![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/650Festival_uppdaterad.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Den 30 november och 1 december \u00e4r det dags f\u00f6r det stora poesikalaset i Stockholm! Tidskriften 10TAL bjuder f\u00f6r 22 \u00e5ret i rad in till Stockholms Internationella Poesifestival, i \u00e5r p\u00e5 Konstakademien i Stockholm. Poesifestivalen \u00e4r Nordens st\u00f6rsta m\u00f6tesplats f\u00f6r samtida poesi fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n
Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:<\/p>\n
Poeter fr\u00e5n fyra v\u00e4rldsdelar, bland annat Kuba, Albanien, USA, Malaysia, Makedonien och Tyskland medverkar i \u00e5r p\u00e5 Stockholms Internationella Poesifestival som \u00e4ger rum p\u00e5 Konstakademien. Festivalen \u00e4r en storslagen hyllning till poesin och anordnas sedan starten 1997 d\u00e5 Tomas Transtr\u00f6mer invigde festivalen tillsammans med Fl\u00e4skkvartetten.<\/p>\n Flera hundra poeter av samtidens fr\u00e4msta och mest nyskapande poeter fr\u00e5n 40 spr\u00e5k har framtr\u00e4tt genom \u00e5ren tillsammans med svenska lyriker, musiker, konstn\u00e4rer och andra artister. F\u00f6r 13 g\u00e5ngen utdelas ocks\u00e5 det \u00e5rliga Mare Kandre-priset till ett starkt innovativt f\u00f6rfattarskap i Mare Kandres anda. F\u00f6r 7 \u00e5ret arrangeras AKT UNG \u2013 scenen f\u00f6r unga poeter fr\u00e5n 16 till 27 \u00e5r.<\/p>\n Stockholms Internationella Poesifestival 2018 har valt det h\u00f6gaktuella temat Hem \u2013 Hemifr\u00e5n. 2010 var festivalens tema V\u00e4lkommen, som en protest mot Sverigedemokraternas flyktingpolitik och bristande medm\u00e4nsklighet och f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma allm\u00e4nheten p\u00e5 faran i att sl\u00e4ppa fram och normalisera den fr\u00e4mlingsfientliga inst\u00e4llning som detta parti i grunden st\u00e5r f\u00f6r. Sverigedemokraternas ungdomsf\u00f6rbund svarade d\u00e5 med en demonstration mot festivalens tema och de inbjudna f\u00f6rfattarna med exil-bakgrund genom att l\u00e4sa klassiska svenska f\u00f6rfattare som Vilhelm Moberg och August Strindberg utanf\u00f6r Dramaten d\u00e4r festivalen h\u00f6lls.<\/p>\n Avsaknaden av solidaritet med m\u00e4nniskor som flyr fr\u00e5n krig, milj\u00f6katastrofer och fattigdom har sedan dess spritt sig i Sverige. M\u00e4nniskor har blivit siffror och buntas ihop under begreppet \u00bbflyktingkrisen\u00ab, men poesin kan ber\u00e4tta om m\u00e4nniskan, var och en, om det som \u00e4r f\u00f6r alla lika \u2013 hur vi \u00e4lskar de vi \u00e4lskar och v\u00e5ra hem, hur vi nu \u00e4n b\u00e4r dem: p\u00e5 ryggen eller i v\u00e5ra hj\u00e4rtan och dr\u00f6mmar.<\/p>\n Festivalen st\u00e4ller fr\u00e5gorna: Vad \u00e4r ett hem? Vad inneb\u00e4r det att vara hemifr\u00e5n? Hur bygger man upp ett nytt hem p\u00e5 en ny plats? Gemensamt f\u00f6r deltagarna vid \u00e5rets festival \u00e4r att de skriver om r\u00f6relsen fr\u00e5n ett hem till ett annat, fr\u00e5n ett spr\u00e5k till ett annat spr\u00e5k \u2013 minnesbild eller f\u00f6rhoppning. N\u00e5gra har rest l\u00e5ngt fr\u00e5n platsen d\u00e4r de f\u00f6ddes, i rotl\u00f6shet eller exil, andra har flytt fr\u00e5n minnet av d\u00f6den. \u00bbSpr\u00e5ket blir poetens stad n\u00e4r tryggheten endast \u00e4r ett minne\u00ab, skriver den makedonske poeten Nikola Madzirov, som i \u00e5r \u00e4r med och curerar temat tillsammans med Poesifestivalens grundare och konstn\u00e4rliga ledare Madeleine Grive, 10TALs chefredakt\u00f6r.<\/p>\n Medverkar g\u00f6r bland andra<\/strong>Jan Wagner (f. 1971) \u00e4r en av Tysklands fr\u00e4msta samtida poeter. Han hyllas f\u00f6r sitt s\u00e4tt att f\u00f6rena traditionella versformer med obunden lekfullhet, och f\u00f6r sitt \u00f6verraskande bildspr\u00e5k. Han har som enda poet tilldelats ett av Tysklands mest v\u00e4lrenommerade priser: Bokm\u00e4ssan i Leipzigs litteraturpris. P\u00e5 svenska finns diktsamlingen Sj\u00e4lvportr\u00e4tt med bisv\u00e4rm utgiven och den s\u00e5lde genast slut. Jan Wagner kommer att framf\u00f6ra dikter tillsammans med sin \u00f6vers\u00e4ttare till svenska, Aris Fioretos.