![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/12\/nyorden2018.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
\u00c5rets nyordslista \u00e4r h\u00e4r! Den inneh\u00e5ller 33 ord som etablerat sig i svenskan under 2018. Listan har sammanst\u00e4llts av Spr\u00e5kr\u00e5det och Spr\u00e5ktidningen.<\/p>\n
Milj\u00f6debatten har pr\u00e4glat 2018. Inte minst har diskussionen om flygets utsl\u00e4pp varit intensiv. Personer som av milj\u00f6sk\u00e4l tvekar om det moraliskt riktiga i att ta flyget s\u00e4ger sig ibland k\u00e4nna flygskam<\/strong>.<\/p>\n \u2013 Just flygskam uts\u00e5gs redan i b\u00f6rjan av 2018 till en stark kandidat till \u00e5rets nyord av flera journalister och kr\u00f6nik\u00f6rer. Ordet har etablerat sig i svenskan under \u00e5ret. Det tyder p\u00e5 att flygskam s\u00e4tter fingret p\u00e5 en k\u00e4nsla som m\u00e5nga har d\u00e4r lusten att resa st\u00e4lls mot vetskapen om milj\u00f6konsekvenserna, s\u00e4ger Ola Karlsson, nyordsredakt\u00f6r p\u00e5 Spr\u00e5kr\u00e5det i ett pressmeddelande.<\/p>\n Det finns fler exempel i listan p\u00e5 nyord som har sitt ursprung i samh\u00e4llsdebatten. Val\u00e5ret m\u00e4rks i ord som gal\u2013tan-skala, spr\u00e5kplikt och mandatpingis. Andra nyord kopplade till aktuella fenomen som diskuterats flitigt under 2018 \u00e4r bland annat menscertifiera, v\u00e4lf\u00e4rdsbrott och e-krona.<\/p>\n I listan finns ocks\u00e5 l\u00e5nord som bokashi och aquafaba, som ursprungligen kommer fr\u00e5n japanskan respektive latinet. Men de flesta l\u00e5norden h\u00e4mtar svenskan fr\u00e5n engelskan.<\/p>\n \u2013 Vissa ord l\u00e5nas in i svenskan rakt av som incel, explainer och techlash. Engelska verb anpassas enkelt till svenskan genom \u00e4ndelsen -a som i flossa och dm:a. Andra ord \u00e4r s\u00e5 kallade \u00f6vers\u00e4ttningsl\u00e5n som \u00f6vers\u00e4tts led f\u00f6r led till svenska, som st\u00f6ddjur fr\u00e5n support animal och nollavfall fr\u00e5n zero waste, s\u00e4ger Anders Svensson, nyordsredakt\u00f6r p\u00e5 Spr\u00e5ktidningen.<\/p>\n Nyordslistan inneh\u00e5ller ett urval av de ord som skapats eller blivit vanligare under \u00e5ret. Alla ord \u00e4r inte helt nya. Att de \u00e4nd\u00e5 finns med i listan beror p\u00e5 att anv\u00e4ndningen \u00f6kat under 2018. Orden i listan s\u00e4ger s\u00e5v\u00e4l n\u00e5got om det g\u00e5ngna \u00e5ret som om spr\u00e5kliga trender. De visar aktuella ord och m\u00f6nster f\u00f6r hur nya ord bildas i svenskan.<\/p>\n Nyordslistan:<\/strong><\/p>\n aquafaba<\/strong> Kommentar: Bildat till latinets aqua, \u2019vatten\u2019, och faba, \u2019b\u00f6na\u2019.