{"id":120824,"date":"2018-10-28T01:24:37","date_gmt":"2018-10-28T00:24:37","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120824"},"modified":"2018-10-28T02:06:56","modified_gmt":"2018-10-28T01:06:56","slug":"stockholm-jazzfestival-del-v-mest-om-rymden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120824","title":{"rendered":"Stockholm Jazzfestival del V – Mest om Rymden"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Eva Kubatzki<\/p>\n

Stockholm Jazzfestival 12-21\/10 2018<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 gemytliga oansenliga Glenn Miller Caf\u00e9 h\u00f6r jag avslutande set av SASHA MARKO TRADITION, vars spel tillfredsst\u00e4ller \u00e5h\u00f6rare med \u00f6ppensinnad inst\u00e4llning. Visste inget om batteristen som jag en g\u00e5ng tr\u00e4ffat d\u00e5\u00a0 b\u00e5da hade recensionsuppdrag. Musiken r\u00f6r sig ledigt i sk\u00e4rningspunkten mellan bop och swing, med softa, distinkta b\u00e5gar p\u00e5 trumpet.\u00a0 Marko omger sig med duktiga v\u00e4lk\u00e4nda musiker – Niklas Barn\u00f6 (trumpet), John Holmstr\u00f6m (piano) samt Elsa Bergman (bas) – som inte \u00e4r fr\u00e4mmande f\u00f6r friare former. Vi serveras fint sammanh\u00e5llna original av bandledaren. Gillar det okomplicerade och avsp\u00e4nda trumspelet, l\u00e5tarnas konstruktion och pigga solon. Holmstr\u00f6m fr\u00e5n M\u00f6lndal dekorerar melodierna med vackra luftiga ackord. Mellansnacket som f\u00f6rklarar l\u00e5ttitlars inneb\u00f6rd blir en extra bonus.<\/p>\n

MAINLAND JAZZ COLLECTIVE \u00e4r en skivaktuell sextett best\u00e5ende av studenter vid Kungliga Musikh\u00f6gskolan. Finkl\u00e4dda i svart h\u00e5ller talangerna (n\u00e5gra har redan uppm\u00e4rksammats med priser) en trevlig konsert p\u00e5 Plugged Records. De demonstrerar ypperligt sin f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r Art Blakey & Jazzmessengers – f\u00f6rest\u00e5ende inspelning ska celebrera 100 \u00e5rs\u00a0 minnet av Blakey\u00b4s f\u00f6delse – j\u00e4mte musik rotad i den traditionen.\u00a0 Standards varvas fyndigt med egna kompositioner!\u00a0 Vikarierar p\u00e5 piano g\u00f6r den redan etablerade Anna Greta Sigurdsdottir, vars sofistikerade spel emellan\u00e5t p\u00e5minner om Lars Jansson.\u00a0 \u00d6ronen registrerar att Leonard Werme p\u00e5 altsax \u00e4r \u00e4mnad f\u00f6r n\u00e5got stort, medan trumpetaren Erik Tengholm uppvisar osedvanlig s\u00e4kerhet, bem\u00e4strar avancerade passager. Trummisen Oscar \u00e4r son till Ulf Johansson Werre och kvalificerad nog att lira i Blakey\u00b4s anda, g\u00e5r inte p\u00e5 halvfart (bastrumman tr\u00e4ngde under stundom igenom i mesta laget).\u00a0 Den tajta och m\u00e5lmedvetna ensemblen siktar h\u00f6gt och n\u00e5r l\u00e5ngt. Medlemmarna st\u00e5r v\u00e4l rustade f\u00f6r en utstakad karri\u00e4r som yrkesmusiker.\u00a0 Efterhand kommer de kunna f\u00e4rga musicerandet med \u00e4n mer personlighet. Ur en f\u00f6rn\u00e4mlig repertoar ska s\u00e4rskilt framh\u00e5llas\u00a0Seven Steps To Heaven, Con Alma\u00a0<\/em>samt egna balladen\u00a0Evening in Zagreb.\u00a0<\/em><\/p>\n