<\/p>\n Johannes Anyuru (f. 1979), debuterade med den hyllade diktsamlingen Det \u00e4r bara gudarna som \u00e4r nya, d\u00e4r han anv\u00e4nder det homeriska eposet Iliaden som ram f\u00f6r sin skildring av samtidens Sverige \u2013 om krig, att befinna sig hemifr\u00e5n och hemv\u00e4ndande. I hans f\u00f6rfattarskap gestaltas v\u00e5r samtids sm\u00e4rtpunkter med drabbande styrka. Anyuru h\u00e4vdar n\u00f6dv\u00e4ndigheten i att vara politisk som poet och ger genom sitt skrivande samh\u00e4llets anonyma grupper ansikten och r\u00f6st. Hem och tillh\u00f6righet blir viktiga fr\u00e5gor med ofta v\u00e5ldsamma svar.<\/p>\n Jila Mossaed (f. 1948) f\u00f6dd och bosatt i Iran tills hon vid 38 \u00e5rs \u00e5lder flydde till Sverige, \u00e4r f\u00f6rfattare, poet och nyligen invald ledamot i Svenska Akademien. Hon har ben\u00e4mnts som en \u00bbm\u00e4sterlig uttolkare av exilens villkor\u00ab och \u00e4r h\u00f6gt uppskattad b\u00e5de i Sverige och internationellt. Hennes f\u00f6rfattarskap skildrar exilens mellanrumstillvaro och aktualiserar fr\u00e5gor om ursprung, plats och tillh\u00f6righet. 2018 \u00e4r hon aktuell med lyriksamlingen Vad jag saknades h\u00e4r.<\/p>\n Nikola Madzirov (f. 1973) \u00e4r en av Makedoniens mest framst\u00e5ende poeter och co-curator till Stockholms Internationella Poesifestival 2018. Hans poesi har \u00f6versatts till fler \u00e4n 30 spr\u00e5k och han har bland annat tilldelats Hubert Burda European Poetry Award. Madzirovs familj flydde Balkankriget och i hans poesi l\u00f6per personlig och politisk geografi samman f\u00f6r att utmana traditionellt historieber\u00e4ttande: lager p\u00e5 lager av erfarenheter som resulterar i en personlig mytologi. Hans \u00e4r f\u00f6rskjutningens, migrationens och \u00e5terv\u00e4ndandets poesi. 2013 \u00f6versattes Madzirovs lyriksamling Rester fr\u00e5n ett annat sekel till svenska av Miodrag Stankovski.<\/p>\n Mette Moestrup (f. 1969) debuterade med diktsamlingen Tatoveringer 1998och har sedan utkommit med en handfull banbrytande diktsamlingar, som med stor musikalitet och sp\u00e4nnvidd unders\u00f6ker begrepp s\u00e5som k\u00f6n, sexualitet, identitet och makt i en formmedveten ram, som rymmer v\u00e4rldslitteratur, vardag, filosofi, ordspr\u00e5k och tecknade serier. Det \u00e4r komplext, argt, politiskt, l\u00e4rt och elegant. Och erotiskt.<\/p>\n Luljeta Lleshanaku (f. 1968) har kallats en pionj\u00e4r inom albansk lyrik. Hon v\u00e4xte upp i husarrest under Enver Hoxhas stalinistiska regim, en tid pr\u00e4glad av f\u00f6rtryck och isolering. I hennes f\u00f6rfattarskap f\u00f6renas ett nationellt f\u00f6rflutet med en personlig historia, i s\u00f6kande efter f\u00f6rsoning och f\u00f6rst\u00e5else. Hon \u00e4r \u00e4ven verksam som forskningsledare vid Tirana\u2019s Institute of Studies of Communist Genocide och aktuell med diktsamlingen Negative Space.<\/p>\n Rasha Alqasim (f. 1989) kom till Sverige 2014 fr\u00e5n Irak f\u00f6r att medverka p\u00e5 poesiuppl\u00e4sningar och lever sedan dess h\u00e4r i exil. Hennes f\u00f6rsta bok, Jag matar kriget med dem jag \u00e4lskar, utkom p\u00e5 10TAL Bok 2017 i \u00f6vers\u00e4ttning av Elisabeth Hjorth, Sara Mannheimer och Kholod Saghir. Hennes dikter ber\u00e4ttar om kvinnornas v\u00e4rld och vardag i hemmet och deras f\u00f6rs\u00f6k att skapa ett normalt liv n\u00e4r deras m\u00e4n och s\u00f6ner f\u00f6rlorats till v\u00e5ld och rig. Det \u00e4r en stark och kompromissl\u00f6s skildring av patriarkatet, kriget, kampen f\u00f6r \u00f6verlevnad och en ung kvinnas dr\u00f6mmar om livet och litteraturen.<\/p>\n Victor Rodr\u00edguez Nu\u00f1ez (f. 1955) \u00e4r kubansk poet, kritiker och \u00f6vers\u00e4ttare. Han \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande professor i Latinamerikanska Studier vid Kenyon College, Ohio. Han \u00e4r en best\u00e4md motst\u00e5ndare till nationalism, en ideologi som han anser vara djupt pervers och begr\u00e4nsande. Poesin i hans bok Night Badly Written (2017) uppeh\u00e5ller sig vid migration, transnationellt medvetande och att skriva \u00bbutifr\u00e5n annanhetens blick\u00ab. Det s\u00e4gs att Rodr\u00edguez Nu\u00f1ez poesi stryker kring nattens rand, p\u00e5 jakt efter det por\u00f6sa tillst\u00e5nd som mots\u00e4tter sig konceptet gr\u00e4ns. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r han har sagt \u00bbskuggan fr\u00e5gar inte efter mitt pass\u00ab. I en intervju fr\u00e5n 2014 menar han att den kreativa processen har blivit \u00e4n mer central i hans lyrik. Han ser den poetiska formen som ideologisk och sitt eget arbete som ett s\u00f6kande efter en poesi utan gr\u00e4nser. Rodr\u00edguez Nu\u00f1ez poesi har \u00f6versatts till svenska av Lasse S\u00f6derberg, med titeln V\u00e4rlden ryms i en alexandrin (2011).<\/p>\n Katie Ford (f. 1975) \u00e4r en amerikansk poet fr\u00e5n Kalifornien. Hon har tidigare studerat teologi vid Harvard och \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande professor i litter\u00e4r gestaltning vid University of California. Ford har beskrivits som en av sin generations mest eftert\u00e4nksamma och beg\u00e5vade poeter, med en poesi som bottnar i religi\u00f6sa bildspr\u00e5k och metaforer. I en intervju i The Millions beskriver Ford teologi som \u00bben fantasifull str\u00e4van\u00ab vars syfte \u00e4r att synligg\u00f6ra den br\u00e4ckliga relationen mellan m\u00e4nniskans spr\u00e5k och det ovetbara. Fords poesi s\u00f6ker efter s\u00e4tt att f\u00f6rmedla det \u00f6verv\u00e4ldigande, det som inte kan uttryckas: trosfr\u00e5gor, naturkatastrofer, politiskt v\u00e5ld och svek, men ocks\u00e5 vardagen. Fords senaste poesisamling \u00e4r Blood Lyrics(2014).<\/p>\n Eddin Khoo (f. 1969) \u00e4r poet och \u00f6vers\u00e4ttare fr\u00e5n Malaysia. Han har studerat statsvetenskap och islamsk filosofi vid University of Newcastle Upon Tyne samt asiatisk konst och arkeologi vid University of London. Khoo \u00e4r grundare av Pusaka, ett center som studerar och dokumenterar traditionell malaysisk teater, som h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6rsvinna i nord\u00f6stra Malaysia eftersom att landets islamska parti har f\u00f6rbjudit den. Khoo lever i utrymmet mellan flera kulturella traditioner. Ut\u00f6ver att skriva och \u00f6vers\u00e4tta poesi str\u00e4var Khoo efter att lyfta fram bortgl\u00f6mda, traditionella konstformer. Att f\u00f6rsvaga historien \u00e4r f\u00f6r honom att ockupera ett land utan att f\u00f6ra krig. Khoo ser identitet som en resa d\u00e4r man l\u00e4mnar och \u00e5terv\u00e4nder till olika platser, likt n\u00e4r nomaden l\u00e4mnar minnen och s\u00e4kerhet bakom sig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den 30 november och 1 december \u00e4r det dags f\u00f6r det stora poesikalaset i Stockholm! Tidskriften 10TAL bjuder f\u00f6r 22 \u00e5ret i rad in till Stockholms Internationella Poesifestival, i \u00e5r p\u00e5 Konstakademien i Stockholm. Poesifestivalen \u00e4r Nordens st\u00f6rsta m\u00f6tesplats f\u00f6r samtida poesi fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden. Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar: Poeter fr\u00e5n fyra v\u00e4rldsdelar, bland […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[3,13624],"tags":[3386,4408,4409],"class_list":{"0":"post-121057","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-litteratur","7":"category-toppnytt","8":"tag-lyrik","9":"tag-poesi","10":"tag-poesifestival","11":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121057","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=121057"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121057\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":121062,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/121057\/revisions\/121062"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=121057"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=121057"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=121057"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/400Jan_Wagner_cNadine-Kunath_7027_be.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/400Jila_Lejd_Foto_Eva-Bergstr\u00f6m-kopia.jpg\")
![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/11\/400Anyuru_Johannes_Khim-Efraimsson-kopia-kopia.jpg\")