{"id":123966,"date":"2019-03-24T09:52:23","date_gmt":"2019-03-24T08:52:23","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=123966"},"modified":"2019-03-24T17:33:18","modified_gmt":"2019-03-24T16:33:18","slug":"teaterkritik-tiggarna-pa-stocholms-stadsteater-pavisar-tydligt-givandets-benagenheter-och-lomskhetens-undanflykter-hos-var-och-en","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=123966","title":{"rendered":"Teaterkritik: Tiggarna p\u00e5 Stocholms stadsteater – P\u00e5visar tydligt givandets ben\u00e4genheter och l\u00f6mskhetens undanflykter hos var och en"},"content":{"rendered":"
\"\"
Foto: S\u00f6ren Vilks<\/figcaption><\/figure>\n

Tiggarna<\/strong>
\nAv Mia T\u00f6rnqvist
\nRegi Annika Hallin
\nDramaturgi Fanny Bo\u00ebthius
\nScenografi och ljus Lars \u00d6stbergh
\nKostym Gudrun R\u00f6snes
\nLjud Simon M\u00e5rtensson
\nPremi\u00e4r 22 mars 2019
\nKulturhuset Stadsteatern spelar i samarbete med Teater Giljotin
\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: l\u00f6rdagen den 23 mars 2019<\/p>\n

Det var under 2014 och 2015 som flyktingstr\u00f6mmen och romer kom i stora m\u00e4ngder till Sverige. Innan dess hade vi svenskar n\u00e4stan enbart sett ett f\u00e5tal tiggare ute p\u00e5 v\u00e5ra gator d.v.s en och annan fulle-gubbe som p.g.a missbruk eventuellt st\u00f6rde och tog plats. Vi s\u00e5g tiggeri utomlands med det var ju inte hemma i fosterlandet p\u00e5 v\u00e5r gata i stan. N\u00e4r tiggare (framf\u00f6rallt romer) b\u00f6rjade sitta vid n\u00e4stan varje Ica-butiks ing\u00e5ng eller p\u00e5stridigt rasslade pappmuggar med sm\u00e5mynt i v\u00e5ra \u00f6ron p\u00e5 tunnelbanan, s\u00e5 h\u00e4nde n\u00e5got. I varje medborgare uppstod fr\u00e5gor och svar som vi aldrig f\u00f6rr hade beh\u00f6vt st\u00e5 inf\u00f6r. \u00c4r jag skyldig att hj\u00e4lpa arma europeiska immigranter som kommer hit frivilligt och ej kan f\u00f6rs\u00f6rja sig?<\/p>\n

\u00c4r jag en bra eller d\u00e5lig m\u00e4nniska om jag inte tycker jag har r\u00e5d eller inte vill ha tiggare p\u00e5 gatorna i mitt land? M\u00e5ste jag se p\u00e5 dem och k\u00e4nna skuld och skam f\u00f6r att jag inte lever i deras situation? \u00c4r jag en hemsk m\u00e4nniska som bara vill att de \u00e5ker hem till sitt?<\/p>\n

I Tiggarna, beskrives det hur tv\u00e5 systrar (Marie och Johanna) tolkar och hanterar sina m\u00f6ten med tiggare. Kvinnorna har olika m\u00f6jligheter och utg\u00e5ngspunkter dess \u00e5terseenden. Den ena kvinnan har ett statusarbete och den andra sliter sig fram. De ger d\u00e4rmed legitimitet till det faktum, att det \u00e4r inte v\u00e5ra tillg\u00e5ngar som egentligen styr \u00f6ver f\u00f6rm\u00e5gan att vilja ge eller kunna ge. Beskrivningarna om hur man hj\u00e4lper f\u00f6r sin egen skull, av moraliska sk\u00e4l eller helt ta sig r\u00e4tten att misshandla f\u00f6r att man inte orkar med, sker n\u00e4stan odramatiskt sj\u00e4lvklart. Skulden och bel\u00f6ningen f\u00f6r de enskilda kvinnorna varierar mycket trov\u00e4rdigt och man kan identifiera sig med dem b\u00e5da, p\u00e5 olika vis och vid skilda tillf\u00e4llen. Det goda och det onda i oss alla kommer upp till ytan och ger en eftersmak som beh\u00f6ver sk\u00f6ljas ned eller spottas ut.<\/p>\n