RYMDEN i Berwaldhallen avslutade en lyckad festival. Premi\u00e4r f\u00f6r undertecknad i denna exklusiva byggnad , bokstavligt talat f\u00f6rbunden med Sveriges radio. Ena halvan denna g\u00e5ng\u00a0 avgr\u00e4nsad s\u00e5 att alla \u00e5h\u00f6rare kan se musikerna framifr\u00e5n eller snett ifr\u00e5n\u00a0 sidan. Trion Bugge Wesseltoft, Dan Berglund och Magnus \u00d6str\u00f6m hade\u00a0 f\u00e5tt mycket f\u00f6rhandsexponering, fullkomligt ber\u00e4ttigat d\u00e5 ju Dan och Magnus\u00a0 var kuggar i\u00a0 E.S.T, en globalt hyllad f\u00f6reteelse inom vidstr\u00e4ckta kategorin kontempor\u00e4r jazz Basisten och trumslagaren \u00e4r beundransv\u00e4rda, har hj\u00e4ltestatus hos m\u00e5nga fans eftersom de inte f\u00f6rlamades av sorg n\u00e4r geniet Esbj\u00f6rn Svensson omkom i en dykolycka f\u00f6r drygt tio \u00e5r sedan. De grejade att g\u00e5 vidare p\u00e5 egen hand och genomf\u00f6rde dessutom i fjol storstilade liveprojektet E.S.T Symphony. Rymden (namnet kanske valt f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma Esbj\u00f6rns intresse f\u00f6r astronomi) bildades p\u00e5 initiativ av den norske klaviaturspelaren Wesseltoft, som jag h\u00f6rde i solokonsert p\u00e5 festival i fjol. Gruppen har haft n\u00e5gra konserter i Norge och \u00e4r i f\u00e4rd med att producera ett album, ur vilket vi\u00a0 fick ett antal\u00a0 kompositioner under halvannan timme.\u00a0 Presentat\u00f6ren p\u00e5st\u00e5r korrekt, att dessa innovativa artister varit med om att forma den europeiska jazzscenen. Konserten kan absolut komma att omg\u00e4rdas av ett\u00a0 skimmer, f\u00f6ruts\u00e4ttningarna finns. Att beskriva s\u00e4llsynt magiska tillf\u00e4llen\u00a0 som musiklyssnare, finner jag lika besv\u00e4rligt som att verbalisera\u00a0 sm\u00e4rta och sorg, n\u00e5got jag ber\u00e4ttade f\u00f6r personal fr\u00e5n Jazzradion efter\u00e5t.<\/p>\n

Blev just en s\u00e5dan unik, svindlande\u00a0 upplevelse av en pianotrio som excellerar i precisionsarbete. Deras teknik \u00e4r fenomenal och resonansen i hallen\u00a0 osannolikt bra. I ett synnerligen kreativt klimat\u00a0 framst\u00e4lls\u00a0 melodier och rytmer; vars klanger skapar extas hos publiken. Trion som st\u00e5r f\u00f6r n\u00e5got nytt och expanderande,\u00a0 f\u00f6rlitar sig uteslutande p\u00e5 egna kompositioner\u00a0 Deras talesperson Magnus \u00d6str\u00f6m ben\u00e4mner vad de spelar som l\u00e5tar, beteckningen stycken \u00e4r lika g\u00e5ngbar. Allt \u00e4r inte l\u00e4ttillg\u00e4ngligt n\u00e4r supertrion spejsar loss, utforskar sina instrument gemensamt eller var f\u00f6r sig, d\u00e4remot konstant\u00a0 fascinerande. Med assistans av ljudfantomen \u00c5ke Linton och smakfull elektronisk navigering, utvinns en arsenal av sp\u00e4nnande ljud. Berglunds bas l\u00e5ter fett, f\u00f6r att anv\u00e4nda ungdomars spr\u00e5k, utan att den dominerar.\u00a0 Himmelskt vackra avsnitt kan \u00f6verraskande \u00f6verg\u00e5 i fusionartade tong\u00e5ngar, eller till och med atonala, busiga utvikningar. Efterhand utkristalliseras referenser till experimentell progressiv rock, delvis tack vare Bugges fender rhodes. Ett tag sluter jag \u00f6gonen, dras oemotst\u00e5ndligt in i deras universum.\u00a0 Kontraster verkar vara supertrions varum\u00e4rke! Ett par stycken doftar\u00a0 full\u00e4ndad kammarmusik, har potential att bli hits i genren. Syftar till exempel p\u00e5 stillsamma The Youth OF Lucky Luke\u00a0<\/em>(om jag uppfattade titeln r\u00e4tt). Bland flera uppseendev\u00e4ckande solon, m\u00e5ste \u00d6str\u00f6ms exceptionella\u00a0 rytmfest lyftas fram s\u00e4rskilt. Inte konstigt att hans raffinerade stil golvade en valthornist ur G\u00f6teborgs Symfoniker i fjol, fast hon normalt sett inte \u00e4r n\u00e5gon v\u00e4n av trumsolon. Festivalens avslutning utvecklades till en extravagant tilldragelse som\u00a0 gjorde ett outpl\u00e5nligt intryck.<\/p>\n

OBS Hade bokat biljett till Carla Bley trio, eftersom jag inte h\u00f6rt henne live. Tyv\u00e4rr tvingades hon st\u00e4lla in av h\u00e4lsosk\u00e4l.<\/p>\n

\"\"<\/a>Bugge Wesseltoft<\/p>\n

\"\"<\/a>Dan Berglund<\/p>\n

\"\"<\/a>Magnus \u00d6str\u00f6m<\/p>\n

Samtliga foton Eva Kubatzki<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Eva Kubatzki Stockholm Jazzfestival 12-21\/10 2018 P\u00e5 gemytliga oansenliga Glenn Miller Caf\u00e9 h\u00f6r jag avslutande set av SASHA MARKO TRADITION, vars spel tillfredsst\u00e4ller \u00e5h\u00f6rare med \u00f6ppensinnad inst\u00e4llning. Visste inget om batteristen som jag en g\u00e5ng tr\u00e4ffat d\u00e5\u00a0 b\u00e5da hade recensionsuppdrag. Musiken r\u00f6r sig ledigt i sk\u00e4rningspunkten mellan bop och swing, med softa, distinkta b\u00e5gar p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,16],"tags":[],"class_list":{"0":"post-120824","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-musik","7":"category-recension","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120824","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=120824"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120824\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120844,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120824\/revisions\/120844"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=120824"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=120824"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=120824"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}