{"id":121568,"date":"2018-12-11T16:23:45","date_gmt":"2018-12-11T15:23:45","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=121568"},"modified":"2018-12-11T20:52:39","modified_gmt":"2018-12-11T19:52:39","slug":"psykisk-halsa-i-matandets-tid","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=121568","title":{"rendered":"Psykisk h\u00e4lsa i m\u00e4tandets tid"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/p>\n

Klinikerns roll i v\u00e5rden f\u00f6r psykisk h\u00e4lsa \u00e4r i dag kringskuren. Kortsiktigt t\u00e4nkande med hanterliga enkla terapier har vunnit \u00f6ver personlig kunskap och etik. Forskare g\u00f6r nu allt f\u00f6r att m\u00f6ta upp i den oj\u00e4mna kampen och \u00e5terskapar evidens f\u00f6r en mer genuin v\u00e5rd. Psykoterapicentrums h\u00f6stkonferens den 9 nov hade i \u00e5r temat Komplex problematik hos vuxna, barn och unga \u2013 forskning kring verksam behandling. Organisationen v\u00e4rnar om den traditionella psykodynamiska psykoterapin.<\/em><\/p>\n

Vetenskapen \u00f6nskar ljus<\/b>
\nKanske formades \u00f6det f\u00f6r psykodynamisk psykoterapi, PDT, redan n\u00e4r Freud som l\u00e4kare \u00f6ppnade egen praktik utanf\u00f6r universitetets lokaler. I egen och sedan efterf\u00f6ljarnas praktik v\u00e4xte psykoanalysen fram, det som \u00e4r ursprunget till PDT. Fr\u00e5n tidigt 1900-tal umgicks klinikerna i slutna, m\u00f6rka rum och sm\u00e5 s\u00e4llskap. Freud fascinerades av hur effektiv den s\u00e5 kallade \u201dtalkuren\u201d var, och ins\u00e5g vilken makt fantasier, f\u00f6rest\u00e4llningar och tidiga dolda minnen hade i v\u00e5ra liv. Under tiden han med sina b\u00f6cker blev en av sin tids st\u00f6rsta intellektuella, v\u00e4xte ilskan hos kliniker utan insyn. De slutna rummen v\u00e4ckte vreden. Man efterlyste lite vetenskapligt ljus. Transparens och m\u00e4tande har nu blivit regel. Och f\u00f6r \u00e4ven sj\u00e4lslig v\u00e5rd g\u00e4ller i dag samma naturvetenskapliga grepp som \u00f6ver allm\u00e4nmedicinen. M\u00e4nniskan som varelse ska f\u00f6rklaras via beviskraft, s\u00e5 kallad vetenskaplig evidens.<\/p>\n

De beteendevetenskapliga kognitiva terapiformerna, KBT, (och sedan ocks\u00e5 hj\u00e4rnforskningen) v\u00e4xte d\u00e4rf\u00f6r snabbt fram inom universiteten. Med start p\u00e5 1940-talet b\u00f6rjade saker pr\u00f6vas, s\u00e4kras, benas upp. M\u00e5let var att utmana den tidskr\u00e4vande, mystiska psykoanalysen och psykoterapin. Patientens vakna tankar och beteende var nu redskapet och materialet. Genom n\u00e4rheten till forskning och systematiska metoder har d\u00e4rf\u00f6r KBT i dag l\u00e5ngt f\u00f6rspr\u00e5ng. Men i dag vi vet ocks\u00e5 att de b\u00e5da terapitraditionernas har skilda m\u00e5l, och att de till och med vetenskapsteoretiskt \u00e4r olika. De skulle kunna existera med l\u00e4tthet sida vid sida, d\u00e5 de faktiskt kompletterar varandra. Metoderna skiljer sig konkret. I KBT f\u00f6ljer terapeuten en manual som blir ett redskap mellan sig och patienten. I psykoanalys d\u00e4remot, \u00e4r terapeuten sj\u00e4lv det instrumentet. Du m\u00e5ste f\u00f6rst f\u00f6rst\u00e5 dig sj\u00e4lv, f\u00f6re du kan hj\u00e4lpa andra, ans\u00e5g Freud. Introspektion var ledordet. Freud hade en intellektuell f\u00f6rest\u00e4llning om att vi alla b\u00e4r p\u00e5 neurotiska konflikter, som g\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5. F\u00f6r KBT \u00e4r det annorlunda. Psykologelever i utbildning till terapeuter p\u00e5 universiteten tycker inte att de sj\u00e4lva beh\u00f6ver g\u00e5 i terapi. De praktiserar ju endast en metod. Sj\u00e4lvinsikt \u00e4r ointressant i det ena fallet, oundvikligt i det andra.<\/p>\n

