{"id":124122,"date":"2019-03-31T20:21:21","date_gmt":"2019-03-31T19:21:21","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124122"},"modified":"2019-03-31T20:22:00","modified_gmt":"2019-03-31T19:22:00","slug":"debattinlagg-en-annan-skola-ar-mojlig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124122","title":{"rendered":"Debattinl\u00e4gg: En annan skola \u00e4r m\u00f6jlig"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Det finns grundl\u00e4ggande fel i dagens skola<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

EN ANNAN SKOLA \u00c4R M\u00d6JLIG
GRUNDL\u00c4GGANDE FEL I DAGENS SKOLA<\/p>\n\n\n\n

Skolan \u00e4r ett evigt krisomr\u00e5de. F\u00f6r n\u00e4rvarande har vi TV\u00c5\nGRUNDL\u00c4GGANDE FEL, vilka garanterar fortsatta kriser:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 \u00e5ldersgruppering med timplaner;
\u2013 graderade betyg.<\/p>\n\n\n\n

Mer om dessa nedan.<\/strong>
Goda tankar har funnits. P\u00e5 70-talet p\u00e5gick en intensiv diskussion om skolan. Det f\u00f6reslogs en skola utan \u00e5ldersgruppering, och en skola utan graderade betyg. Det \u00e4r dags att damma av dessa syns\u00e4tt. De omfattades av m\u00e5nga p\u00e5 70-talet men tankarna f\u00f6stes \u00e5t sidan, och vi har f\u00e5tt en evig krisbransch. Nu hoppas vi att ny F\u00d6RANKRING AV DESSA TANKAR b\u00f6rjar lite h\u00e4r och d\u00e4r. Grundskolan fick nya l\u00e4roplaner 1980 och 1994, gymnasiet 1994. D\u00e5 fanns m\u00f6jlighet att g\u00f6ra verklighet av tankarna fr\u00e5n 70-talet. Men inte, och man undrar varf\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

Skolan m\u00e5ste REFORMERAS RADIKALT. N\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e4ndringar\nkan genomf\u00f6ras p\u00e5 tolv \u00e5r, om alla jobbar h\u00e5rt:<\/p>\n\n\n\n

Fyra \u00e5r diskussion och beslut om radikala alternativ.
Fyra \u00e5r f\u00f6rberedelser.
Fyra \u00e5r genomf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

\u00c5LDERSGRUPPERING MED TIMPLANER<\/strong>
Skolan b\u00f6r uppmuntra elever till sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och att g\u00f6ra s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av sina inneboende resurser. \u00c5ldersgruppering uppmuntrar inte till sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. L\u00e5t det i st\u00e4llet inom olika \u00e4mnen finnas KURSER. L\u00e4tt kurs och Sv\u00e5r kurs, kanske ocks\u00e5 Extra Sv\u00e5r kurs, l\u00e5t eleven v\u00e4lja. L\u00e4tt kurs \u00e4r inte kravl\u00f6s, men den skiljer sig fr\u00e5n Sv\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Normal kurs? Nej. Vi b\u00f6r inte ha L\u00e4tt, Normal och Sv\u00e5r.\nIngen b\u00f6r f\u00f6rs\u00f6ka best\u00e4mma vad som \u00e4r ”normalt”, och allts\u00e5 b\u00f6r vi ha\nL\u00e4tt, Sv\u00e5r, och kanske Extra Sv\u00e5r. I en kurs kan finnas b\u00e5de 13- och\n15-\u00e5ringar, och kanske \u00e4ven vuxna.<\/p>\n\n\n\n

TIM-planer? NEJ. M\u00e4nniskor \u00e4r olika eller har olika\nf\u00f6rkunskaper.<\/p>\n\n\n\n