<\/p>\n beslutsblindhet<\/strong> Fenomenet att inte genomsk\u00e5da manipulerade \u00e5sikter kallas beslutsblindhet. Det beskrevs av forskarna f\u00f6rsta g\u00e5ngen 2005. F\u00f6rs\u00f6kspersoner fick d\u00e5 v\u00e4lja vem de fann mest attraktiv av tv\u00e5 personer p\u00e5 fotografier \u2013 som efter beslutet kastades om. F\u00e5 deltagare uppt\u00e4ckte bluffen, och de argumenterade till synes rationellt f\u00f6r val de aldrig gjort. bokashi<\/strong> Bokashi \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00e5tervinna matavfall och omvandla det till jord och g\u00f6dning utan kemikalier. Med hj\u00e4lp av mikroorganismer omvandlas matavfallet till jordf\u00f6rb\u00e4ttring som kan anv\u00e4ndas i rabatten och k\u00f6kslandet.\u00a0Nya Wermlands-Tidningen 17 augusti 2018<\/p>\n Kommentar: Inl\u00e5nat fr\u00e5n japanskan.<\/p>\n cyberhygien<\/strong> I diskussionen framh\u00f6lls vikten av god cyberhygien och mer och mer framstod behovet av en sorts cyber-Lubbe Nordstr\u00f6m som tar itu med s\u00e4kerhetsbristerna i hela samh\u00e4llet. Vi \u00e4r duktiga p\u00e5 digitalisering men inte p\u00e5 IT-s\u00e4kerhet.\u00a0Nya Wermlands-Tidningen 11 juli 2018<\/p>\n digifysisk<\/strong> Jobbar mycket med en kombination av digitala och fysiska bes\u00f6k, det som ofta kallas digifysisk v\u00e5rd.\u00a0Svenska Dagbladet 14 juli 2018<\/p>\n Kommentar: Teleskopord bildat till digital och fysisk.<\/p>\n dm:a<\/strong> Blev skitskraj n\u00e4r en f\u00f6ljare dm:ade att hennes brorsas son inte f\u00e5tt r\u00e4tt diagnos och blivit blind p\u00e5 ena \u00f6gat.<\/p>\n Personlig blogg 26 september 2018<\/p>\n Kommentar: Inl\u00e5nat fr\u00e5n engelskans dm, som \u00e4r en initialf\u00f6rkortning av direct message.<\/p>\n e-krona<\/strong> En e-krona \u00e4r en elektronisk valuta som, om den blir verklighet, ska skapas av Riksbanken. Svenskarna ska kunna s\u00e4tta in sina e-kronor p\u00e5 ett konto hos Riksbanken i st\u00e4llet f\u00f6r att ha sina pengar p\u00e5 ett konto hos en privat bank.<\/p>\n Svenska Dagbladet 5 november 2018<\/p>\n Kommentar: Digital krona anv\u00e4nds i samma betydelse.<\/p>\n explainer<\/strong> Emma Frans, prisad vetenskapsskribent och forskare fr\u00e5n Uppsala, g\u00e5r till SVT Nyheter f\u00f6r att jobba med korta f\u00f6rklarande videoklipp om vetenskap, s\u00e5 kallade explainers.<\/p>\n Upsala Nya Tidning 26 maj 2018<\/p>\n flossa<\/strong> Skolan har inf\u00f6rt musikraster och n\u00e4r fritidspedagog Abdi Hussein fr\u00e5gar eleverna vem som kan flossa b\u00e4st f\u00f6rvandlades skolg\u00e5rden till n\u00e5got som mer liknar en scen ur en musikalfilm.<\/p>\n S\u00f6dermanlands Nyheter 8 september 2018<\/p>\n Kommentar: Av engelskans floss, \u2019anv\u00e4nda tandtr\u00e5d\u2019. R\u00f6relserna i dansen p\u00e5minner om de r\u00f6relser som g\u00f6rs vid anv\u00e4ndning av tandtr\u00e5d.