Oj\u00e4mn evidens p\u00e5verkar v\u00e5rdutbud<\/strong>
\nD\u00e4r st\u00e5r vi i dag med flest vetenskapliga studier utf\u00f6rda p\u00e5 korta manualiserade psykoterapier, med samlingsnamnet KBT. S\u00e5dana \u00e4r l\u00e4ttare att upprepa och g\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 att j\u00e4mf\u00f6ra. Utv\u00e4rderingar och statistik g\u00e5r smidigare att f\u00e5 fram, vilket universiteten sedan l\u00e4nge tagit hand om. \"\"F\u00f6rst 30 \u00e5r senare b\u00f6rjade studier g\u00f6ras som utv\u00e4rderar traditionell PDT och psykoanalys. Men dessa s\u00e5 kallade kvalitativa studier med komplexa angreppss\u00e4tt, \u00e4r mer komplicerade. F\u00f6ljden har blivit att det s\u00e5 kallade vetenskapliga evidensunderlaget haltar. I praktiken kan d\u00e4rf\u00f6r enbart KBT rekommenderas till v\u00e5rdcentralerna. V\u00e5rdgivarna f\u00f6ljer riktlinjerna och erbjuder detta tillsammans med SSRI-preparat, vilket l\u00e4kemedelsbolag ymnigt skapat evidens f\u00f6r, och d\u00e4rf\u00f6r Socialstyrelsen st\u00f6der. Resultatet \u00e4r att en hel yrkesk\u00e5r med m\u00e5nga \u00e5rs erfarenheter av patientarbete nu st\u00e5r utanf\u00f6r den allm\u00e4nna v\u00e5rden, de som ut\u00f6var traditionell psykoterapi. Har du komplexa problem och beh\u00f6ver en l\u00e4ngre behandling m\u00e5ste du betala ur egen ficka. Samh\u00e4llet delas upp i de som har r\u00e5d och inte.<\/p>\n

Var finns evidensen f\u00f6r den evidens-baserade terapin?<\/strong>\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 Bristen p\u00e5 evidens \u00e4r densamma v\u00e4rlden \u00f6ver, men vi v\u00e4rderar den olika. England, Sverige och USA f\u00f6ljer striktare det naturvetenskapliga kravet p\u00e5 evidens, medan en intellektuellt f\u00e4rgad humanvetenskap lever kvar i Tyskland, Schweiz och Frankrike.<\/p>\n

\u201dWhere is the evidens for evidens-based therapy?\u201d, det fr\u00e5gar sig den amerikanska psykologen, lektorn och klinikern Jonathan Schedler med ett inl\u00e4gg i Journal f\u00f6r Psychological Terapies in Primary Care (vol 4, maj, 2015) under samma rubrik. Artikeln presenterades vid konferensen av psykoanalytikern och professorn Marianne Leuzinger-Bohleber fr\u00e5n universitetet i Kassel, som utbildar psykoanalytiker. Hon grundade ocks\u00e5 Sigmund-Freud-Institutet i Frankfurt, och har sj\u00e4lv i m\u00e5nga \u00e5r \u00e4gnat sig \u00e5t forskning. Schedler h\u00e5ller fram att evidensbegreppet i dag blivit ett kodord inom en norm som banar v\u00e4g f\u00f6r endast korta manualiserade psykoterapier som f\u00f6ljer f\u00f6rutbest\u00e4mda instruktioner. Det som oroar honom \u00e4r att v\u00e4ldigt lite tid finns \u00f6ver f\u00f6r att m\u00f6ta patienten som en individ, i dessa metoder. Och d\u00e5 f\u00f6respr\u00e5karna lagt beslag p\u00e5 vad termen evidens-baserad st\u00e5r f\u00f6r, \u00e4r det i dag om\u00f6jligt att f\u00f6ra en intelligent diskussion om vad som utg\u00f6r god terapi. Att media ocks\u00e5 appl\u00e5derar syns\u00e4ttet, \u00e4r genant, konstaterar han. Den som ifr\u00e5gas\u00e4tter ”evidens-baserad” terapi riskerar att f\u00f6rknippas med ovetenskap. Shedlers artikel illustrerar i mina \u00f6gon mycket den arbetsmilj\u00f6 en kliniker i dag befinner sig i.<\/p>\n

