern. Librettot \u00e4r en blandning av bibelns [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":72,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-124254","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124254","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/72"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=124254"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124254\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":124272,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124254\/revisions\/124272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=124254"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=124254"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=124254"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}