{"id":123951,"date":"2019-03-23T23:48:25","date_gmt":"2019-03-23T22:48:25","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=123951"},"modified":"2019-03-23T23:48:26","modified_gmt":"2019-03-23T22:48:26","slug":"djupverkande-klezmer-med-smakfulla-tillsatser-origo-av-kaja","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=123951","title":{"rendered":"Djupverkande klezmer med smakfulla tillsatser – Origo av Kaja"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Omslag Sofia Sj\u00f6gren \/ foton Nettan Kock<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kaja<\/p>\n\n\n\n

Origo<\/p>\n\n\n\n

4<\/p>\n\n\n\n

Inspelad 2017-2018 i \u00d6stansj\u00f6, \u00d6stra Granhammar och \u00d6rebro kulturskola.<\/p>\n\n\n\n

Mix och samproduktion: Daniel \u00d6gren<\/p>\n\n\n\n

Mastering: Claes Persson , CRP Mastering<\/p>\n\n\n\n

Producerad av Kaja<\/p>\n\n\n\n

Kakafon Records<\/p>\n\n\n\n

39:53<\/p>\n\n\n\n

Releasedatum: 1\/3 2019<\/p>\n\n\n\n

Beroende p\u00e5 hur man r\u00e4knar kan detta s\u00e4gas vara femte full\u00e4ngdaren fr\u00e5n en grupp, vars egenartade och karismatiska sound tagit dem l\u00e5ngt, faktiskt \u00e4nda bort till Sydkorea. Jag har sett trion live minst tre g\u00e5nger, senast med g\u00e4ster i G\u00f6teborg en regnig l\u00f6rdag d\u00e5 de framf\u00f6rde merparten av materialet ur Origo.<\/em> Fram tills f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan hade de ocks\u00e5 sin bas i G\u00f6teborg. Musikaliskt har de sina r\u00f6tter i klezmer och annan melankolisk folkmusik fr\u00e5n \u00d6steuropa. Korsbefruktningen av kammarmusik och instrumentala folkliga tong\u00e5ngar, har lett till att de kunnat uppfinna ett eget vidstr\u00e4ckt revir. P\u00e5 nya albumet har man inf\u00f6rlivat g\u00e4ster , vilket enligt pressutskick resulterat i att deras spektrum blivit \u00e4n bredare, genom att fragment av pop, afro och electronica plockats in. Ska inte inv\u00e4nda mot p\u00e5st\u00e5endet, ist\u00e4llet kung\u00f6ra hur otroligt diskret denna utvidgning skett. <\/p>\n\n\n

Origo\u00a0<\/em>har storstilade anspr\u00e5k som \u00e4nd\u00e5 har t\u00e4ckning.. Enligt uppgift \u00e4r skivan en hyllning till livet och d\u00f6den, resan och evigheten. Trion avl\u00f6ser varandra i skrivandet och deras enormt genomarbetade kompositioner suger sig verkligen fast. Kaja som blivit ton\u00e5ring, best\u00e5r av Livet Nord p\u00e5 Quinton ( =femstr\u00e4ngad violin), Daniel Wejdin p\u00e5 kontrabas samt dragspelaren Camilla \u00c5str\u00f6m (\u00e4ven piano). Dessutom \u00e4gnar de sig \u00e5t handklapp.\u00a0 Trion assisteras p\u00e5 fyra l\u00e5tar av g\u00e4ster. Spelas d\u00e5 bland annat p\u00e5 saxofon, kalimba, synth och percussion. Ansvariga f\u00f6r denna varsamma integration \u00e4r jazziga Lisen Rylander L\u00f6ve, Daniel \u00d6gren och Lise-Lotte Norelius.\u00a0<\/p>\n

Av trions medlemmar har jag mest h\u00f6rt Livet Nord (fenomenala New Tide Orquesta, Beches Brew mm). Hon \u00e4r en driftig entrepren\u00f6r som tillh\u00f6r grundarna av Kakafon.Records med s\u00e4te i Siljansn\u00e4s.\u00a0 Wejdin har ing\u00e5tt i R\u00e4fven och El Perro, medan \u00c5str\u00f6m\u00a0 ackompanjerar visartister och ing\u00e5r i v\u00e4rldsmusikprojekt. I deras vidsynta mix mellan\u00a0 tradition och f\u00f6rnyelse kan alltifr\u00e5n tango till fransk vals och stillsam ambient h\u00f6ras. Det \u00e4r s\u00e5 originellt och betagande att jag n\u00e4rap\u00e5 besl\u00f6t mig f\u00f6r en fullpo\u00e4ngare.<\/p>\n

