![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2019\/01\/beskyddarna.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Beskyddarna<\/strong> Med filmen Gudar och m\u00e4nniskor gjorde regiss\u00f6ren Xavier Beauvois stor succ\u00e9 2010. Ett drama om existentiella fr\u00e5gor och en film skapad med stor stringens. N\u00e4r han nu gjort filmen Beskyddarna h\u00e5ller han ocks\u00e5 h\u00e5rt i tyglarna. Men den h\u00e4r g\u00e5ngen utan en s\u00e5 speciell historia att ber\u00e4tta.<\/p>\n Tiden \u00e4r f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget och n\u00e4stan alla m\u00e4n \u00e4r vid fronten. Hemma, p\u00e5 den franska landsbygden, finns kvinnorna och barnen. Kvinnor som sk\u00f6ter alla sysslor m\u00e4nnen tidigare gjort. Det \u00e4r mycket h\u00e5rt arbete men ibland g\u00e5r arbetet och verksamheten b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e4r m\u00e4nnen fanns d\u00e4r. P\u00e5 familjen Paradiers g\u00e5rd sliter mor och dotter gemensamt och n\u00e4r de beh\u00f6ver hj\u00e4lp anst\u00e4ller de Francine. En f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s flicka som arbetar idogt och k\u00e4nner att hon har hittat en familj. Men moralen p\u00e5 den franska landsbygden \u00e4r str\u00e4ng och allt g\u00e5r inte som hon t\u00e4nker.<\/p>\n Fotot i filmen \u00e4r enkelt och klart. Det \u00e4r en film som visar scen efter scen utan att skynda p\u00e5. L\u00e5nga sekvenser d\u00e5 kameran g\u00e5r fr\u00e5n ansikte till ansikte ger vackra bilder men bidrar inte till historien. Det blir mer som ett portr\u00e4ttgalleri. Spr\u00e5ket i filmen \u00e4r ocks\u00e5 enkelt och klart. Man s\u00e4ger det som beh\u00f6vs och inget mer. Det finns inget v\u00e4nligt sm\u00e5prat eller f\u00f6rklaringar av k\u00e4nslor. Det ljud som h\u00f6rs \u00e4r ljud av arbete eller ljud fr\u00e5n djuren i jordbruket. Bara n\u00f6dv\u00e4ndig handling och n\u00f6dv\u00e4ndig dialog f\u00f6r filmen fram\u00e5t. Det g\u00f6r att filmen gestaltar den verklighet som den skildrar. H\u00e4r best\u00e5r livet av arbete och n\u00f6dv\u00e4ndiga g\u00f6rom\u00e5l. Det finns inget utrymme f\u00f6r dr\u00f6mmar och trams. Men n\u00e4r filmen inte visar m\u00e4nniskornas k\u00e4nslor s\u00e5 blir den v\u00e4ldigt ointressant. Jag tycker att regiss\u00f6ren kunde ha gett publiken lite mer av k\u00e4nsloyttringar och gett sk\u00e5despelarna st\u00f6rre spelrum. En allt f\u00f6r konsekvent \u00e5terh\u00e5llen linje \u00e4r estetiskt tilltalande men ger inget liv till historien.<\/p>\n En film som inte engagerar tillr\u00e4ckligt men \u00e4r som en vacker tavla. Och fr\u00e5gan om vad som h\u00e4nde n\u00e4r m\u00e4nnen \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n kriget och kvinnorna skulle \u00e5terv\u00e4nda till att sk\u00f6ta hem och barn tycker jag inte behandlas i filmen. Det kunde ge mer liv \u00e5t filmen.<\/p>\n
\nBetyg 3
\nSvensk biopremi\u00e4r den 18 januari 2019
\nRegiss\u00f6r Xavier Beauvois<\/p>\n