Systrarna har tv\u00e5 makar (Mehmet och Classe) i sina liv. Den ena maken (Mehmet) har invandrarbakgrund och lider i sitt nya land genom att uts\u00e4tta sig f\u00f6r krigens faser fr\u00e5n sitt fd hemland. Via massmedia och internet frossar han i el\u00e4nde som om det skulle f\u00e5 honom att m\u00e5 b\u00e4ttre. Johannas make Classe d\u00e4remot \u00e4r aggressiv och irriterad och orkar \u00f6ppet inte med det faktum att EU-immigranter ska hj\u00e4lpas mer \u00e4n inhemska svenskar. Efter tidens g\u00e5ng f\u00e5r man djupg\u00e5ende f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r varf\u00f6r makarna v\u00e4ljer att hantera tiggeri p\u00e5 skilda vis. Vi \u00e4r alltid ett resultat av v\u00e5r egen historia.<\/p>\n

Tempot i f\u00f6rest\u00e4llningen var enast\u00e5ende och klockren. Inte en enda g\u00e5ng k\u00e4ndes det som att n\u00e5gon scen var on\u00f6digt inklistrad eller att man fyllde p\u00e5 med floskler f\u00f6r att underl\u00e4tta budskapens verkliga grundk\u00e4nslor. Dessutom var scenl\u00f6sningarna enkla, tydliga och raka. Trots att f\u00f6rest\u00e4llningen var n\u00e4stan 90 minuter och utan paus, var jag inte bekl\u00e4md av tiden en enda g\u00e5ng. Scenografin och rekvisitan var spartansk, men fyndigt genomt\u00e4nkt och gav l\u00e4tt skilda platser och rum. Att inget k\u00e4ndes naket, berodde sj\u00e4lvklart p\u00e5 att sk\u00e5despelarna fyllde upp scenen och intog sina platser p\u00e5 f\u00f6red\u00f6mligt vis. Fr\u00f6ler var dessutom enast\u00e5ende i sin tolkning som Mehmet.<\/p>\n

Det jag uppskattade allra mest i f\u00f6rest\u00e4llningen var att manuset inte var skrivet p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att det fanns alltf\u00f6r tydliga och sj\u00e4lvklara goda syfte hos enbart n\u00e5gra av karakt\u00e4rerna. Varje personlighet hade sina dolda agendor och utgick fr\u00e5n egna m\u00e4nskliga behov i f\u00f6rsta hand. F\u00f6r det beh\u00f6ver s\u00e4gas, att de som uppfattas att ge mest kanske har ruttna syften. De som skriker om hur goda de \u00e4r innerst inne, kanske inte \u00e4r de som ska ha n\u00e5gon eloge, om nu ber\u00f6m ens \u00e4r passande.<\/p>\n

Manuset skiljer tydligt p\u00e5 moraliska tankar och etiska handlingar. Att man ger inblick och en tydlig f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else till individernas val, g\u00f6r ocks\u00e5 att man hinner t\u00e4nka, \u201ddet d\u00e4r hade kunnat varit jag\u201d. Mis\u00e4ren i varf\u00f6r personer tar sina beslut, blir d\u00e4rf\u00f6r ot\u00e4ckt n\u00e4rvarande.<\/p>\n

I f\u00f6rest\u00e4llningen finns en dotter (Alva). Detta barn sitter vid flera tillf\u00e4llen vid en jordh\u00f6g i parken och gr\u00e4ver samtidigt som hennes mamma och moster sitter p\u00e5 en parkb\u00e4nk intill. Jordh\u00f6gen blir mycket terapeutisk att titta p\u00e5 under f\u00f6rest\u00e4llningen. Systrarna t\u00e4vlar ing\u00e5ende om vem som borde g\u00f6ra vad och vem som beter sig finast i en v\u00e4rld d\u00e4r man inte vill hj\u00e4lpa till om man blir utnyttjad. Jordh\u00f6gen ger en h\u00e4rlig symbolik i det faktum att vi alla har niv\u00e5er\/lager av personligheter som kan beh\u00f6vas gr\u00e4vas fram. Vad vi finner om vi gr\u00e4ver inom oss \u00e4r olika niv\u00e5er av jaget. B\u00f6rjar man gr\u00e4va i sig sj\u00e4lv f\u00f6r att finna sanningar m\u00e5ste man vara f\u00f6rberedd p\u00e5 att det inte bara \u00e4r fina saker som kommer fram. Inget att gr\u00e4va ned sig f\u00f6r, b\u00f6r v\u00e4l till\u00e4ggas.<\/p>\n

