{"id":120479,"date":"2018-10-12T13:18:36","date_gmt":"2018-10-12T12:18:36","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120479"},"modified":"2018-10-12T13:18:59","modified_gmt":"2018-10-12T12:18:59","slug":"hantverk-som-samhallskritik","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120479","title":{"rendered":"Hantverk som samh\u00e4llskritik"},"content":{"rendered":"
\"\"
nstallationsvy, Soul Manufacturing Corporation av Theaster Gates, NyMaterialism 5 sep – 11 nov 2018 Bonniers Konsthall Foto: Jean-Baptiste Berang\u00e9r<\/figcaption><\/figure>\n

En tendens som vuxit sig stark inom samtidskonsten \u00e4r intresset f\u00f6r hantverk och dess materialitet. Konstn\u00e4rer anv\u00e4nder sig av traditionella hantverkstekniker som exempelvis v\u00e4vning och keramik f\u00f6r att hitta nya uttryck. Just nu visas \u201dNymaterialism\u201d p\u00e5 Bonniers konsthall och \u201dD\u00f6dligt material\u201d p\u00e5 Gustavsbergs konsthall som b\u00e5da utforskar detta. <\/p>\n

I Tensta konsthalls utst\u00e4llning \u201dSnart nog: konst och handling\u201d i v\u00e5ras behandlades ocks\u00e5 detta tema. Denna nya materialism \u00e4r inte s\u00e5 \u00f6verraskande om man tittar p\u00e5 den tid vi lever i. V\u00e5r kommunikation sker mer och mer genom sk\u00e4rmar vilket skapar ett behov av det analoga skapandet. Vi lever \u00e4ven med ett v\u00e4xande klimathot som tvingar oss att reflektera \u00f6ver v\u00e5r livsstil. Kan vi hitta nya v\u00e4gar fram\u00e5t f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar framtid? Precis som William Morris (1834-1896) gjorde p\u00e5 1800-talet s\u00e5 tittar konstn\u00e4rerna tillbaka f\u00f6r att hitta en v\u00e4g fram\u00e5t. Att st\u00e4lla ut William Morris h\u00f6sten 2018 \u00e4r nog mer v\u00e4ltajmat \u00e4n vad ledningen p\u00e5 Millesg\u00e5rden kunde dr\u00f6mma om n\u00e4r de b\u00f6rjade planera den aktuella utst\u00e4llningen \u201dWilliam Morris – mer \u00e4n blommiga tapeter\u201d.<\/p>\n

\"\"
Portr\u00e4ttfoto av William Morris. \u00a9William Morris Gallery<\/figcaption><\/figure>Under stora delar av 1900-talet och \u00e4ven 2000-talet har konst och hantverk utgjort tv\u00e5 separata sf\u00e4rer. S\u00e5 var det dock inte under slutet av 1800-talet n\u00e4r William Morris levde. 1854 \u00f6ppnade Japan sina gr\u00e4nser mot omv\u00e4rlden, efter 250 \u00e5r av isolering, och detta skulle f\u00f6r\u00e4ndra den v\u00e4sterl\u00e4ndska konsten p\u00e5 flera plan. Ett av Japans viktiga bidrag f\u00f6r den v\u00e4sterl\u00e4ndska konsten var synen p\u00e5 konstens n\u00e4ra relation till hantverket. Konstn\u00e4rer i v\u00e4st b\u00f6rjade pl\u00f6tsligt uttrycka sig i keramik, textil och m\u00f6blemang (Gustaf Fj\u00e6stad \u00e4r ett k\u00e4nt svenskt exempel). Vad som s\u00e4rskiljde William Morris hantverk var den starka samh\u00e4llskritik han uttryckte med den. <\/p>\n

I Sverige \u00e4r William Morris mest k\u00e4nd f\u00f6r sina tapeter och som en centralgestalt i Arts and Crafts-r\u00f6relsen i England. Han motsatte sig starkt det samh\u00e4lle som industrialiseringen hade framburit d\u00e4r nyrika borgare kunde tj\u00e4na pengar p\u00e5 arbetarklassens bekostnad och producera l\u00e5gkvalitativa produkter. Han s\u00f6kte sig till det f\u00f6rflutna f\u00f6r att hitta alternativa v\u00e4gar fram\u00e5t. Genom f\u00f6rfattaren och konstn\u00e4ren John Ruskins texter, speciellt \u201dThe Stones of Venice\u201d, fann Morris inspiration i medeltiden. F\u00f6r Morris var medeltiden en f\u00f6rkapitalistisk utopi d\u00e4r konsten \u201dgjordes av folket f\u00f6r folket som ett n\u00f6je f\u00f6r b\u00e5de tillverkaren och anv\u00e4ndaren\u201d. Morris ville \u00e5teruppr\u00e4tta ett r\u00e4ttvist och h\u00e5llbart produktionssystem d\u00e4r skapandet och kreativiteten l\u00e5g hos hantverkaren snarare \u00e4n kapitalisten. Till en b\u00f6rjan blev konsten hans prim\u00e4ra s\u00e4tt att g\u00f6ra motst\u00e5nd men senare skulle han \u00e4ven ta en aktiv roll inom politiken genom att bli anh\u00e4ngare och medlem i den enda radikalsocialistiska organisationen p\u00e5 den tiden, the Democratic Federation. <\/p>\n

