{"id":123649,"date":"2019-03-12T00:25:47","date_gmt":"2019-03-11T23:25:47","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=123649"},"modified":"2019-03-12T07:49:27","modified_gmt":"2019-03-12T06:49:27","slug":"underfundigt-och-drastiskt-om-samvarons-granser-gemenskapen-pa-teater-trixter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=123649","title":{"rendered":"Underfundigt och drastiskt om att bryta isolering – Gemenskapen p\u00e5 Teater Trixter"},"content":{"rendered":"\n
\"\"
Foto fr\u00e5n repetition – fr\u00e5n teaterns hemsida<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Manus: Petra Revenue (i samarbete med ensemblen)<\/p>\n\n\n\n

Regi: Petra Revenue & Lars Andersson<\/p>\n\n\n\n

Scenografi & teknik: Geir Olde Monnikjof, Miranda B Wikstr\u00f6m, Kim Lech (praktikant)<\/p>\n\n\n\n

Musik: Bj\u00f6rn Knutsson<\/p>\n\n\n\n

Sk\u00e5despelare: Hans Brorson, Ingvar \u00d6rner, Karin Blixt, Lars Andersson och Lena Nordberg<\/p>\n\n\n\n

Spelas hos Teater Trixter Andr\u00e9egatan 13 i G\u00f6teborg t.o.m 28\/4<\/p>\n\n\n\n

Urpremi\u00e4r 9\/3 2019<\/p>\n\n\n\n

Ensamhet \u00e4r ett stort folkh\u00e4lsoproblem i Sverige, n\u00e5got det talas alltf\u00f6r s\u00e4llan om. Detta \u00e4r vad dramatikern Petra Revenue tagit fasta p\u00e5 i sin nya pj\u00e4s. I programbladet, som samtidigt v\u00e4lkomnar till en upptaktstr\u00e4ff i form av en ABF-cirkel, anges \u00f6kad isolering vara v\u00e5r tids v\u00e4rsta folksjukdom, rent av en farsot. Inbjudan d\u00e4r metoden f\u00f6r \u00f6kad samh\u00f6righet beskrivs, \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s fake eftersom vi bes\u00f6ker en frigrupp. Samtidigt har Trixter haft \u00f6ppna repetitioner i en m\u00e5nads tid och d\u00e5 har modig publik suttit i den vida cirkeln, ist\u00e4llet f\u00f6r p\u00e5 l\u00e4ktaren. Man”riskerar d\u00e5 att bli tilltalad och ombedd att komma med \u00e5sikter. Undertecknad tilldelades ocks\u00e5 valfri stol i cirkelns gemenskap. B\u00f6rjade f\u00f6rbereda mig mentalt f\u00f6r att kommentera, men skarpt l\u00e4ge uppstod aldrig. Erk\u00e4nner att situationen var en smula nervig och kittlande p\u00e5 samma g\u00e5ng. Efter\u00e5t h\u00f6rde jag n\u00e5gon som uttryckte f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att publikr\u00f6ster gjorde sig h\u00f6rda p\u00e5 beg\u00e4ran.<\/p>\n\n\n\n

Handledare Vilgot (Lars Andersson) tar emot oss, f\u00f6rklarar f\u00f6ruts\u00e4ttningarna och visar programmet vars m\u00e5l \u00e4r att bryta ensamheten. Han anv\u00e4nder bl\u00e4dderblock. I mitten syns ett bord med ytterst symbolisk frukt, annars inte direkt n\u00e5gon rekvisita. \u00d6vriga sk\u00e5despelare sitter utspridda i ringen, spelar p\u00e5 s\u00e5 vis utan p\u00e5tagligt avst\u00e5nd till publiken. ”Upptaktstr\u00e4ffens” medverkande har dykt upp av olika sk\u00e4l. I somliga fall k\u00e4nns de ditkommenderade. Ingvar \u00d6rners rollfigur \u00e4r om\u00e4ttlig vad betr\u00e4ffar f\u00f6rh\u00e5llanden och lusten att befrukta kvinnor. Han \u00e4r typisk f\u00f6r Trixters dragning till det bisarra och groteska. En \u00e4ldre kvinna f\u00f6rblir relativt diffus som f\u00f6re detta flygv\u00e4rdinna och hundv\u00e4n. Vilgot, vars namn efter hand uttolkas vitsigt, visar sig f\u00e5 bekymmer att l\u00f6sa sin sj\u00e4lvp\u00e5tagna uppgift. Inte blir det l\u00e4ttare f\u00f6r honom n\u00e4r han antyder sitt m\u00f6rka f\u00f6rflutna. F\u00f6r att inte bli spoileranklagad avsl\u00f6jas inget mer om uppl\u00f6sningen.<\/p>\n\n\n\n