Vem passar f\u00f6r vilken terapiform?
\n<\/strong>Under konferensen lyfte professor Leuzinger-Bohleber ocks\u00e5 behovet av fler studier som kan s\u00e4ga vilka personligheter\/patienter som passar f\u00f6r vilka terapiformer. Hennes stora p\u00e5g\u00e5ende The LAC Study, med 349 kroniskt deprimerade patienter, j\u00e4mf\u00f6r tre olika terapiformer, d\u00e4ribland korttids PDT och KBT. Resultatet visar att n\u00e4r nu tre \u00e5r har g\u00e5tt efter avslutade terapier, var symptomreduceringen n\u00e4stan helt lika. Medan endast psykoanalys och PDT gav best\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ndringar i den inre f\u00f6rest\u00e4llningsv\u00e4rlden, s\u00e5 kallade \u201dstructural-changes\u201d. Det \u00e4r just med evidensen f\u00f6r s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar som hoppet finns att kunna legitimera PDT och psykoanalys. Men kanske \u00e4r inte patienten sj\u00e4lv \u00f6ppen f\u00f6r s\u00e5dana f\u00f6r\u00e4ndringar, eller ens s\u00f6ker det.<\/p>\n

\u00d6nskar en patient reflektera \u00f6ver sig sj\u00e4lv och tror att det psykiska lidandet h\u00e4nger samman med tidigare erfarenheter, kan det passa med just PDT eller psykoanalys. Men \u00e4r patienten \u00f6vertygad om att den endast vill bli av med n\u00e5got speciellt som pl\u00e5gar den, och i \u00f6vrigt inte \u00e4r en s\u00e4rskilt sj\u00e4lvreflekterande person, s\u00e5 kanske KBT passar b\u00e4ttre. I KBT \u00e4r allt som syns ocks\u00e5 allt som finns, vilket f\u00f6respr\u00e5karna tycker \u00e4r en ganska pragmatisk m\u00e4nniskosyn. \u00c4ven om det \u00e4r ett s\u00e4tt att fragmentisera m\u00e4nniskan, att man enbart tar fram en bit och inte ser hen i sin helhet, p\u00e5 djupet.<\/p>\n

