![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/forvandlingen650.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Foto: Yoshi Omori<\/em><\/p>\n F\u00f6rvandlingen<\/strong> Riksteaterns upps\u00e4ttning av F\u00f6rvandlingen gestaltar en skr\u00e4mmande tillflykt till insikt stadiet, med utomordentlig gestaltning av hur familjelivets krav g\u00f6r att du g\u00e4rna vill bli liten<\/p>\n Det \u00e4r n\u00e5got v\u00e4ldigt speciellt med att se en f\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 ett annat spr\u00e5k \u00e4n sitt modersm\u00e5l. Man tvingas att fokusera p\u00e5 ett speciellt vis och s.k. sl\u00f6tittning \u00e4r inte aktuellt. \u00c4nnu mer utmanande \u00e4r det n\u00e4r du inte f\u00f6rst\u00e5r ett enda ord av det spr\u00e5k som talas. Ikv\u00e4ll syftar jag p\u00e5 finskan. Precis som n\u00e4r man g\u00e5r p\u00e5 operan, beh\u00f6ver man vara snabb i \u00f6gonen f\u00f6r att hinna med att l\u00e4sa \u00f6vers\u00e4ttningarna p\u00e5 sk\u00e4rmar och samtidigt se sk\u00e5despelarnas agerande. Ibland m\u00e5ste man unna sig att bara se akt\u00f6rernas agerande och strunta i det faktum att man inte f\u00f6rst\u00e5r ett dyft av texten. Jag inbillar mig att sinnes\u00f6vningar av det h\u00e4r slaget ger ett hum kring hur det \u00e4r att sakna syn eller h\u00f6rsel. Lite finska piggar upp i hj\u00e4rnan, precis som sudoku!<\/p>\n Det \u00e4r en obehaglig k\u00e4nsla som snabbt infinner sig de f\u00f6rsta minuterna. Akt\u00f6rerna p\u00e5 scen uppf\u00f6r sig som stela tv\u00e5dimensionella plattityder. Det ler och skrattas vid fel tillf\u00e4llen och upprepar sj\u00e4lvklarheter som i trans. Akt\u00f6rerna r\u00f6r sig i f\u00f6rutbest\u00e4mda robotliknande r\u00f6relser och hackar p\u00e5 varandra n\u00e4r n\u00e5gon v\u00e5gar r\u00f6ra sig en liten bit utanf\u00f6r vardagens s.k. normaliteter. Danserna \u00e4r fyrkantigt kubistiska, hackiga och sk\u00e5despelarna \u00e4r likbleka i ansiktet som franska clowner. Dessutom ser man den japanska klassiska Noh konsten genom kodifierande r\u00f6relsetr\u00e4ning. Det \u00e4r fantastisk surrealistiskt sk\u00e5despel p\u00e5 h\u00f6gniv\u00e5 vi f\u00e5r bevittna s\u00e5ledes.<\/p>\n Om man vet n\u00e5got litet om Franz Kafka (1883-1924) s\u00e5 k\u00e4nner man omedelbart igen den \u00e5ngest och panik som den tjeckiska f\u00f6rfattaren sj\u00e4lv hade inf\u00f6r familjelivets krav p\u00e5 att jobba h\u00e5rt och passa in. Precis som Gregor Samsa i f\u00f6rest\u00e4llningen brottandes han med oron kring att han aldrig d\u00f6g eller kunde leva upp till omgivningens f\u00f6rv\u00e4ntningar, \u201dh\u00e4r kan man inte sitta och vara onyttig\u201d. Den enorma r\u00e4dslan f\u00f6r fadern var ocks\u00e5 ett klockrent budskap b\u00e5de i boken och i kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning.<\/p>\n Att leka med tanken att man en morgon skulle vakna upp och f\u00f6rvandlats till en insekt, kan vara b\u00e5de skr\u00e4mmande och eventuellt befriande. Om man nu verkligen inte kan leva upp till sin omgivnings \u00f6nskem\u00e5l trots h\u00e5rt arbete \u00e4r det ju den totala befrielsen att g\u00f6ra sig mindre och mer obegriplig \u00e4n vad man \u00e4r. F\u00f6rvandlingen fr\u00e5n m\u00e4nniska till insekt g\u00f6rs successivt, sakta men s\u00e4kert. Man har en k\u00e4nsla av att man ser varje ben och knota utvecklas och insektens kroppsspr\u00e5k utvecklas. Mest fascinerande \u00e4r det n\u00e4r insekten kl\u00e4ttrar upp p\u00e5 en s\u00e4ng p\u00e5 h\u00f6gkant och balanserar sig fram\u00e5t och vickandes p\u00e5 ramen. Det k\u00e4nns som den perfekta balansen och att insekten ser med fasett\u00f6gon fram\u00e5t i rummet. Man kunde ocks\u00e5 bortse fr\u00e5n sk\u00e5despelarens storlek eftersom \u00f6vriga akt\u00f6rer var s\u00e5 briljanta p\u00e5 att enbart se honom som mindre. Det \u00e4r sv\u00e5rt att inte se det sj\u00e4lvklara.