<\/p>\n flygskam<\/strong> \u00c5rets val v\u00e4ntas kretsa mycket kring brott och straff. Men milj\u00f6- och klimatfr\u00e5gorna bubblar. Dieselgate \u00e4r ett faktum och begreppet flygskam, att sk\u00e4mmas f\u00f6r att flyga, har gjort entr\u00e9.<\/p>\n Svenska Dagbladet 14 mars 2018<\/p>\n f\u00f6rpappring<\/strong> F\u00f6rpappring inneb\u00e4r att varje del av verkligheten ska speglas i n\u00e5gon typ av papper f\u00f6r att vi ska ha kontroll \u00f6ver den. N\u00e4r man t\u00e4nker sig att man ska m\u00e4ta, r\u00e4kna och kontrollera allt, och allra helst genom excel-ark, s\u00e5 missar man att verkligheten \u00e4r o\u00e4ndlig, och o\u00e4ndligt komplex.<\/p>\n Skolv\u00e4rlden 2 oktober 2018<\/p>\n Kommentar: Begreppet lanserades av spr\u00e5kvetaren Johan Hofvendahl. Det fick under 2018 stor spridning genom filosofen Jonna Bornemarks bok Det om\u00e4tbaras ren\u00e4ssans.<\/p>\n gal\u2013tan-skala<\/strong> I SVT:s utfr\u00e5gning av partiledarna ser vi hur konflikten mellan h\u00f6ger och v\u00e4nster har kompletterats med gal\u2013tan-skalan: gr\u00f6nt, alternativt, libertarianskt mot traditionellt, auktorit\u00e4rt, nationalistiskt.<\/p>\n Svenska Dagbladet 5 september 2018<\/p>\n Kommentar: Gal\u2013tan-skalan b\u00f6rjade anv\u00e4ndas inom statsvetenskaplig forskning 1999. Begreppet gal\u2013tan myntades 2002. Det \u00e4r en bokstavsf\u00f6rkortning bildad till engelskans green, alternative, libertarian och traditional, authoritarian, nationalist. Begreppet har nu blivit vanligt \u00e4ven i allm\u00e4nspr\u00e5ket.<\/p>\n gensax<\/strong> Tack vare gensaxen har det blivit enkelt att f\u00f6r\u00e4ndra en gen i celler fr\u00e5n en patient. Kliniska forskare odlar s\u00e5dana genf\u00f6r\u00e4ndrade celler i provr\u00f6r och sprutar sedan in dem i patienter som experimentella behandlingar.<\/p>\n Forskning & Framsteg 11 juni 2018<\/p>\n incel Knappt har man l\u00e4rt sig glosan \u2013 incel, av engelskans \u201dinvoluntary celibacy\u201d, anv\u00e4nds om framf\u00f6r allt m\u00e4n som lever i ofrivilligt celibat och som till f\u00f6ljd av detta fantiserar om, eller f\u00f6rverkligar, v\u00e5ld och hat mot kvinnor som ett slags h\u00e4mnd \u2013 f\u00f6rr\u00e4n fenomenet f\u00e5r gestaltning i sk\u00f6nlitteraturens djuplodande form.<\/p>\n Svenska Dagbladet 8 september 2018<\/p>\n Kommentar: Incel anv\u00e4nds ofta om en r\u00f6relse som fr\u00e4mst best\u00e5r av unga m\u00e4n och som p\u00e5 n\u00e4tet ger uttryck f\u00f6r fientlighet riktad mot sexuellt aktiva personer.