{"id":122634,"date":"2019-02-04T10:06:21","date_gmt":"2019-02-04T09:06:21","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=122634"},"modified":"2019-02-04T10:06:22","modified_gmt":"2019-02-04T09:06:22","slug":"teaterkritik-man-kan-inte-valdtas-otackt-nargaende-valdtakter-som-uttryckligen-ger-det-manliga-och-kvinnliga-pa-tafsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=122634","title":{"rendered":"Teaterkritik: M\u00e4n kan inte v\u00e5ldtas – ot\u00e4ckt n\u00e4rg\u00e5ende v\u00e5ldt\u00e4kter som uttryckligen ger det manliga och kvinnliga p\u00e5 tafsen"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

M\u00e4n kan inte v\u00e5ldtas<\/strong>
\nManus efter M\u00e4rta Tikkanen roman med samma namn
\nRegi Lo Kauppi
\nScenografi Erik Radix*
\nKostym Marika \u00c5kerblom
\nLjus Tobias Hallgren
\nLjud Bernt Karsten Sannerud
\nMask Maria Lindstedt
\nDramaturg\u00c5sa Lindholm
\n* Praktikant SKH\/Institutionen f\u00f6r scenkonst, utbildningarna f\u00f6r scenografi och ljuddesign.
\nS\u00f6dra Teatern, Stockholm, den 3 februari 2019<\/p>\n

Redan i titeln f\u00f6r kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning blir man provocerad och det \u00e4r s\u00e4kert meningen. F\u00f6r vem \u00e4r det som har p\u00e5st\u00e5tt att en man inte kan v\u00e5ldtas. Det beh\u00f6ver man inte vara v\u00e4lutbildad biolog, medicinsk professor eller professionell boxare f\u00f6r att begripa att de visst kan. Ingen m\u00e4nniska \u00e4r totalt skyddad gentemot v\u00e5ldt\u00e4kt enbart f\u00f6r sitt k\u00f6n skull eller samh\u00e4llsposition. V\u00e5ldt\u00e4kt \u00e4r en maktyttring som kan drabba vilken m\u00e4nniska som helst. M\u00e4n och kvinnor lever dock inte p\u00e5 samma premisser n\u00e4r det g\u00e4ller vem som kan f\u00e5 lov att vara offer\/g\u00e4rningsperson.<\/p>\n

\"\"Upps\u00e4ttningen g\u00e5r p\u00e5 djupet f\u00f6r att beskriva vad det \u00e4r som h\u00e4nder med oss n\u00e4r vi blir v\u00e5ldtagna och vad det \u00e4r som g\u00f6r att man kan g\u00e5 \u00f6ver alla gr\u00e4nser och bli en f\u00f6r\u00f6vare. Det \u00e4r ruskiga k\u00e4nslor som genomstr\u00f6mmar ens kropp och dramatiken \u00e4r s\u00e5 tydlig och detaljrik att man k\u00e4nner hur stresshormonen kickar in. Man vill sl\u00e5 tillbaka – sl\u00e5ss. N\u00e5got i en m\u00e5ste g\u00e5 s\u00f6nder f\u00f6r att man ska kunna n\u00e4rma sig i att f\u00f6rst\u00e5 hur f\u00f6r\u00f6vare och offer blir till i en maktstruktur som skulle tj\u00e4na p\u00e5 att s.k. manlighet och kvinnlighet kunde uttrycka mer m\u00e4nsklighet.<\/p>\n

\"\"Hela f\u00f6rest\u00e4llningen grundar sig p\u00e5 en kv\u00e4lls misstag, som leder till hiskeliga konsekvenser f\u00f6r m\u00e5nga. Tova vill fira sin f\u00f6delsedag genom att dricka gott vin, kl\u00e4 upp sig och g\u00e5 p\u00e5 krogen. D\u00e4r m\u00f6ter hon Mick som \u00e4r ute och roar sig. Ett attraktionsspel mellan man och kvinna spelas upp p\u00e5 scen, d\u00e4r man f\u00f6rst\u00e5 att sexualitet inte borde vara n\u00e5got fr\u00e4mmande f\u00f6r n\u00e5gon av dem eller f\u00f6r publiken. Tova f\u00f6ljer med honom hem. Helt pl\u00f6tsligt g\u00e5r n\u00e5got fel i den allm\u00e4nna f\u00f6rf\u00f6ringstekniken. Mannen f\u00f6rs\u00f6ker vara stor stark och v\u00e4rldsvan och hon skrattar vid fel tillf\u00e4lle och vill inte alls vara en blyg viol som l\u00e5tsas n\u00e5got. Mick fixar inte att tappa kontrollen och f\u00f6rnedrar och hotar, genom att genomf\u00f6ra en v\u00e5ldt\u00e4kt. Tova \u00e4r chockad, r\u00e4dd och v\u00e5gar inte anm\u00e4la. \u00c5ngest, skuld och sjukdom blir hennes f\u00f6ljder.<\/p>\n