KURS-planer med M\u00c5L f\u00f6r kunskaper och f\u00e4rdigheter? JA.\nDet \u00e4r vad skolan \u00e4r till f\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e5t en GRUNDSKOLEEXAMEN kr\u00e4va GODK\u00c4NDA RESULTAT p\u00e5 en\nlista med kurser p\u00e5 L\u00e4tt niv\u00e5. L\u00e5t eleven beta av listan i en takt som passar.\nN\u00e5gon kanske genomf\u00f6r detta p\u00e5 bara kort tid, eller v\u00e4ljer Sv\u00e5r kurs i n\u00e5gra\n\u00e4mnen. Samma f\u00f6r en GYMNASIEEXAMEN.<\/p>\n\n\n\n

Skolbyggnaden blir en kombination av AKTIVITETSHUS och\nMODERNT BIBLIOTEK.<\/p>\n\n\n\n

D\u00e4r finns l\u00e4rare som kan f\u00f6rel\u00e4sa.
D\u00e4r finns datorer.
D\u00e4r finns b\u00f6cker.
D\u00e4r finns s\u00e4rskilda lokaler f\u00f6r kemi, teknik, idrott och en del annat.
D\u00e4r finns l\u00e4rare som kan hj\u00e4lpa till med grupparbeten och annat speciellt.<\/p>\n\n\n\n

Denna byggnad ska vara \u00f6ppen alla dagar fr\u00e5n tidig morgon\ntill sen kv\u00e4ll, \u00e4ven p\u00e5 sommaren.<\/p>\n\n\n\n

GRADERADE BETYG<\/strong>
De graderade betygen anv\u00e4nds n\u00e4r elever s\u00f6ker till n\u00e4sta niv\u00e5 i utbildningstrappan. Systemet \u00e4r or\u00e4ttvist.
<\/p>\n\n\n\n

Hemma har Lars eget rum. Han har en storasyster som\nstuderar p\u00e5 universitetet och hj\u00e4lper honom med matematik och fysik, och han\nhar en mamma som hj\u00e4lper honom med engelskan.<\/p>\n\n\n\n

Hemma hos Karin ser det annorlunda ut. Hon delar rum med\ndet \u00e4ldsta av tv\u00e5 yngre syskon, vilka allm\u00e4nt \u00e4r ganska st\u00f6rande. Ingen i\nfamiljen kan hj\u00e4lpa henne med n\u00e5got, utan tv\u00e4rtom \u00e4r det hon som m\u00e5ste hj\u00e4lpa\ntill med saker och ting.<\/p>\n\n\n\n

Lars f\u00e5r b\u00e4ttre betyg och kommer in p\u00e5 \u00f6nskat program p\u00e5\nh\u00f6gskolan, men Karin kommer inte in.<\/p>\n\n\n\n

\u00d6verge systemet! Det b\u00f6r r\u00e4cka med GODK\u00c4NT p\u00e5 en kurs,\nELLER INTE. Antagning till n\u00e4sta niv\u00e5 i utbildningstrappan b\u00f6r ske med\nMOTTAGARENS antagningstest eventuellt kompletterat med en preparandkurs. Karin\nkan v\u00e4nta lite, och f\u00f6rbereda sig, innan hon \u00e4r mogen f\u00f6r antagningstest.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 mycket b\u00e4ttre f\u00f6r eleverna. Inget hinder finns f\u00f6r att\nhj\u00e4lpa varandra med kursen. S\u00e5 mycket b\u00e4ttre f\u00f6r l\u00e4raren som f\u00e5r bara ETT m\u00e5l.\nMed detta enda m\u00e5l blir det troligen l\u00e4tt att bli \u00f6verens med elever och\nf\u00f6r\u00e4ldrar om vad som kr\u00e4vs, och det nuvarande betygs\u00e4ttnings-dj\u00e4velskapet\nupph\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

I v\u00e4rlden utanf\u00f6r skolan kan en chef f\u00f6rv\u00e4ntas ge ett\nomd\u00f6me om en anst\u00e4lld som slutar, men den chefen har det l\u00e4ttare \u00e4n en l\u00e4rare\nmed \u00f6ver hundra elever.<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 h\u00e4r ser KUNSKAPSKRAV i matematik ut. Klicka p\u00e5\n”Kunskapskrav f\u00f6r slutet av \u00e5rskurs 9”:<\/p>\n\n\n\n