<\/p>\n intryckssanera<\/strong> Fram till 2020 ska Norrt\u00e4lje kommun se \u00f6ver lokalerna p\u00e5 sina 25 skolor och 31 f\u00f6rskolor f\u00f6r att anpassa dem b\u00e4ttre efter barn med ADHD och autism. Exempelvis ska klassrum g\u00e5 att sk\u00e4rma av och v\u00e4ggarna ska \u201dintryckssaneras\u201d. Det handlar helt enkelt om att ta bort en del teckningar och information som slukar energi fr\u00e5n intrycksk\u00e4nsliga elever.<\/p>\n Sveriges Radio 19 februari 2018<\/p>\n l\u00e5rskav<\/strong> Man kan k\u00f6pa cykelbyxor, pudra l\u00e5ren eller k\u00f6pa speciella produkter f\u00f6r att minska l\u00e5rskavet.<\/p>\n V\u00e4sterviks-Tidningen 13 juli 2018<\/p>\n mandatpingis<\/strong> Eftersom det \u00e4r s\u00e5 j\u00e4mnt i slutr\u00e4kningen av r\u00f6sterna s\u00e5 \u00e5kte enligt nyhetsrapporteringen p\u00e5 onsdagen mandat fram och tillbaka. \u201dMandatpingis\u201d kallades det fyndigt f\u00f6r.<\/p>\n \u00d6stra Sm\u00e5land 13 september 2018<\/p>\n menscertifiera<\/strong> Helt klart borde arbetsgivarna se \u00f6ver paustiderna s\u00e5 att det finns tid att byta mensskydd. De borde se till att det finns toaletter vi kan anv\u00e4nda vid sluth\u00e5llplatserna. Det skulle vara intressant att se hur man skulle kunna menscertifiera inom buss, l\u00e4ngre paus f\u00f6r kvinna med mens, menskoppar till julklapp, menstillbeh\u00f6r p\u00e5 toaletterna?<\/p>\n Kommunalarbetaren 23 oktober 2018<\/p>\n mikrootrohet<\/strong> Pl\u00f6tsligt har alla b\u00f6rjat prata om mikrootrohet, svek mot ens partner som \u00e4r av det mindre slaget. M\u00e5nga av dem sker i sociala medier.<\/p>\n Metro 9 maj 2018<\/p>\n nollavfall<\/strong> H\u00e4r handlar det om h\u00e5llbarhet och hur man kan n\u00e5 nollavfall i produktionen och helt enkelt bli gr\u00f6nare som producent.<\/p>\n Nord Emballage 14 september 2017<\/p>\n Kommentar: Skrivs ofta noll avfall. \u00c4ven noll skr\u00e4p anv\u00e4nds f\u00f6r samma fenomen. Bildat till engelskans zero waste.<\/p>\n n\u00e5gonstansare och varsomhelstare<\/strong> Det finns en bild av att SD-v\u00e4ljaren \u00e4r en \u201dn\u00e5gonstansare\u201d som s\u00f6ker tillh\u00f6righet i det lokala och v\u00e4rdes\u00e4tter r\u00f6tter till skillnad fr\u00e5n de urbana \u201dvarsomhelstarna\u201d som lever utan n\u00e5gon st\u00f6rre koppling till sin plats.<\/p>\n Barometern 14 september 2018<\/p>\n Kommentar: Bildade utifr\u00e5n journalisten David Goodharts uttryck anywheres och somewheres, som lanserades i boken The road to somewhere (2017).<\/p>\n n\u00e4tl\u00e4kare<\/strong> N\u00e4r v\u00e5rdvalssystemet f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen utv\u00e4rderades konstaterades exakt samma utfall som systemet med n\u00e4tl\u00e4kare f\u00f6rt med sig: Genom att koncentrera sig p\u00e5 att locka till sig patienter som inte har s\u00e5 stora v\u00e5rdbehov har de med st\u00f6rst v\u00e5rdbehov f\u00e5tt s\u00e4mre hj\u00e4lp \u00e4n de annars f\u00e5tt.