Sven Ahlstr\u00f6m \u00e4r mycket skicklig som ton\u00e5ring och v\u00e5ldt\u00e4ksman i upps\u00e4ttningen. Det \u00e4r helt enast\u00e5ende hur en vuxen man kan vara trov\u00e4rdig som st\u00f6ddig, sprallig och hormonsting 13\u00e5ring ena stunden och n\u00e4sta, genom enbart en hand genom h\u00e5ret, bli en man som av olika anledningar g\u00e5r \u00f6ver alla gr\u00e4nser med v\u00e5ld. Att Ahlstr\u00f6m klarar av att kroppsligen verka trov\u00e4rdig som v\u00e4ldigt ung, n\u00e4r hans motspelare \u00e4r v\u00e4ldigt ung i sig p\u00e5visar en skicklighet ut\u00f6ver det vanliga. \u00c4nnu snabbare i v\u00e4ndningarna var Fant i \u00f6verg\u00e5ngen mellan pappa och exman. I hans fall hann jag inte ens se n\u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen skedde genialiskt, eftersom de skedde mitt i meningar och utan direkt utg\u00e5ng emellan. Christer Fants rollkarakt\u00e4rer var dessutom p\u00e5 varsin sida om det sympatiska.<\/p>\n

Att se en scenisk och spelad v\u00e5ldt\u00e4kt (det blev tv\u00e5) \u00e4r v\u00e4ldigt magstarkt b\u00e5de f\u00f6r sk\u00e5despelare och f\u00f6r publiken. Att dessa scener var befogade, r\u00e5dde det dock ingen som helst tvekan om. Utan dem hade inte vreden, hat, utsatthet och v\u00e5ldet d\u00e4refter f\u00f6rst\u00e5tts. M\u00e4n och kvinnor runt omkring mig i teaterlokalen suckade, andades h\u00e4ftig eller h\u00f6ll f\u00f6r \u00f6gonen. Det h\u00e4nde att jag sj\u00e4lv sl\u00f6t \u00f6gonen och enbart h\u00f6rde v\u00e5ldet mellan dem. Jag \u00e4r glad \u00f6ver att min mage var tom. D\u00e4remot \u00e4r det viktigt att till\u00e4gga att sk\u00e5despelarna gjorde ett fantastiskt arbete f\u00f6r att inte ge publiken mer snaskiga detaljer, skada \u00e4n vad som var n\u00f6dv\u00e4ndigt. Gr\u00e4nserna f\u00f6r intimiteten och nakenheten, var r\u00e4tt balanserade om \u00e4n ing\u00e5ende och detaljrik. Det kr\u00e4vs inte bara en bra dramaturg, utan ocks\u00e5 tv\u00e5 modiga sk\u00e5despelare med stor respekt och tillit f\u00f6r varandra. Annars ror man inte hem s\u00e5 ot\u00e4cka men trov\u00e4rdigt spelade v\u00e5ldt\u00e4kter.
\nGenom Tovas s\u00f6ner f\u00e5r vi alla ocks\u00e5 en kn\u00e4pp p\u00e5 n\u00e4san. Jag tror inte att jag \u00e4r ensam om att mot slutet inse att kontrollerandet, svartsjukan och tv\u00e5ng mellan m\u00e4nniskor p\u00e5 n\u00e5got vis h\u00f6r ihop och kan leda till f\u00f6r\u00f6dande beteenden. Os\u00e4kra m\u00e4nniskor, med d\u00e5lig sj\u00e4lvk\u00e4nsla, oavsett k\u00f6nstillh\u00f6righet kan d\u00e4rmed tappa greppet med bekostnad p\u00e5 andra. Dessutom k\u00e4nns det som vi alla till mans tror att det alltid \u00e4r n\u00e5gon annans barn som st\u00e5r f\u00f6r \u00f6vergrepp och att fr\u00e4mlingen m\u00e5ste vara den som \u00e4r v\u00e4rst. Det pratas d\u00e4rmed alldeles f\u00f6r lite om v\u00e5ldt\u00e4kter i relationer och att de flesta sker med n\u00e5gon vi k\u00e4nner.<\/p>\n