Kunskapskraven<\/a><\/p>\n\n\n\n

Studera skillnaderna mellan betygen A, C och E. Betygen B\noch D \u00e4r mellanl\u00e4gen. Andra \u00e4mnen, till exempel historia, har liknande uppl\u00e4gg.\nAtt s\u00e4tta betyg enligt detta \u00e4r INTE GENOMF\u00d6RBART om l\u00e4raren har mer \u00e4n tio\nelever. Utv\u00e4gen, om Nationellt prov ska anv\u00e4ndas, \u00e4r att s\u00e4tta betyg n\u00e4stan\nenbart efter resultat p\u00e5 det. Om enbart, s\u00e5 \u00e4r det f\u00f6rbjudet.<\/p>\n\n\n\n

Det finns omfattande s\u00e4kerhetsbest\u00e4mmelser kring\nNationella proven. De \u00e4r sekretessbelagda, och elev och f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00e5r inte mer\n\u00e4n titta p\u00e5 elevens genomf\u00f6rda prov, detta f\u00f6r att proven ska kunna\n\u00e5teranv\u00e4ndas. Det g\u00e5r dock inte. Det \u00e4r enkelt f\u00f6r elever att p\u00e5 n\u00e4tet skapa en\nuppgiftsbank d\u00e4r \u00e5r efter \u00e5r elever ur minnet l\u00e4gger in provens sv\u00e5raste\nuppgifter. Med tiden kan man d\u00e4r se hur de sv\u00e5ra uppgifterna s\u00e5g ut, och kanske\nrentav sj\u00e4lv f\u00e5 en av dessa.<\/p>\n\n\n\n

Hela apparaten med Nationella proven \u00e4r enorm och har\npasserat rimliga gr\u00e4nser. I matematik ing\u00e5r oftast en muntlig del med en liten\ngrupp elever f\u00f6r att testa hur de resonerar, och i \u00e5rskurs 9 i biologi, fysik\neller kemi ing\u00e5r att g\u00f6ra en speciell laboration. Det h\u00e4r m\u00e5ste g\u00f6ras enklare.<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.skolverket.se\/undervisning\/grundskolan\/nationella-prov-i-grundskolan\/provdatum-i-grundskolan<\/a><\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.skolverket.se\/undervisning\/gymnasieskolan\/nationella-prov-i-gymnasieskolan\/provdatum-i-gymnasieskolan<\/a><\/p>\n\n\n\n

B\u00e4ttre \u00e4r att ha L\u00e4tt kurs, Sv\u00e5r kurs och kanske Extra\nSv\u00e5r kurs. En beskrivning liknande ETT ENDA av betygen ovan f\u00e5r d\u00e5 ing\u00e5 i M\u00c5L\nF\u00d6R KURSEN. P\u00e5 Extra Sv\u00e5r kurs m\u00e5ste eleven klara liknande betyget A ovan. Med\nETT m\u00e5l f\u00f6r kursen blir det m\u00f6jligt att \u00f6verl\u00e4mna ansvar, provkonstruktion och\nbetygs\u00e4ttning till l\u00e4rarna p\u00e5 skolan. Skolverket kan l\u00e4mna ifr\u00e5n sig provmallar\nmed kommentarer, och de beh\u00f6ver inte vara hemliga f\u00f6r eleverna. F\u00f6r att f\u00f6lja\nupp hur det sk\u00f6ts finns Skolinspektionen.<\/p>\n\n\n\n

Inte Godk\u00e4nd? D\u00e5 blir det en ny chans.<\/strong>
Tillbaka till skolan, med graderade betyg. P\u00e5 vilken niv\u00e5 ska l\u00e4raren l\u00e4gga undervisningen? P\u00e5 en l\u00e5g niv\u00e5 f\u00f6r att inte k\u00f6ra \u00f6ver n\u00e5gon? Men d\u00e5 kan han eller hon f\u00e5 emot sig vissa elever, vilka KR\u00c4VER att bli lotsade till det h\u00f6gsta betyget.<\/p>\n\n\n\n

