![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/unnamed-9.jpg\")
<\/p>\n <\/p>\n
Cold War f\u00e5r flest nomineringar av alla de filmer som har chans p\u00e5 \u00e5rets European Film Awards.<\/p>\n
Ett pressmeddelande:
\nFilmen \u00e4r nominerad till B\u00e4sta europeiska film och kan dessutom f\u00e5 pris f\u00f6r Pawlikowskis regi samt hans manus. Joanna Kulig och Tomasz Kot \u00e4r nominerade f\u00f6r sina insatser som Zula och Wiktor, det omaka paret som k\u00e4mpar f\u00f6r sin k\u00e4rlek i efterkrigstidens Europa.<\/p>\n
Pawlikowskis Oscarsvinnare Ida vann 2014 flest European Film Awards det \u00e5ret – fem stycken, bland annat f\u00f6r B\u00e4sta europeiska film. I \u00e5r fick Pawlikowski regipriset i Cannes f\u00f6r Cold War, som \u00e4r Polens officiella Oscarsbidrag. Filmen visas under Stockholms filmfestival och har svensk biopremi\u00e4r 16 november. <\/p>\n
Halld\u00f3ra Geirhar\u00f0sd\u00f3ttir \u00e4r nominerad till ett European Film Award f\u00f6r b\u00e4sta sk\u00e5despelerska f\u00f6r sin huvudrollsinsats som ekoterrorist i Benedikt Erlingssons film Woman at War. Filmen erh\u00f6ll manuspriset SACD Award p\u00e5 filmfestivalen i Cannes, vann nyligen Nordiska r\u00e5dets filmpris och \u00e4r Islands officiella Oscarsbidrag. Woman at War har svensk biopremi\u00e4r 22 februari.<\/p>\n
European Film Awards delas ut 15 december.<\/p>\n
OM COLD WAR <\/strong> OM WOMAN AT WAR <\/strong> Cold War f\u00e5r flest nomineringar av alla de filmer som har chans p\u00e5 \u00e5rets European Film Awards. Ett pressmeddelande: Filmen \u00e4r nominerad till B\u00e4sta europeiska film och kan dessutom f\u00e5 pris f\u00f6r Pawlikowskis regi samt hans manus. Joanna Kulig och Tomasz Kot \u00e4r nominerade f\u00f6r sina insatser som Zula och Wiktor, det omaka paret som […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[50,20,13624],"tags":[12286],"class_list":["post-121091","post","type-post","status-publish","format-standard","category-filmfilm","category-film","category-toppnytt","tag-film","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121091","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=121091"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121091\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121093,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121091\/revisions\/121093"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=121091"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=121091"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=121091"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\nPawe\u0142 Pawlikowski ber\u00e4ttar en bitterljuv k\u00e4rlekshistoria med efterkrigstidens Europa som fond. Fotot \u00e4r svartvitt och musik s\u00e4tter pr\u00e4gel p\u00e5 st\u00e4mningen, alltifr\u00e5n polska folks\u00e5nger till f\u00f6rf\u00f6risk jazz. N\u00e4r pianisten Wiktor och s\u00e5ngbeg\u00e5vningen Zula m\u00f6ts i Polen drabbas de av omedelbar, passionerad f\u00f6r\u00e4lskelse. Den \u00e5terh\u00e5llsamme Wiktor har finkulturell bakgrund medan mer temperamentsfulla Zula \u00e4r van att sl\u00e5ss ur underl\u00e4ge. De f\u00f6renas av k\u00e4rleken till musik och en attraktion som varken geografiska avst\u00e5nd eller tidens tand r\u00e5r p\u00e5, men deras relation \u00e4r destruktiv. I Polen tvingas Wiktor och Zula bli en del av Sovjets propagandamaskin. N\u00e4r de ser chansen att fly till Paris fattar de beslut som kommer att forma b\u00e5das liv. <\/p>\n
\nI Benedikt Erlingssons (Om h\u00e4star och m\u00e4n) drama Woman at War m\u00f6ter vi Halla (Halld\u00f3ra Geirhar\u00f0sd\u00f3ttir), som har b\u00f6rjat f\u00e5 misst\u00e4nksamma blickar – kan denna ensamst\u00e5ende, till synes harml\u00f6sa k\u00f6rledare verkligen vara den omtalade kvinnliga ekoterrorist som beslutat sig f\u00f6r att f\u00f6rst\u00f6ra Islands ekonomi och infrastruktur? Samtidigt som Halla f\u00f6rbereder sig f\u00f6r en omfattande sabotageoperation mot aluminiumindustrin f\u00e5r hon veta att hennes ans\u00f6kan om adoption av en liten flicka fr\u00e5n Ukraina har godk\u00e4nts. Nu m\u00e5ste hon v\u00e4lja sin v\u00e4g.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"