Normopaten och melankolin
\n<\/strong>Den popul\u00e4re psykoanalytikern Christopher Bollas t\u00e4nker mycket kring hur just den fragmentiserade m\u00e4nniskan fungerar. Han undrar om den personligheten kanske \u00e4r den vanligaste, som ocks\u00e5 f\u00e5r mest st\u00f6d i v\u00e5r tid. \u00c4r det s\u00e5 att reflektera och k\u00e4nna in\u00e5t och s\u00f6ka en meningsfullhet i livet, f\u00f6der det endast en sorts obehaglig melankoli? Flyr vi allt psykologiskt djup? Lever denna postmoderna m\u00e4nniska utan samvete, och b\u00e4r p\u00e5 endast en arsenal av f\u00f6rsvarsmekanismer? F\u00f6rl\u00e4gger vi genom projektiv identifikation allt o\u00f6nskat utanf\u00f6r oss, klyver oss i delar som inte har samband \u2013 f\u00f6r att beh\u00e5lla ett rent inre? Undviker vi att tala i jagform? Dessa fr\u00e5gor satte filosofen och psykoanalytikern Johan Eriksson samman under rubriken \u201dDet inre klimathotet hotar v\u00e5rt sj\u00e4lsliv\u201d i somras. I understreckaren presenterade han just Bollas tankar och senaste bok (SvD 15\/8 -18). Bollas beskriver ett \u201dpsykofobiskt\u201d samh\u00e4lle, befolkat av en slags ny m\u00e4nniskotyp kallad \u201dnormopater\u201d. Dessa saknar allts\u00e5 psykologiskt djup och talar ofta i klich\u00e9er. Ist\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rsvarar sig – genom att v\u00e4nda sig in\u00e5t och grubbla – flyr de snarare ut\u00e5t och blir hypernormala. O\u00f6nskade egenskaper f\u00f6rl\u00e4ggs till omv\u00e4rlden och de f\u00f6rblir rena och v\u00e4lfungerande \u201ddoers\u201d. De lider av ett tomt inre (vilket jag ocks\u00e5 skulle s\u00e4ga \u00e4r narcissistens). En \u201dnormopat\u201d, f\u00f6rklarar Eriksson, vet inte vad det inneb\u00e4r att genomg\u00e5 en andlig eller moralisk kris och skulle inte kunna f\u00f6rst\u00e5 konflikterna i en Bergmanfilm.<\/p>\n

Alliansen, valfriheten och etiken<\/strong>
\nVid sidan om fragmenteringen i \u201dnormopatens\u201d liv kan man st\u00e4lla det helhets-t\u00e4nkande som psykoanalysen har. Det psykoanalytiska t\u00e4nkandet utg\u00e5r fr\u00e5n att band skapas, en allians mellan terapeut och patient. Och man m\u00f6ter alltid patienten som hel individ. \u201dThe therapists role is analogous to that of a mother who provides her child with a secure base from which to explore the world\u201d. Att vara en trygg famn, varifr\u00e5n patienten (p\u00e5 nytt) kan unders\u00f6ka v\u00e4rlden, det \u00e4r terapeutens roll (min \u00f6vers.). Med det John Bowlby-citatet inledde psykologen, psykoterapeuten och forskaren Camilla von Below vid Stockholms universitet, sin f\u00f6rel\u00e4sning vid konferensen. M\u00f6jligheten till en v\u00e5rdande relation m\u00e5ste uppst\u00e5 \u00f6ver en viss tid. Ett m\u00f6te sker, utifr\u00e5n den individ patienten \u00e4r, med allt vad det inneb\u00e4r. F\u00f6rtroendet som skapas \u00e4r grogrunden f\u00f6r att v\u00e5ga bli hel, vilket ur etisk synpunkt d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste f\u00e5 ta den tid som kr\u00e4vs f\u00f6r varje individ. Tyv\u00e4rr strider detta mot riktlinjerna i dag som oftast inneb\u00e4r sex till tio sessioner terapi, och d\u00e4rtill piller.<\/p>\n

Att relationen till terapeuten \u00e4r viktig, och hur, visade just von Belows avhandling N\u00e4r psykoterapi inte hj\u00e4lper… och n\u00e4r den hj\u00e4lper. Hur unga vuxna upplever psykodynamisk psykoterapi. Metoden underordnades och de personliga egenskaperna hade st\u00f6rre betydelse, enligt de tillfr\u00e5gade. Att ungdomarna framh\u00e5ller terapeuten som person visade ocks\u00e5 professorn samt barn- och ungdoms- psykoterapeuten Nick Midgley\u00b4s, vid Anna Freud Center i London, studie. I den p\u00e5g\u00e5ende studien The IMPAC Study: Short Term Psychoanalytic Psychotherapy for Adolescent Depression, d\u00e4r 470 ungdomar i \u00e5ldern 11 \u2013 17 \u00e5r ing\u00e5r, s\u00e4ger ungdomarna att de inte skiljer mellan terapeut eller forskare. M\u00f6tet \u00e4r viktigast.<\/p>\n