Lars Anderssons uppvisar ett trov\u00e4rdigt agerande, gestaltar med ot\u00e5lig naturlighet. Tog till mig utl\u00e4ggningen om m\u00e4nniskans tv\u00e5 st\u00f6rsta tillg\u00e5ngar: Impulskontroll och den fria viljan. Hans handledare som sn\u00f6at in p\u00e5 skapelseber\u00e4ttelsen och existentiella fr\u00e5gest\u00e4llningar, tr\u00e4der tillbaka n\u00e4r deltagarna utmanar varandra. Man kan lugnt p\u00e5st\u00e5, att han inte anser att de hj\u00e4lps\u00f6kande tar chansen att utvecklas tillsammans. <\/p>\n\n\n\n

De som g\u00f6r mest av denna kollektiva terapisession \u00e4r dubbelnaturen Eva (Karin Blixt) och den fr\u00e5n sitt arbete som utredare hos Migrationsverket traumatiserade S\u00f6ren (Hans Brorson). Brorsons s\u00e4tt att dramatisera h\u00e5llna f\u00f6rh\u00f6r med nyanl\u00e4nda, var en imponerande lektion i \u00f6vertygande sk\u00e5despeleri. S\u00f6ren h\u00f6r Guds r\u00f6st konstant och kan inte sluta fred med sitt samvete, blir \u00f6msom aggressiv, \u00f6msom uppgiven. Sin komplexa karakt\u00e4r delar han med Eva, negligerad i sitt f\u00f6rh\u00e5llande. Hon \u00e4r till sin karakt\u00e4r den person som \u00e4r mest nyfiken p\u00e5 andra och deras bevekelsegrunder. <\/p>\n\n\n\n

Vilsna sj\u00e4lar som p\u00e5 uppmaning ska ber\u00e4tta om r\u00e4dslor och hemligheter, f\u00f6r att minska graden av ensamhet. Kan ett s\u00e5dant projekt sluta p\u00e5 mer \u00e4n ett s\u00e4tt? Manusid\u00e9n \u00e4r j\u00e4tteintressant, liksom s\u00e4ttet att luckra upp gr\u00e4nsen scen – salong. Tyv\u00e4rr blir n\u00e5gra roller mest karikatyrer. Efter\u00e5t t\u00e4nkte jag ungef\u00e4r att det tog slut abrupt utan att jag knutit an till tematiken ordentligt. I en uppf\u00f6ljare skulle jag g\u00e4rna se en forts\u00e4ttning p\u00e5 S\u00f6ren och Evas \u00f6den. L\u00e5t dem bli ett par!<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Manus: Petra Revenue (i samarbete med ensemblen) Regi: Petra Revenue & Lars Andersson Scenografi & teknik: Geir Olde Monnikjof, Miranda B Wikstr\u00f6m, Kim Lech (praktikant) Musik: Bj\u00f6rn Knutsson Sk\u00e5despelare: Hans Brorson, Ingvar \u00d6rner, Karin Blixt, Lars Andersson och Lena Nordberg Spelas hos Teater Trixter Andr\u00e9egatan 13 i G\u00f6teborg t.o.m 28\/4 Urpremi\u00e4r 9\/3 2019 Ensamhet \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,31,13624],"tags":[],"class_list":["post-123649","post","type-post","status-publish","format-standard","category-film","category-teaterrecension","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123649","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=123649"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123649\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":123660,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/123649\/revisions\/123660"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=123649"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=123649"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=123649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}