Upps\u00e4ttningens moment 22 \u00e4r ot\u00e4ck. Den baserar sig p\u00e5 samh\u00e4llets nedbrytande genus strukturer. En kvinna som blir v\u00e5ldtagen av en man blir ifr\u00e5gasatt f\u00f6r sin kl\u00e4dsel, alkoholintag och till \u201dhur j\u00e4vla dum f\u00e5r man vara om man g\u00e5r hem med en man man knappt k\u00e4nner\u201d. Hennes trov\u00e4rdighet ska bepr\u00f6vas efter att hon borde veta b\u00e4ttre \u00e4n att bli v\u00e5ldtagen. En man som blir v\u00e5ldtagen av en kvinna blir ifr\u00e5gasatt f\u00f6r sin manlighet. F\u00f6r \u00e4r det inte s\u00e5 att alla m\u00e4n, alltid vill ha sex? Om du inte vill ha sex \u00e4r du verkligen en riktig man d\u00e5? Hur manligt \u00e4r du dessutom om du erk\u00e4nner att du blev v\u00e5ldtagen, kan man ocks\u00e5 fr\u00e5ga sig. Det inneb\u00e4r ju att f\u00f6rutom v\u00e5ldt\u00e4kten i sig s\u00e5 m\u00e5ste varje enskild m\u00e4nniska beroende av k\u00f6n, sl\u00e5ss mot f\u00f6rfattade meningar som g\u00f6r dem mindre som m\u00e4nniskor bortom v\u00e5lds\u00f6vertr\u00e4delsen.<\/p>\n

Mitt i allt kroppsligt kr\u00e4nkande och el\u00e4nde, t\u00e4nker jag att det \u00e4r f\u00f6rf\u00e4rligt att n\u00e5got som kan f\u00e5 vara s\u00e5 h\u00e4rligt mellan tv\u00e5 m\u00e4nniskor kan bli ett maktmissbruk n\u00e4r det \u00e4r ofrivilligt f\u00f6r en enda part. Den fina intimiteten kidnappas f\u00f6r hemska syften. Dessutom s\u00e5 borde v\u00e4l inte samtycke vara s\u00e5 sv\u00e5rt n\u00e4r det faktiskt finns k\u00e5ta m\u00e4nniskor i stort s\u00e4tt \u00f6verallt.<\/p>\n

Medverkande Elisabeth Carlsson (Tova), Sven Ahlstr\u00f6m (Martti\/Mick), Nils Wetterholm (Jockum\/Servit\u00f6r), Angelika Prick (Bimbi\/Poliskvinna), Christer Fant (Pappa\/Exman\/Polisman), Eva Stenson (Advokat\/Bibliotekarie)<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

<\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

M\u00e4n kan inte v\u00e5ldtas Manus efter M\u00e4rta Tikkanen roman med samma namn Regi Lo Kauppi Scenografi Erik Radix* Kostym Marika \u00c5kerblom Ljus Tobias Hallgren Ljud Bernt Karsten Sannerud Mask Maria Lindstedt Dramaturg\u00c5sa Lindholm * Praktikant SKH\/Institutionen f\u00f6r scenkonst, utbildningarna f\u00f6r scenografi och ljuddesign. S\u00f6dra Teatern, Stockholm, den 3 februari 2019 Redan i titeln f\u00f6r kv\u00e4llens […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[12285,5598,12288,7643,12289],"class_list":["post-122634","post","type-post","status-publish","format-standard","category-recension","category-film","category-teater","category-teaterrecension","category-toppnytt","tag-recension","tag-sodra-teatern","tag-teater","tag-teaterkritik","tag-teaterrecension","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/122634","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=122634"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/122634\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":122650,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/122634\/revisions\/122650"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=122634"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=122634"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=122634"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}