H\u00e4r \u00e4r n\u00e5gra av Camilla von Belows tips till terapeuter, utifr\u00e5n avhandlingen:
\n\u2022 Unga vuxna \u00f6nskar mer \u00e4n symptomreduktion fr\u00e5n terapi
\n\u2022 Terapeuter b\u00f6r \u00f6verv\u00e4ga m\u00f6jligheten att byta terapi eller terapeut vid behov
\n\u2022 H\u00e5ll lagom avst\u00e5nd \u2013 finns d\u00e4r f\u00f6r att st\u00f6dja men inte f\u00f6r n\u00e4ra
\n\u2022 Var en trygg bas och en s\u00e4ker hamn som vuxen
\n\u2022 Uppmuntra agens, \u00e4ven n\u00e4r du inte ser n\u00e5gon till en b\u00f6rjan
\n\u2022 Uppmuntra mentalisering.<\/p>\n

Valfrihet, att byta terapeut och terapi, \u00e4r ett ledord f\u00f6r PDT och psykoanalys eftersom man understryker att patienten m\u00e5ste vara drivande och delaktig f\u00f6r att en behandling ska fungera. Terapeutens h\u00e5llning \u00e4r att lyssna och lyfta fram. D\u00e4remot i KBT \u00e4r man tydlig med att det \u00e4r terapeutens roll att aktivt p\u00e5verka patientens beteende. Enligt PDT:s syns\u00e4tt beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r fler former av terapier vara tillg\u00e4ngliga f\u00f6r vanliga patienter. M\u00f6jligheten att sj\u00e4lv k\u00e4nna sig n\u00f6jd \u00e4r viktig f\u00f6r alliansen.<\/p>\n

Sammantaget pekar det mesta p\u00e5 att om flera terapiformer ska finnas valbara vid Sveriges v\u00e5rdcentraler, \u00e4r den enda framkomliga v\u00e4gen att fler studier g\u00f6rs. Fler metoder beh\u00f6ver f\u00e5 \u00f6kad legitimitet, och komma in i rekommendationerna. Det kr\u00e4vs ingen Einstein f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 att kliniker vid v\u00e5rdcentraler i dag sitter som gisslan i ett system d\u00e4r de inte till\u00e5ts f\u00f6lja sin erfarenhet. De f\u00e5r inte ut\u00f6va de former av behandlingar som de vet fungerar. Kortsiktig ekonomi, allm\u00e4nmedicinens normer och bristen p\u00e5 skapad evidens s\u00e4tter k\u00e4ppar i hjulen. Annorlunda \u00e4r det i Tyskland d\u00e4r klinikerna h\u00f6jt sin r\u00f6st inom v\u00e5rden, ber\u00e4ttar b\u00e5de professor Stephan Hau fr\u00e5n Stockholms universitet, styrelsemedlem f\u00f6r Psykoterapicentrum, och professor Marianne Leuzinger- Bohleber. D\u00e4r har man i den samh\u00e4llsekonomiska kalkylen v\u00e4gt in n\u00e4tterna i somatisk v\u00e5rd \u2013 de som undviks d\u00e5 sj\u00e4lsliga \u00e5kommor inte \u00f6verg\u00e5r i fysiska. Att en sorts psykoterapi passar vissa, s\u00e4ger inte att de KBT hj\u00e4lper alla. Var finns etiken i att enbart ge korta terapier? Varf\u00f6r inte l\u00e5ta personer bli hj\u00e4lpta p\u00e5 djupet, n\u00e4r m\u00f6jligheten att blir frisk \u00e4r inom r\u00e4ckh\u00e5ll?<\/p>\n