<\/p>\n Folkbladet V\u00e4sterbotten 13 oktober 2018<\/p>\n Kommentar: Ordet n\u00e4tl\u00e4kare kan \u00e4ven anv\u00e4ndas om enskilda l\u00e4kare. \u00c4ven webbl\u00e4kare och mobill\u00e4kare anv\u00e4nds b\u00e5de om tj\u00e4nsterna och om enskilda l\u00e4kare.<\/p>\n pyramidmatta<\/strong> Bland de \u00e5tg\u00e4rder Trafikverket jobbar med finns f\u00f6rst\u00e4rkta st\u00e4ngsel som \u00e4r sv\u00e5rare att klippa upp, mer kamera\u00f6vervakning och h\u00f6jda b\u00f6tesbelopp f\u00f6r den som betr\u00e4der sp\u00e5romr\u00e5den fr\u00e5n 1 500 till 3 000 kronor. Man testar \u00e4ven s\u00e5 kallade pyramidmattor \u2013 stora gummimattor med decimeterh\u00f6ga pyramider som \u00e4r sv\u00e5ra att ta sig \u00f6ver. Mattorna l\u00e4ggs ut i omr\u00e5den d\u00e4r det \u00e4r vanligt att folk korsar sp\u00e5ren.<\/p>\n Eskilstuna-Kuriren 21 juni 2018<\/p>\n sj\u00e4lvoptimering<\/strong> Tr\u00e4ningsut\u00f6vare som l\u00e4gger stort fokus p\u00e5 sin sj\u00e4lvoptimering kan se ner p\u00e5 m\u00e4nniskor som inte g\u00f6r det. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rknippas fysisk status felaktigt med en m\u00e4nniskas v\u00e4rde.<\/p>\n Hallands-Posten 12 april 2018<\/p>\n spr\u00e5kplikt<\/strong> Varken C, M, KD eller S har n\u00e5got f\u00f6rslag om spr\u00e5ktest f\u00f6r att f\u00e5 medborgarskap. D\u00e4remot vill S inf\u00f6ra en spr\u00e5kplikt som inneb\u00e4r att det blir obligatoriskt f\u00f6r asyls\u00f6kande att delta i spr\u00e5ktr\u00e4ning. Plikten kopplas till f\u00f6rs\u00f6rjning; fr\u00e5nvaro kan inneb\u00e4ra att dagers\u00e4ttningen dras in f\u00f6r den asyls\u00f6kande och f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d nekas till den som inte deltar i SFI eller annan spr\u00e5ktr\u00e4ning.<\/p>\n Svenska Dagbladet 22 augusti 2018<\/p>\n sp\u00e5rpixel<\/strong> Facebook samarbetar med andra f\u00f6retag om att sp\u00e5ra vad vi g\u00f6r p\u00e5 n\u00e4tet. Ja, du vet \u2013 om du bes\u00f6ker en hemsida som s\u00e4ljer sn\u00f6skyfflar s\u00e5 ser du pl\u00f6tsligt annonser f\u00f6r sn\u00f6skyfflar p\u00e5 Facebook. Det h\u00e4r g\u00f6r Facebook genom att l\u00e4gga ett litet spionprogram p\u00e5 andra hemsidor. De kallas sp\u00e5rpixlar.<\/p>\n Sveriges Radio 2 maj 2018<\/p>\n st\u00f6ddjur<\/strong> I USA kan man f\u00e5 tillst\u00e5nd att ta med ett st\u00f6ddjur p\u00e5 flyget, om man lider av flygr\u00e4dsla. Antalet st\u00f6ddjursflygningar \u00f6kar mycket. Det var \u00f6ver 70 000 f\u00f6rra \u00e5ret. Men det \u00e4r inte alla ans\u00f6kningar som godk\u00e4nns. Nyligen beg\u00e4rde en man att f\u00e5 flyga med sin p\u00e5f\u00e5gel, men han fick nej. \u00c4ven en igelkott har underk\u00e4nts som st\u00f6ddjur.