![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/3kvinnorposter-e1548773743810.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
3 kvinnor<\/strong> En f\u00e4ngslande film som visar hur l\u00e5ngt det \u00e4r kvar tills v\u00e5r v\u00e4rld kan kallas civiliserad, en film som visar det patriarkala samh\u00e4llssystemet och en ung kvinnas maktl\u00f6shet ute p\u00e5 landsbygden i Iran.<\/p>\n Handlingen kretsar kring sk\u00e5despelerskan Behnaz Jafari som f\u00e5tt en skr\u00e4mmande videofilm skickad till sin mobil. En ung kvinna ropar p\u00e5 hj\u00e4lp och har filmat sig sj\u00e4lv n\u00e4r hon h\u00e4nger sig sj\u00e4lv i sin f\u00f6rtvivlan. Den unga kvinnan fot l\u00e5ngt ut p\u00e5 iranska landsbygden och hon dr\u00f6mmer om att bli sk\u00e5despelerska och i stenh\u00e5rd konkurrens har hon kommit in p\u00e5 scenskolan. Men hennes f\u00f6r\u00e4ldrar f\u00f6rbjuder henne att g\u00e5 utbildningen. Ingen i deras ska h\u00e5lla p\u00e5 med underh\u00e5llning, det f\u00f6rst\u00f6r familjens heder. Dessutom har f\u00f6r\u00e4ldrarna tvingat den unga kvinnan att f\u00f6rlora sig.<\/p>\n Behnaz Jafari blir starkt ber\u00f6rd av filmklippet. Det \u00e4r os\u00e4kert om den unga kvinnan verkligen h\u00e4ngt sig eller inte, men ett stort rop p\u00e5 hj\u00e4lp \u00e4r det vilket som. Behnaz Jafari ber sin v\u00e4n regiss\u00f6ren Jafar Panahi (som \u00e4r filmens regiss\u00f6r) att f\u00f6lja med ut p\u00e5 landet och f\u00f6rs\u00f6ka hitta den unga kvinnan.<\/p>\n Vi f\u00e5r f\u00f6lja med Behnaz Jafari och Behnaz Jafari som beger sig l\u00e5ngt ut p\u00e5 den iranska landsbygden i ett omr\u00e5de d\u00e4r m\u00e5nga talar turkiska b\u00e4ttre \u00e4n de talar persiska. P\u00e5 ett stillsamt s\u00e4tt levererar den iranske m\u00e4sterregiss\u00f6ren Jafar Panahi ett h\u00f6gpolitiskt drama om kvinnof\u00f6rtryck och gamla traditioner p\u00e5 den iranska landsbygden. Det \u00e4r en ber\u00e4ttelse om hur olika det kan vara att leva i en storstad och p\u00e5 landsbygden i ett land som Iran som styrs av en teokrati.<\/p>\n I Iran f\u00e5r kvinnor inte ta ett arbete utan att deras make godk\u00e4nt det. Varf\u00f6r g\u00f6r kvinnor\u00f6relsen inte mer f\u00f6r att lyfta de iranska kvinnornas situation?<\/p>\n Det \u00e4r inte helt riskfritt f\u00f6r en filmregiss\u00f6r att lyfta denna fr\u00e5gan. Jafar Panahi har f\u00e5tt betala en hel del.<\/p>\n 2009 greps Panahi under oroligheterna efter det iranska valet 2009. Han anklagades f\u00f6r att ha spridit propaganda mot regimen. Han sl\u00e4pptes senare, men hans pass beslagtogs och han f\u00f6rbj\u00f6ds l\u00e4mna landet. I februari 2010 nekades han att resa till den 60:e filmfestivalen i Berlin f\u00f6r att delta i en paneldiskussion om iransk film.<\/p>\n Den 1 mars 2010 greps han \u00e5ter. En m\u00e4ngd internationella filmskapare, filmkritiker och andra digniteter f\u00f6rd\u00f6mde gripandet, och kr\u00e4vde i ett upprop att han skulle sl\u00e4ppas, bland annat Hollywood-stj\u00e4rnor som Martin Scorsese, Steven Spielberg, Francis Ford Coppola och Juliette Binoche. Den 20 december 2010 d\u00f6mdes Jafar Panahi emellertid till sex \u00e5rs f\u00e4ngelse och f\u00f6rbj\u00f6ds g\u00f6ra filmer, ge intervjuer eller l\u00e4mna landet under 20 \u00e5r.<\/p>\n Jafar Panahi har vunnit ett antal internationella filmpriser, bland annat Guldkameran vid Filmfestivalen i Cannes 1995 f\u00f6r Den vita ballongen, Guldlejonet vid Venedigs filmfestival 2000 f\u00f6r filmen Dayereh och Silverbj\u00f6rnen vid Berlins filmfestival 2006 f\u00f6r filmen Kvinnor offside.<\/p>\n
\nBetyg 4
\nSvensk biopremi\u00e4r 1 februari 2019
\nRegi Jafar Panahi
\nVinnare av Manuspriset Cannes 2018<\/p>\n