Jag blir oerh\u00f6rt provocerad av rollkarakt\u00e4ren Johanna i f\u00f6rest\u00e4llningen. Hon \u00e4r en s\u00e5dan d\u00e4r \u201dPK-morsa\u201d som vill verka fin, en falsk moder Teresia och vill tillr\u00e4ttavisa alla andra som inte f\u00f6rs\u00f6ker offra sig som henne. Det \u00e4r som om hon g\u00e5r ig\u00e5ng p\u00e5 att framst\u00e4lla sig sj\u00e4lv som b\u00e4ttre \u00e4n alla andra och utnyttjar sitt barn som en plattform f\u00f6r att att l\u00e5tsas leva ut sin barmh\u00e4rtighet. Hon g\u00e5r ig\u00e5ng p\u00e5 andras n\u00f6d, f\u00f6r att de hj\u00e4lper henne att utnyttja v\u00e4lg\u00f6renheten f\u00f6r sina egna behov. Johanna g\u00e5r ig\u00e5ng p\u00e5 utsattheten och makten den ger henne. Jag vet hur m\u00e5nga s\u00e5dana kvinnor jag tr\u00e4ffat i verkligheten och beskrivningen \u00e4r obehagligt tr\u00e4ffs\u00e4ker.<\/p>\n

\u00c5ngest i att inte vilja hj\u00e4lpa tiggare, \u00e4r ett \u00e5terkommande tema i alla karakt\u00e4rerna. Det d\u00e5liga samvetet \u00f6ver att ha det f\u00f6r bra men inte vara n\u00f6jd och d\u00e4rf\u00f6r inte vill bjuda p\u00e5 vad som helst. \u201dI n\u00f6den pr\u00f6vas v\u00e4nnen\u201d s\u00e4gs det och karakt\u00e4rerna inser att deras liv och beteenden s\u00e4tts p\u00e5 prov. Hur god m\u00e5ste man vara f\u00f6r att f\u00e5 kalla sig medm\u00e4nsklig? Rollkarakt\u00e4rerna reagerar och agerar utanf\u00f6r sina egna ramar och kan inte alltid st\u00e5 f\u00f6r sina handlingar. De \u00e4r m\u00e4nniskor som antagligen p\u00e5minner v\u00e4ldigt mycket om oss alla, \u201dvad jag \u00e4n g\u00f6r s\u00e5 r\u00e4cker jag inte till\u201d.<\/p>\n

Medverkande p\u00e5 scen Ann-Sofie Rase (Marie), Andreas Kundler (Classe), Eva Rexed (Johanna), Samuel Fr\u00f6ler (Mehmet), Alma Huss\/Tuva Huss (Alva)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tiggarna Av Mia T\u00f6rnqvist Regi Annika Hallin Dramaturgi Fanny Bo\u00ebthius Scenografi och ljus Lars \u00d6stbergh Kostym Gudrun R\u00f6snes Ljud Simon M\u00e5rtensson Premi\u00e4r 22 mars 2019 Kulturhuset Stadsteatern spelar i samarbete med Teater Giljotin F\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: l\u00f6rdagen den 23 mars 2019 Det var under 2014 och 2015 som flyktingstr\u00f6mmen och romer kom i stora m\u00e4ngder […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[12254,12285,12288,13857,7643],"class_list":["post-123966","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-kulturhuset-stadsteatern","tag-recension","tag-teater","tag-teaterecension","tag-teaterkritik","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123966","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=123966"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123966\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":123976,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123966\/revisions\/123976"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=123966"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=123966"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=123966"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}