{"id":124092,"date":"2019-03-29T23:00:55","date_gmt":"2019-03-29T22:00:55","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124092"},"modified":"2019-03-29T23:27:54","modified_gmt":"2019-03-29T22:27:54","slug":"lyckad-satsning-pa-djarv-estetik-flickan-med-svavelstickorna-pa-backa-teater","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=124092","title":{"rendered":"Lyckad satsning p\u00e5 dj\u00e4rv estetik – Flickan med svavelstickorna p\u00e5 Backa Teater"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
foto Ola Kjelbye<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Av H C Andersen<\/p>\n\n\n\n

Regi och bearbetning: Rikard Lekander<\/p>\n\n\n\n

Scenograf & kostym\u00f6r: Kajsa Hilton-Brown<\/p>\n\n\n\n

Koreograf: Cecilia Milocco<\/p>\n\n\n\n

Komposit\u00f6r: Christian Gabel<\/p>\n\n\n\n

Ljus: Joakim Brink<\/p>\n\n\n\n

Videoprojektioner: Leo Raa<\/p>\n\n\n\n

Musiker: Stefan Abelsson, Daniel Ekborg, Mats Nahlin<\/p>\n\n\n\n

Sk\u00e5despelare: Ylva Gallon, Eleftheria Gerofoka, Anna Harling, Ulf R\u00f6nerstrand, Nemanja Stojanovic, Emelie Str\u00f6mberg och Ove Wolf<\/p>\n\n\n\n

Premi\u00e4r 29\/3 2019<\/p>\n\n\n\n

Spelas dagtid till och med 6\/5 p\u00e5 Backa Teater Lindholmen i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n

M\u00e5lgruppen \u00e4r skolelever i de l\u00e4gsta \u00e5ldrarna. och pj\u00e4sen har sex\u00e5rsgr\u00e4ns. Utg\u00e5r fr\u00e5n att de inf\u00f6r sitt bes\u00f6k l\u00e4ser den sorgliga danska sagan fr\u00e5n 1845. Det kan beh\u00f6vas f\u00f6r att f\u00f6lja med i handlingen, inte minst f\u00f6r att man anammat stumfilmsteater som utg\u00e5ngspunkt. Under en f\u00f6rest\u00e4llning som varar i uppemot en timma, f\u00f6rmedlas en utmattad, osynliggjord flickas \u00f6de enbart genom kroppsuttryck och visuella scenerier.<\/p>\n\n\n\n

Den grymma historien om en liten flicka som p\u00e5 ny\u00e5rsafton utan framg\u00e5ng tvingas s\u00e4lja, vad som inte lockar till k\u00f6p, har filmats flera g\u00e5ngar. En stumfilmsversion har faktiskt gjorts. Vet d\u00e4remot inte om H C Andersens uppfordrande och skoningsl\u00f6sa verk gjorts p\u00e5 scen tidigare. Av regiss\u00f6ren s\u00e5g jag senast hans bearbetning av G\u00f6sta Berlings saga <\/em>p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater h\u00e4rom \u00e5ret. S\u00e5v\u00e4l bokstavligt som bildligt talat har Lekander en explicit dragning till det svarta.<\/p>\n\n\n\n

Ser ur flera aspekter en modig produktion. Dramatiken uppenbaras utan repliker, vilket antagligen gjort att regiss\u00f6ren beh\u00f6vt jobba extremt t\u00e4tt tillsammans med sitt team.. Och ingen tvekan r\u00e5der om att essensen i Flickan med svavelstickorna<\/em> <\/em>g\u00e5r fram. Scenografin best\u00e5r bland annat av diverse m\u00f6rka kulisser, vitt puder f\u00f6rest\u00e4llande sn\u00f6 och ett rullband. Betr\u00e4ffande val av f\u00e4rger tillh\u00f6r det kul\u00f6rta flickans fantasier\/ dr\u00f6msyner, medan en svart-vit f\u00e4rgskala st\u00e5r f\u00f6r det autentiska hon upplever. M\u00e5ste ocks\u00e5 betecknas som modigt att spela upp en saga vars olyckliga slut, l\u00e4mnar en mycket ung publik i sticket. Flera fr\u00e5gest\u00e4llningar b\u00e4r de f\u00f6rhoppningsvis med sig till l\u00e4rarledda diskussioner. Varf\u00f6r v\u00e4grar v\u00e4lbest\u00e4llda m\u00e4nniskor att hj\u00e4lpa s\u00e4mre lottade, till och med lidande barn? Vart har empatin tagit v\u00e4gen? Hur f\u00f6rh\u00e5ller vi oss till utifr\u00e5n kommande tiggare? \u00c4ven om Backa Teatern uppdaterat till nutid, vilket avspeglas i det persongalleri som fladdrar f\u00f6rbi och \u00e5terkommer, har man f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rankrat grundstoryn i sin samtid, i en hj\u00e4rtl\u00f6s tid n\u00e4r begrepp som barnperspektiv inte existerade.<\/p>\n\n\n\n