William Morris fokus p\u00e5 hantverksm\u00e4ssighet och skapande f\u00f6ddes ur ett samh\u00e4lle som genomgick drastiska f\u00f6r\u00e4ndringar. I och med industrialismen \u00f6verbefolkades st\u00e4derna med en snabbhet som \u00e4r sv\u00e5r att f\u00f6rst\u00e5 idag. Under 1800-talet \u00f6kade Londons population fr\u00e5n 1 miljon till 6.5 miljoner. Idag kan vi \u00e5terigen se hur intresse f\u00f6r hantverk f\u00f6ds ur ett samh\u00e4lle i f\u00f6r\u00e4ndring. N\u00e4r vi alltmer lever i en v\u00e4rld d\u00e4r digitaliseringen effektiviserar och f\u00f6renklar v\u00e5r vardag \u00f6kar intresset f\u00f6r den l\u00e5ngsamma och kr\u00e4vande processen. Detta kan man se bl.a. i Andreas Erikssons linnev\u00e4var som visas p\u00e5 Bonniers konsthall just nu. Tr\u00e5darna han anv\u00e4nder \u00e4r obearbetade vilket inneb\u00e4r att v\u00e4vningsprocessen \u00e4r extremt tidskr\u00e4vande. En sektion om 3 cm p\u00e5 en v\u00e4v med 3 meters bredd tar en dag f\u00f6r tv\u00e5 personer att v\u00e4va. I Theaster Gates verk Soul Manufacturing Corporation, fr\u00e5n samma utst\u00e4llning, m\u00f6ter bes\u00f6karen hantverkaren i sj\u00e4lvaste skapelsemomentet. Verket \u00e4r en workshop d\u00e4r en keramikm\u00e4stare fr\u00e5n Japan bj\u00f6ds in f\u00f6r att l\u00e4ra upp fyra lokala keramiker i den japanska hantverkartraditionen. Kunskaps\u00f6verf\u00f6ringen kommer att forts\u00e4tta under utst\u00e4llningens g\u00e5ng d\u00e5 de fyra keramikerna i sin tur kommer att l\u00e4ra upp nya l\u00e4rlingar.<\/p>\n

William Morris anv\u00e4nde sig av det klassiska hantverket och inspirerades av medeltidens bildspr\u00e5k. \u00c4nd\u00e5 blev hans uttryck n\u00e5gonting nytt. Han \u00f6versatte sina influenser till sin egen tid och genom det uttryckte han en vass samh\u00e4llskritik. \u00c4ven i den nya materialismen kan man ofta ana en bakomliggande samh\u00e4llskritik i konstn\u00e4rernas \u00f6vers\u00e4ttningar av det gamla. Ibland finns det ingen mots\u00e4ttning i att titta bak\u00e5t f\u00f6r att komma fram\u00e5t. Det f\u00f6rstod William Morris och det f\u00f6rst\u00e5r \u00e4ven allt fler konstn\u00e4rer idag. <\/p>\n

Text: Rasmus Sj\u00f6beck<\/strong><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En tendens som vuxit sig stark inom samtidskonsten \u00e4r intresset f\u00f6r hantverk och dess materialitet. Konstn\u00e4rer anv\u00e4nder sig av traditionella hantverkstekniker som exempelvis v\u00e4vning och keramik f\u00f6r att hitta nya uttryck. Just nu visas \u201dNymaterialism\u201d p\u00e5 Bonniers konsthall och \u201dD\u00f6dligt material\u201d p\u00e5 Gustavsbergs konsthall som b\u00e5da utforskar detta. I Tensta konsthalls utst\u00e4llning \u201dSnart nog: konst […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[44,62,3,13624],"tags":[3009],"class_list":["post-120479","post","type-post","status-publish","format-standard","category-chadie","category-medie-och-kulturpolitik","category-litteratur","category-toppnytt","tag-konst","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120479","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=120479"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120479\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120482,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120479\/revisions\/120482"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=120479"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=120479"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=120479"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}