![\"\"](\"https:\/\/kulturbloggen.com\/wp-content\/uploads\/2018\/10\/unnamed-3-2.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Julkrubborna fr\u00e5n Krakow tillh\u00f6r en unik hantverkstradition i Polen som har anor fr\u00e5n medeltiden .De symboliserar en v\u00e4rld av h\u00f6ga tornspiror, l\u00f6kformade kupoler, guldglittrande tinnar, genombrutna f\u00f6nster, trappor och smala kolonner i purpur och turkos. Allt i en sagolik stilblandning, skapargl\u00e4dje och fantastisk arkitektur. Krubbornas utformning \u00e4r inspirerad av v\u00e4rldsarvsstaden Krakows kyrkor och andra historiska byggnader.<\/p>\n
Den 10 november 2018 \u00f6ppnar utst\u00e4llningen ”Krakows krubbor – En glittrande julutst\u00e4llning” p Hallwylska museet och den p\u00e5g\u00e5r till 27 januari 2019.<\/p>\n
Ett pressmeddelande ber\u00e4ttar:
\nIngen annanstans i v\u00e4rlden ser man s\u00e5 m\u00e5nga kyrktorn som i Krakow. Varje enskild julkrubba blir ett Krakow i miniatyr. Kl\u00e4dda i f\u00e4rgglad stanniol och metallblad kan krubborna vara allt fr\u00e5n flera meter h\u00f6ga till n\u00e5gra centimeter. De allra minsta skulle kunna f\u00e5 plats i en liten t\u00e4ndsticksask.<\/p>\n
P\u00e5 Hallwylska museet visas ett trettiotal krubbor som l\u00e5nats in fr\u00e5n Historiska museet i Krakow i en julutst\u00e4llning f\u00f6r hela familjen.<\/p>\n
Utst\u00e4llningen invigs fredagen den 9 november av Anders Arborelius, kardinal och biskop i Stockholms katolska stift och \u00f6ppnar f\u00f6r allm\u00e4nheten l\u00f6rdag den 10 november.<\/p>\n
Krakows \u00e5rliga t\u00e4vling<\/p>\n
Under andra h\u00e4lften av 1800-talet grundades det inom bygg- och murarm\u00e4starf\u00f6reningen i Krakow ett nytt skr\u00e5 – krubbtillverkare. De kom att utveckla och forma den idag v\u00e4lk\u00e4nda Krakowkrubban. Varje \u00e5r sedan 1937 arrangerar Historiska museet i Krakow en popul\u00e4r t\u00e4vling om att g\u00f6ra den vackraste krubban. T\u00e4vlingen \u00e4ger rum den f\u00f6rsta torsdagen i december vid statyn av Adam Mickiewicz p\u00e5 stora torget i Krakow. P\u00e5 t\u00e4vlingsdagen g\u00e5r alla deltagare i procession med sina bidrag fr\u00e5n statyn till Historiska museet p\u00e5 torget, d\u00e4r de bed\u00f6ms av en jury. Julkrubborna st\u00e4lls sedan ut till allm\u00e4n besk\u00e5dning p\u00e5 museet.<\/p>\n
– Krakowkrubban lyser upp den m\u00f6rka vinternatten. I krubban ryms k\u00e4rleken till Den heliga familjen och till staden Krakow. Tack vare den \u00e5rliga julkrubbst\u00e4vlingen p\u00e5 stora torget utvecklas krubborna, passionen och engagemanget lever vidare. Krakows skimrande krubbor med dess \u00e4nglar gestaltar den heliga natten p\u00e5 ett unikt vis, s\u00e4ger Anna Glowacki, producent f\u00f6r utst\u00e4llningen Krakows krubbor p\u00e5 Hallwylska museet.<\/p>\n
En traditionell Krakowkrubba inneh\u00e5ller alltid b\u00e5de en religi\u00f6s och profan scen. De arkitektoniska motiv som \u00e4r vanligast f\u00f6rekommande f\u00f6rest\u00e4ller Mariakyrkans torn, det gotiska f\u00f6rsvarsverket Barbakan, Florianporten och Sigismundkapellet. P\u00e5 f\u00f6rsta v\u00e5ningen syns oftast Den heliga familjen med Jesusbarnet. Krubbtillverkarna v\u00e4ver ocks\u00e5 ofta in karakt\u00e4rer fr\u00e5n Krakows egna s\u00e4gner, bland annat drottning Wanda, Waweldraken och den ber\u00f6mda figuren Lajkonik.<\/p>\n
Utst\u00e4llningen \u00e4r ett samarbete med Polska institutet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Julkrubborna fr\u00e5n Krakow tillh\u00f6r en unik hantverkstradition i Polen som har anor fr\u00e5n medeltiden .De symboliserar en v\u00e4rld av h\u00f6ga tornspiror, l\u00f6kformade kupoler, guldglittrande tinnar, genombrutna f\u00f6nster, trappor och smala kolonner i purpur och turkos. Allt i en sagolik stilblandning, skapargl\u00e4dje och fantastisk arkitektur. Krubbornas utformning \u00e4r inspirerad av v\u00e4rldsarvsstaden Krakows kyrkor och andra historiska […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[62,3,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-120902","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-medie-och-kulturpolitik","7":"category-litteratur","8":"category-toppnytt","9":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120902","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=120902"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120902\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120904,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120902\/revisions\/120904"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=120902"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=120902"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=120902"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}