Emilie Str\u00f6mberg i slitna gr\u00e5 kl\u00e4der \u00e4r magnifik i en kr\u00e4vande huvudroll. Med en pytteliten strimma av hopp \u00f6verg\u00e5ende i tonvis av f\u00f6rtvivlan, ledsagar hon oss i sin utsiktl\u00f6sa kamp f\u00f6r \u00f6verlevnad. I ett inledande starkt avsnitt som s\u00e4tter standarden, assisteras hon av lillasyster (Eleftheria Gerofoka) Enda tr\u00f6sten f\u00f6r ett \u00f6vergivet, utmattat barn: att v\u00e4rma sig genom att t\u00e4nda stickor och kliva in i ouppn\u00e5eliga fantasiv\u00e4rldar. Str\u00f6mberg f\u00f6rfogar fullkomligt \u00f6ver sin koreograferade kropp och samtliga ansiktsmuskler. Hela sp\u00e4nnvidden av frustrerande k\u00e4nslor l\u00e4ses av i uttrycksfulla blickar och miner. <\/p>\n\n\n\n

Samma sak, fast betydligt mer skissartat, g\u00e4ller f\u00f6r exempelvis potentiella konsumenter p\u00e5 pendelt\u00e5gsstationen. \u00d6vriga sk\u00e5despelare j\u00e4mte trion av musiker, har en uppsj\u00f6 av biroller att h\u00e5lla reda p\u00e5. Synkroniseringen funkar utomordentligt! Blev n\u00e5got f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att regiss\u00f6ren genomg\u00e5ende l\u00e4t intrigen utspelas p\u00e5 avst\u00e5nd fr\u00e5n publiken p\u00e5 l\u00e4ktaren, vilket f\u00f6rst\u00e4rktes av videoprojektioner synliga i fj\u00e4rran. Det distanserade greppet f\u00f6rm\u00e5r \u00e4nd\u00e5 f\u00e5nga in \u00e5sk\u00e5darna. Ett stort plustecken ska d\u00e4rtill utdelas till den som varit ansvarig f\u00f6r ljuss\u00e4ttningen.<\/p>\n\n\n\n

Sist men definitivt INTE minst m\u00e5ste komposit\u00f6ren och musikerna harangeras. Satt n\u00e4ra musikerna, f\u00f6rs\u00f6kte snappa upp vad de gjorde. Trots mina spaningar missade jag dem varje g\u00e5ng de bistod genom att g\u00f6ra diverse biroller. De kan f\u00f6rvisso ha f\u00f6rekommit i inspelad form. Firma Abelsson, Nahlin & Ekborg p\u00e5 diverse instrument (klaviaturer, gitarr, trumpet, enkelt trumset…), utf\u00f6r s\u00e5 fantastiska bedrifter, att de i mina \u00f6ron har hj\u00e4ltestatus. Tajmingen med vad som sker p\u00e5 scen \u00e4r exakt, n\u00e5got som rimligen m\u00e5ste ha \u00f6vats p\u00e5 ordentligt. Den situationsbaserade musiken har specialkomponerats av Christian Gabel. K\u00e4nner till honom som trumslagare (Bob Hund, Ossler), producent och skivbolagsman. V\u00e4ldigt sp\u00e4nnande inramning av honom, genom en mix av electronica och f\u00e4lt av ambient som inkluderas fina solon.<\/p>\n\n\n\n

”En genom\u00e4kta urban fantasy” lyder underrubriken p\u00e5 en l\u00e4skig v\u00e4lgjord barnpj\u00e4s. Hade vissa problem att r\u00e4kna ut n\u00e4r slutscenen skulle intr\u00e4ffa. N\u00e4r den till slut obevekligt kom, gick mina tankar till den nyaste generationen teaterbes\u00f6kare. Hur priviligierade \u00e4r de inte som f\u00e5r ta del av Backa Teater n\u00e4r man levererar p\u00e5 topp?<\/p>\n\n\n\n

\"\"
foto Ola Kjelbye<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av H C Andersen Regi och bearbetning: Rikard Lekander Scenograf & kostym\u00f6r: Kajsa Hilton-Brown Koreograf: Cecilia Milocco Komposit\u00f6r: Christian Gabel Ljus: Joakim Brink Videoprojektioner: Leo Raa Musiker: Stefan Abelsson, Daniel Ekborg, Mats Nahlin Sk\u00e5despelare: Ylva Gallon, Eleftheria Gerofoka, Anna Harling, Ulf R\u00f6nerstrand, Nemanja Stojanovic, Emelie Str\u00f6mberg och Ove Wolf Premi\u00e4r 29\/3 2019 Spelas dagtid till […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[31],"tags":[],"class_list":["post-124092","post","type-post","status-publish","format-standard","category-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124092","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=124092"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124092\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":124104,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/124092\/revisions\/124104"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=124092"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=124092"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=124092"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}