ANTAGNINGSTEST I ST\u00c4LLET<\/strong>
Det g\u00e5r lagstifta om att varje skola under tre veckor varje v\u00e5r ska tillhandah\u00e5lla lokaler f\u00f6r mottagare som vill anordna antagningstest. Det nuvarande H\u00f6gskoleprovet kan studeras f\u00f6r genomf\u00f6rande och m\u00f6jligen delvis om inneh\u00e5ll. Dessa test kan eventuellt vara bara en f\u00f6rsta del, och s\u00f6kande som klarar den kan forts\u00e4tta med del tv\u00e5 och\/eller en preparandkurs, kanske med intervju, hos mottagaren. Flera mottagare b\u00f6r kunna samarbeta.<\/p>\n\n\n\n

R\u00c4DDNINGSF\u00d6RS\u00d6K \u2013 MEN SE ALTERNATIVET<\/strong>
Omfattande kritik mot kunskapskraven har h\u00f6rts. N\u00e5gon g\u00e5ng 2018 meddelade Skolverket att kunskapskraven ska arbetas om och att ett f\u00f6r\u00e4ndringsarbete startar vilket ber\u00e4knas bli klart i slutet av 2019 f\u00f6r att d\u00e5 \u00f6verl\u00e4mnas till regeringen.<\/p>\n\n\n\n

Kanske kan nya kunskapskrav lindra problemen n\u00e5got i ett\nf\u00f6rs\u00f6k att r\u00e4dda systemet. Men det finns ett starkt alternativ, och det \u00e4r\nallts\u00e5 att \u00f6verge de graderade betygen.<\/p>\n\n\n\n

a) St\u00e4ndigt kommer nya Lars och Karin enligt ovan.<\/p>\n\n\n\n

b) Utbildning f\u00f6r vidare KULTURARV. Det finns b\u00e5de gamla\noch nya s\u00e5dana, till exempel spr\u00e5k, historia, svetsteknik och programmering.\nProgrammering \u00e4r b\u00e5de konst och vetenskap, och en konstn\u00e4r beh\u00f6ver utvecklas\nutan stress. De graderade betygen s\u00e4tter l\u00e4raren i sv\u00e5ra situationer l\u00e5ngt fr\u00e5n\nhans eller hennes \u00f6nskan att f\u00f6ra vidare kulturarv.<\/p>\n\n\n\n

c) Dessutom har en elev r\u00e4tt att se det som en privatsak\nhur bra eller mindre bra han eller hon \u00e4r. Det g\u00e5r naturligtvis inte att\ngenomf\u00f6ra helt. Vi s\u00f6ker en anst\u00e4llning och f\u00e5r den, eller inte. S\u00f6ker en\nutbildning och kommer in, eller inte. Men det g\u00e5r f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6lja en regel, s\u00e5\nl\u00e5ngt det g\u00e5r, om r\u00e4tt till privat omr\u00e5de. L\u00e5t en m\u00e4nniska ta sig fram h\u00e4r i\nlivet p\u00e5 egna v\u00e4gar, utan mer uppgifter om sig sj\u00e4lv \u00e4n n\u00f6dv\u00e4ndigt. Om skolan\ninte s\u00e4tter graderade betyg, utan i st\u00e4llet eleven sj\u00e4lv v\u00e4ljer L\u00e4tt kurs eller\nSv\u00e5r kurs, s\u00e5 blir det annorlunda. Valet blir en privatsak.<\/p>\n\n\n\n