Klinikerns dilemma
\n<\/strong>Professor Stephan Hau, summerade vid inledningen av konferensen att de stora utmaningarna i dag f\u00f6r kliniker som vill kunna ge traditionell psykoterapi \u00e5 ena sidan \u00e4r riktlinjerna fr\u00e5n Socialstyrelsen som s\u00e4ger medikalisering f\u00f6rst. \u00c5 andra sidan \u00e4r det ocks\u00e5 dessa manualiserade internetbaserade terapier och KBT. Problemet \u00e4r ocks\u00e5 t\u00e4nkandet kring kostnadseffektivitet, vilket ofta kalkyleras kortsiktigt. Det finns ett st\u00e4ndigt s\u00f6kande i syftet att g\u00f6ra besparingar, mot b\u00e4ttre vetande med tanke p\u00e5 helheten. Kvaliteten i sj\u00e4lva terapiformerna allm\u00e4nt har ocks\u00e5 blivit f\u00f6rs\u00e4mrad d\u00e5 komplexa problem g\u00f6rs enkla. F\u00f6r att spara pengar ta man ett psykiskt bekymmer i taget, s\u00e4tter upp m\u00e5l och behandlar det enbart. Hau p\u00e5minde om att man inom det psykodynamiska t\u00e4nkandet aldrig tror att det finns en form som passar alla. Valfrihet \u00e4r viktigt. Det \u00e4r inte heller sj\u00e4lva symptomet som behandlas, utan en individ man m\u00f6ter, vilket m\u00e5ste f\u00e5 ta tid. Hau efters\u00f6kte ocks\u00e5 en diskussion om etik.<\/p>\n

Pernilla Wiechel, basutbildad psykoterapeut, frilansande journalist, legitimerad gymnasiel\u00e4rare, volont\u00e4r vid Stadsmissionens Terapicenter Ung H\u00e4lsa<\/em><\/p>\n

Studier presenterade under konferensen:
\n<\/strong>– Nick Midgley (London) p\u00e5g\u00e5ende studien The IMPAC Study: Short Term Psychoanalytic Psychotherapy for Adolescent Depression. 470 ungdomar i \u00e5ldern 11 \u2013 17 \u00e5r med ton\u00e5rsdepressioner som g\u00e5tt i tre olika former av psykoterapi och uppf\u00f6ljda tre \u00e5r efter behandlingen. En terapiform var KBT, en korttid PDT.
\n– Hanne Str\u00f6mme (Norge) visade tillsammans Stephan Hau, den p\u00e5g\u00e5ende studien Nordic Psychotherapy Training Stydy (NOTRAS) fr\u00e5n Norge\/Sverige. H\u00e4r har handledningen vid utbildningen av psykoterapeuter unders\u00f6kts.
\n– Marianne Leuzinger-Bohleber, (universitetet i Kassel ) visade den omfattande och p\u00e5g\u00e5ende studien The LAC Depression studie: Psychoanalytic and cognitive beahvour therapy of chronic depression \u2013 a randomized controlled trial, som omfattar 349 kroniskt deprimerade unga och vuxna, d\u00e4r man unders\u00f6kt b.a. de strukturella f\u00f6r\u00e4ndringarna och j\u00e4mf\u00f6rt effekten av tre olika metoder. Utv\u00e4rdering har nu gjorts tre \u00e5r efter avslutad behandling.
\n– Camilla von Below (Sverige) visade avhandlingen N\u00e4r psykoterapi inte hj\u00e4lper… och n\u00e4r den hj\u00e4lper. Hur unga vuxna upplever psykodynamisk psykoterapi. Temat var vad som ans\u00e5gs vara verksamt i en psykoterapeutisk behandling och inte.<\/p>\n

Text: Pernilla Wiechel<\/b><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klinikerns roll i v\u00e5rden f\u00f6r psykisk h\u00e4lsa \u00e4r i dag kringskuren. Kortsiktigt t\u00e4nkande med hanterliga enkla terapier har vunnit \u00f6ver personlig kunskap och etik. Forskare g\u00f6r nu allt f\u00f6r att m\u00f6ta upp i den oj\u00e4mna kampen och \u00e5terskapar evidens f\u00f6r en mer genuin v\u00e5rd. Psykoterapicentrums h\u00f6stkonferens den 9 nov hade i \u00e5r temat Komplex problematik […]<\/p>\n","protected":false},"author":70,"featured_media":121571,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,62,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-121568","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","5":"has-post-thumbnail","7":"category-chadie","8":"category-medie-och-kulturpolitik","9":"category-toppnytt","10":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121568","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/70"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=121568"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121568\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121619,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121568\/revisions\/121619"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/121571"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=121568"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=121568"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=121568"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}