<\/p>\n Dagens Nyheter 10 februari 2018<\/p>\n Kommentar: J\u00e4mf\u00f6r engelskans emotional support animal.<\/p>\n swishjournalist Det finns idag en uppsj\u00f6 av akt\u00f6rer som uppmanar sina f\u00f6ljare och sin publik att sponsra deras arbete genom donationer. Allt ifr\u00e5n enskilda journalister och opinionsbildare till redaktioner hittar finansiering s\u00e5h\u00e4r och \u201dswishjournalist\u201d har blivit ett eget begrepp.<\/p>\n Sveriges Radio 12 oktober 2018<\/p>\n techlash<\/strong> F\u00e5 saker \u00e4r mer allm\u00e4ngiltiga i dag \u00e4n att uttrycka missn\u00f6je och oro \u00f6ver teknologins position i vardagen och teknologij\u00e4ttarnas missbruk av sin makt. \u201dTechlash\u201d \u00e4r ett av de ord som mest pr\u00e4glat debatten v\u00e5ren 2018.<\/p>\n Dagens Nyheter 4 juni 2018<\/p>\n VAR<\/strong> Jag \u00e4r en trogen f\u00f6rsvarare av VAR och jag tycker att det borde ha anv\u00e4nts i dag. N\u00e4r det \u00e4r ett uppenbart misstag och alla s\u00e4ger att det inte borde ha d\u00f6mts straff s\u00e5 borde VAR ha ingripit eller \u00e5tminstone ha sagt till domaren att titta p\u00e5 incidenten igen.<\/p>\n Aftonbladet 3 november 2018<\/p>\n Kommentar: Av engelskans video assistant referee.<\/p>\n v\u00e4lf\u00e4rdsbrott Dammluckorna har alltf\u00f6r ofta \u00f6ppnat sig f\u00f6r allehanda v\u00e4lf\u00e4rdsbrott. Vi \u00e4r v\u00e4l m\u00e5nga som har f\u00f6rundrats \u00f6ver fifflet n\u00e4r det g\u00e4ller de viktiga st\u00f6dfunktionerna f\u00f6r m\u00e4nniskor med funktionsneds\u00e4ttningar, arbetsl\u00f6shetsst\u00f6d eller bostadsbidrag. Och vad som kanske \u00e4r v\u00e4rre \u00e4n allt, att naivitet och bristande kontroller \u00f6ppnat upp f\u00f6r olika former av organiserad kriminalitet.<\/p>\n \u00d6stg\u00f6ta Correspondenten 9 maj 2018<\/p>\n whataboutism<\/strong> Med denna film vill SD visa att man \u00e4r av samma skrot och korn som de \u00f6vriga partierna. Ett slags whataboutism: kritik mot en sj\u00e4lv avf\u00e4rdas genom att j\u00e4mf\u00f6ra sig med n\u00e5got motsvarande negativt hos den som kritiserar.<\/p>\n Nya Wermlands-Tidningen 16 augusti 2018<\/p>\n Mer om nyordslistan med ordf\u00f6rklaringar och exempel hittar du p\u00e5:<\/p>\n
\nspad fr\u00e5n baljv\u00e4xter, oftast kik\u00e4rtor, som kan anv\u00e4ndas i st\u00e4llet f\u00f6r \u00e4ggvita i matlagning.
\nDet finns en m\u00e4ngd olika s\u00e4tt att ers\u00e4tta \u00e4gg p\u00e5 veganskt vis. Ett lite ov\u00e4ntat s\u00e4tt \u00e4r att anv\u00e4nda sig av spadet fr\u00e5n kokta kik\u00e4rtor p\u00e5 burk eller tetra. Spadet kallas \u00e4ven f\u00f6r aquafaba och kan vispas upp till ett fast skum precis som \u00e4ggvitor.