UTG\u00c5NGSPUNKTER F\u00d6R EN BRA SKOLA<\/strong>
1. Vad en ung m\u00e4nniska kan beg\u00e4ra av skolan \u00e4r att han eller hon f\u00e5r hj\u00e4lp att UTVECKLA SINA SVAGA ELLER STARKA SIDOR.
2. Allt m\u00e5ste g\u00f6ras f\u00f6r att unga ska utvecklas till SJ\u00c4LVST\u00c4NDIGA m\u00e4nniskor.<\/p>\n\n\n\n

Precis dessa punkter, och de r\u00e4cker. Har du en annan\nuppfattning, s\u00e5 kommentera.<\/p>\n\n\n\n

HUR G\u00c5R VI VIDARE?<\/strong>
ETT. Sprid budskapet till bekanta.
TV\u00c5. Kontakta en riksdagsledamot.<\/p>\n\n\n\n

http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/ledamoter-partier\/<\/a><\/p>\n\n\n\n

Riksdagen b\u00f6r tills\u00e4tta en grupp med en person fr\u00e5n varje\nparti, f\u00f6r en ny skola, utanf\u00f6r riksdagens vanliga utbildningsutskott. Den b\u00f6r\nut\u00f6kas med lika m\u00e5nga fr\u00e5n samh\u00e4llet utanf\u00f6r riksdagen. Dess f\u00f6rsta uppgift kan\nbli att starta en WEBBPLATS F\u00d6R MATERIAL OCH DISKUSSION. Gruppens inriktning:<\/p>\n\n\n\n

\u2013 kurser i st\u00e4llet f\u00f6r \u00e5ldersgruppering med timplaner;<\/p>\n\n\n\n

\u2013 inga graderade betyg. Mottagaren ska testa vilka som\nkan antas.<\/p>\n\n\n\n

TRE. Skriv en debattartikel eller anv\u00e4nd ”Ring\nP1”. Starta en webbplats med gammalt och nytt material och m\u00f6jlighet till\ndiskussion, eller en Facebook-grupp. Starta en f\u00f6rening som kan g\u00e5 ut med\nmaterial till elever, f\u00f6r\u00e4ldrar, l\u00e4rare och andra.<\/p>\n\n\n\n

SLUTLIGEN<\/p>\n\n\n\n

En n\u00e5got annorlunda version av den h\u00e4r artikeln har\nskickats som ”Upprop f\u00f6r en annan skola” till alla i den nya\nriksdagen, till Sveriges Elevk\u00e5rer, till en rad pedagogiska institutioner med\nflera. \u00c4ven utbildningsdepartementet och nytillkomna riksdagsledam\u00f6ter har\nf\u00e5tt. Kontakta en riksdagsledamot om du vill ha uppropet.<\/p>\n\n\n\n

Hos webbplatsen 8 dagar fanns 4 juli 2018 en tidigare och\nmindre version av texten.<\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.8dagar.com\/2018\/07\/skola-i-standig-kris-inte-konstigt-alls.html<\/a><\/p>\n\n\n\n

\u2013  \u2013  \u2013 \n\u2013  \u2013  \u2013  \u2013  \u2013 \n\u2013  \u2013<\/p>\n\n\n\n

Bj\u00f6rn Backeng\u00e5rd<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

EN ANNAN SKOLA \u00c4R M\u00d6JLIGGRUNDL\u00c4GGANDE FEL I DAGENS SKOLA Skolan \u00e4r ett evigt krisomr\u00e5de. F\u00f6r n\u00e4rvarande har vi TV\u00c5 GRUNDL\u00c4GGANDE FEL, vilka garanterar fortsatta kriser: \u2013 \u00e5ldersgruppering med timplaner;\u2013 graderade betyg. Mer om dessa nedan.Goda tankar har funnits. P\u00e5 70-talet p\u00e5gick en intensiv diskussion om skolan. Det f\u00f6reslogs en skola utan \u00e5ldersgruppering, och en skola […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,13624],"tags":[],"class_list":["post-124122","post","type-post","status-publish","format-standard","category-chadie","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124122","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=124122"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124122\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":124126,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124122\/revisions\/124126"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=124122"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=124122"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=124122"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}