Origo\u00a0<\/em>\u00a0b\u00f6rjar med pizzicatospel j\u00e4mte utdragna molltoner p\u00e5 dragspel. Omg\u00e5ende skruvas tempot upp f\u00f6r att d\u00e4rp\u00e5 sjunka in i en sm\u00e5jazzig fas. I denna fascinerande metamorfos h\u00f6rs i f\u00f6rgrunden kalimba som Lisen Rylander trakterar.\u00a0Vals till d\u00f6den\u00a0<\/em>\u00e4r ett m\u00e4sterverk signerat Wejdin, ett stycke som skulle l\u00e4mpa sig f\u00f6rtr\u00e4ffligt p\u00e5 begravningar. I en kolossalt vacker melodi gnider str\u00e5ken omsorgsfullt \u00f6ver str\u00e4ngarna. Denna imploderande vals ruskar om lyssnaren.\u00a0Irrf\u00e4rden\u00a0<\/em>kombinerar rytm och harmonik p\u00e5 ett f\u00f6rbluffande s\u00e4tt. En magnifik l\u00e5t som b\u00e4r p\u00e5 p\u00e5taglig melankoli. Steget \u00e4r inte l\u00e5ngt till det ber\u00f6mda soundtracket fr\u00e5n\u00a0Zigenarnas tid.\u00a0<\/em>Diskant och bastoner fl\u00e4tas raffinerat samman. Inte det minsta f\u00f6rv\u00e5nad \u00f6ver att den valts ut som singel.<\/p>\n

Stains\u00a0<\/em>har ett tema som st\u00e4ndigt upprepas. \u00c5terigen uppst\u00e5r filmiska associationer i ett p\u00e5g\u00e5ende fl\u00f6de. Bas-Daniel har f\u00e5tt till en uts\u00f6kt melodi, vars k\u00e4nnetecken \u00e4r drypande vemod parat med en k\u00e4nsla av sm\u00e4rtsam f\u00f6rlust.\u00a0 Trion avrundar elegant med en tredelad svit, en svit vars intro har s\u00e5 mycket molltoner i sig som det \u00f6verhuvudtaget g\u00e5r att uppbringa. \u00d6desm\u00e4ttat \u00e4r sammantaget bara f\u00f6rnamnet p\u00e5 denna sv\u00e4ngiga kammarmusik. Noterar\u00a0 en aura av v\u00f6rdnad inf\u00f6r livets gl\u00e4dje\u00e4mnen och sorger.<\/p>\n

Musik\u00e4lskare som inte till vardags umg\u00e5s med fiol och dragspel – grundbultarna i melodibygget, kan beh\u00f6va en inslussningsperiod. N\u00e4r ni har vant er ”riskerar” ni att bli beroende. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e4mligen en lika delikat som suggestiv skiva fr\u00e5n en ytterst samspelt, gr\u00e4ns\u00f6verskridande treenighet. G\u00e4sterna kompletterar utan att rubba balansen i k\u00e4rnan. \u00a0\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n

\u00a0<\/p>\n\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kaja Origo 4 Inspelad 2017-2018 i \u00d6stansj\u00f6, \u00d6stra Granhammar och \u00d6rebro kulturskola. Mix och samproduktion: Daniel \u00d6gren Mastering: Claes Persson , CRP Mastering Producerad av Kaja Kakafon Records 39:53 Releasedatum: 1\/3 2019 Beroende p\u00e5 hur man r\u00e4knar kan detta s\u00e4gas vara femte full\u00e4ngdaren fr\u00e5n en grupp, vars egenartade och karismatiska sound tagit dem l\u00e5ngt, faktiskt […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22],"tags":[],"class_list":{"0":"post-123951","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123951","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=123951"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123951\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":123960,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123951\/revisions\/123960"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=123951"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=123951"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=123951"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}