\nExpressen 12 september 2018<\/em><\/p>\n
\nof\u00f6rm\u00e5ga att uppt\u00e4cka manipulering av \u00e5sikter och st\u00e4llningstaganden<\/p>\n
\nDagens Nyheter 7 september 2018<\/p>\n
\nmetod d\u00e4r matavfall komposteras genom fermentering<\/p>\n
\nrutiner f\u00f6r sund it-s\u00e4kerhet<\/p>\n
\nsom kombinerar digital n\u00e4rvaro och fysisk n\u00e4rvaro<\/p>\n
\nskicka direktmeddelande p\u00e5 exempelvis Instagram, Facebook och Twitter<\/p>\n
\nf\u00f6reslagen digital centralbanksvaluta som allm\u00e4nheten ska kunna handla med som ett komplement till kontanter<\/p>\n
\nkort film eller bildsekvens som f\u00f6rklarar ett visst skeende och som visas p\u00e5 n\u00e4tet<\/p>\n
\nutf\u00f6ra dansr\u00f6relse d\u00e4r raka armar sv\u00e4ngs fr\u00e5n sida till sida samtidigt som h\u00f6fterna sv\u00e4ngs fr\u00e5n sida till sida<\/p>\n
\nk\u00e4nsla av att det ur milj\u00f6synpunkt \u00e4r en f\u00f6rkastlig handling att flyga<\/p>\n
\norganisationskultur d\u00e4r det st\u00e4ndigt st\u00e4lls krav p\u00e5 dokumentation<\/p>\n
\nskala d\u00e4r politiska partier delas in efter olika v\u00e4rderingsparametrar<\/p>\n
\nteknik f\u00f6r att modifiera arvsmassa<\/p>\n
\nperson i ofrivilligt celibat som anser sig sexuellt oattraktiv p\u00e5 grund av r\u00e5dande samh\u00e4llsv\u00e4rderingar<\/p>\n
\nta bort s\u00e5dant som riskerar att st\u00f6ra koncentrationsf\u00f6rm\u00e5gan<\/p>\n
\nhudirritation mellan l\u00e5ren<\/p>\n
\nr\u00f6str\u00e4kning d\u00e4r sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar g\u00f6r att mandat studsar mellan olika partier<\/p>\n
\ns\u00e4kerst\u00e4lla eller intyga att det tas h\u00e4nsyn till kvinnors menstruation p\u00e5 bland annat arbetsplatser<\/p>\n
\ndet att svika en partner som lovats trohet, men d\u00e4r sveket betraktas som mindre allvarligt \u00e4n en sexuell relation med en annan person<\/p>\n
\nstr\u00e4van att inte producera n\u00e5got avfall som inte kan \u00e5tervinnas eller komposteras<\/p>\n
\nperson som har respektive saknar stark f\u00f6rankring till en viss plats<\/p>\n
\ndigital tj\u00e4nst d\u00e4r diagnoser st\u00e4lls av l\u00e4kare som har kontakt med patienterna \u00f6ver n\u00e4tet<\/p>\n
\nmatta t\u00e4ckt av uppstickande pyramidformer i gummi som placeras vid j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r f\u00f6r att f\u00f6rhindra att personer genar \u00f6ver sp\u00e5romr\u00e5det<\/p>\n
\nstr\u00e4van efter att uppn\u00e5 st\u00f6rsta m\u00f6jliga f\u00f6rb\u00e4ttring<\/p>\n
\nkrav p\u00e5 asyls\u00f6kande att delta i undervisning i svenska<\/p>\n
\ndatorprogram som kartl\u00e4gger hur anv\u00e4ndare surfar p\u00e5 n\u00e4tet<\/p>\n
\ndjur som anv\u00e4nds f\u00f6r att ge emotionellt st\u00f6d vid bland annat resor<\/p>\n
\njournalist som finansierar sin verksamhet genom bidrag som samlas in genom appen Swish<\/p>\n
\nreaktion mot stora f\u00f6retags dominans p\u00e5 internet och mot teknologins stora betydelse i vardagslivet<\/p>\n
\nsystem f\u00f6r videogranskning i fotboll<\/p>\n
\nbrott som g\u00e5r ut p\u00e5 att utnyttja bidragssystem<\/p>\n
\nargumentationsteknik som g\u00e5r ut p\u00e5 att bem\u00f6ta kritik mot en viss f\u00f6reteelse med att j\u00e4mf\u00f6ra den med en annan f\u00f6reteelse<\/p>\n