<\/p>\n I f\u00f6rest\u00e4llningen finns en obehaglig dansare helt maskerad i svart. Hen rycks mellan situationer, milj\u00f6er och strider. Genom hela f\u00f6rest\u00e4llningen byter hen sin symbolik i mina \u00f6gon. Ibland k\u00e4nns det som att det \u00e4r den ber\u00f6mda \u201delefanten i rummet\u201d d.v.s. de bekymmer som finns mellan oss som vi l\u00e5tsar inte finns d\u00e4r men \u00e4nd\u00e5 p\u00e5verkar oss. N\u00e5got vi borde prata om, men v\u00e4ljer att tiga och blunda f\u00f6r. Samtidigt k\u00e4nns det som om det finns medveten ondska i gestalten som st\u00e4ndigt v\u00e4ljer den klassiskt l\u00e4tta v\u00e4gen, n\u00e5gon form av enbart en ja-s\u00e4gare. Den maskerade gestalten erbjuds dock att flytta in, n\u00e4r ekonomin i familjen \u00e4r skral men passar \u00e4nd\u00e5 inte riktigt in. Med tiden st\u00e5r inte den m\u00f6rka gestalten ut helt enkelt och den flyr och kl\u00e4ttrar p\u00e5 v\u00e4ggarna bokstavligen.<\/p>\n Den mest obehaglig karakt\u00e4ren i upps\u00e4ttningen \u00e4r fru Samsa, insektens mor. Hennes hysteriska skratt med munnen och hatiska \u00f6gon, skulle kunna f\u00e5 vilket barn som helst att inte veta vilken fot hen skulle st\u00e5 p\u00e5. Den passiva aggressiviteten \u00e4r outh\u00e4rdlig och bed\u00f6vande bra gestaltad. I mig landar hur sk\u00f6nt det \u00e4r med m\u00e4nniskor som \u00e4r raka, tydliga och respektfulla.<\/p>\n Jag f\u00f6rst\u00e5r stackars Gregor som flyr till insektstadiet med en s\u00e5dan morsa. Foto: Yoshi Omori F\u00f6rvandlingen Fri tolkning efter Franz Kafkas bok med samma namn Regi Carl Knifs Dramatisering Christoffer Mellgren Riksteatern i samarbete med Svenska teatern i Helsingfors i Hallunda den 26 januari 2019 F\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 26 januari 2019 Riksteaterns upps\u00e4ttning av F\u00f6rvandlingen gestaltar en skr\u00e4mmande tillflykt till insikt stadiet, med utomordentlig gestaltning av hur […]<\/p>\n","protected":false},"author":32,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[13805,12285,4756,4955,12288,12289],"class_list":{"0":"post-122408","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"tag-kafka","12":"tag-recension","13":"tag-riksteatern","14":"tag-scenkonst","15":"tag-teater","16":"tag-teaterrecension","17":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/122408","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/32"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=122408"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/122408\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":122416,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/122408\/revisions\/122416"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=122408"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=122408"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=122408"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nFri tolkning efter Franz Kafkas bok med samma namn
\nRegi Carl Knifs
\nDramatisering Christoffer Mellgren
\nRiksteatern i samarbete med Svenska teatern i Helsingfors i Hallunda den 26 januari 2019
\nF\u00f6rest\u00e4llning som recenseras: 26 januari 2019<\/p>\n
\nP\u00e5 ett och annats vis kan man mycket v\u00e4l p\u00e5st\u00e5 att flykten till att bli ett litet kryp \u00e4r den m\u00f6jlighet man kanske tar sig an n\u00e4r m\u00e4nniskor har \u201dbollat\u201d och lekt med ens k\u00e4nslor f\u00f6r mycket. N\u00e4r man inte l\u00e4ngre vet var man har sig sj\u00e4lv eller andra…kan man ju lika v\u00e4l bli en insekt och f\u00f6rsvinna i sin litenhet och inte beh\u00f6va ge sig in i storhetsvansinnena och f\u00f6rs\u00f6ka bevisa att man \u00e4r n\u00e5got. B\u00e4ttre fly \u00e4n illa f\u00e4kta, heter det vist.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"