{"id":120409,"date":"2018-10-08T20:52:16","date_gmt":"2018-10-08T19:52:16","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120409"},"modified":"2018-10-09T07:54:33","modified_gmt":"2018-10-09T06:54:33","slug":"rogivande-och-djarva-klanger-trust-av-anders-hagberg","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120409","title":{"rendered":"Rogivande och dj\u00e4rva klanger . TRUST av Anders Hagberg"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Sanne Storm<\/p>\n

Artist: Anders Hagberg<\/p>\n

Titel: TRUST<\/p>\n

Betyg: 5<\/p>\n

Producent: Anders Hagberg<\/p>\n

Mixning: \u00c5ke Linton<\/p>\n

Mastering: Johannes Lundberg<\/p>\n

Inspelad p\u00e5 Artisten G\u00f6teborgs H\u00f6gskola, Svenska Grammofonstudion samt Hagberg Musik i G\u00f6teborg 2009, 2016-2018.<\/p>\n

Skivbolag: Prophone Records<\/p>\n

50:53<\/p>\n

Releasedatum: 21\/9 2018<\/p>\n

Fl\u00f6jtisten och saxofonisten Anders Hagberg \u00e4r en\u00a0 innovat\u00f6r, lika hemma i l\u00e4tt avkodade grooves som \u00f6sterl\u00e4ndsk mystik. F\u00f6r n\u00e4rvarande g\u00f6r han succ\u00e9 i Sydkorea. Hans nya platta \u00e4r i princip ett soloprojekt vars best\u00e5ndsdelar ursprungligen skapades f\u00f6r visuella konstformer som dans, bild, video och skulptur. Flera stycken, bland annat sviten The Red<\/em>, uruppf\u00f6rdes p\u00e5 Nordiska Akvarellmuseet i Sk\u00e4rhamn. En\u00a0 utg\u00e5ngspunkt\u00a0 har varit hans senaste forskning som lektor i improvisation p\u00e5 H\u00f6gskolan f\u00f6r scen & musik i G\u00f6teborg. Den \u00e4r inriktad p\u00e5 musikaliska tillst\u00e5nd, klang och tystnad. P\u00e5 fyra sp\u00e5r medverkar danska slagverkaren Lisbeth Diers, vilket f\u00f6rst\u00e5s \u00e4r en stor tillg\u00e5ng. F\u00f6r k\u00e4nnedom kan meddelas att jag har n\u00e5gra av Hagbergs tidigare produktioner och har haft f\u00f6rm\u00e5nen att h\u00f6ra honom live ett antal g\u00e5nger.<\/p>\n

Skivan \u00e4r anspr\u00e5ksfull och genomarbetad, ett oavvisligt villkor f\u00f6r att ett album med bl\u00e5sinstrument i n\u00e4ra nog ”splendid isolation” ska funka. Helt s\u00e4kert \u00e4r han medveten om att vi som inte mediterar, men \u00e4nd\u00e5 utrustats med stora \u00f6ron, har l\u00e4ttare f\u00f6r soloskivor med instrument som klassisk gitarr och piano.\u00a0 D\u00e4rf\u00f6r har 60-\u00e5ringen jobbat mycket p\u00e5 att f\u00e5 till en extremt fyllig ljudbild, vilket garanteras av den makal\u00f6se \u00c5ke Linton. Vidare finns i en majoritet kompositioner ett uppbyggligt sp\u00e4nningsf\u00e4lt inlagt, n\u00e4rmare best\u00e4mt pendelr\u00f6relser mellan diskant och bas. Vad som h\u00f6rs ut\u00f6ver nordiskt vemod \u00e4r n\u00e5gra medryckande grooves j\u00e4mte ett universellt eteriskt tonspr\u00e5k.\u00a0 Inslag av improvisatorisk karakt\u00e4r har utgjort en fruktbar grund.<\/p>\n

En g\u00e5ng i tiden fanns Winduo vars medlemmar hette just Anders Hagberg och Yasuhito Mori (kontrabas). P\u00e5 nya skivan \u00e4r\u00a0 soundet snarlikt n\u00e4r Hagberg spelar kontrabasfl\u00f6jt, l\u00e5ter som han ackompanjerar sig sj\u00e4lv.\u00a0 Inledande\u00a0True Detective\u00a0<\/em>p\u00e5 kontrabasfl\u00f6jt \u00e4r intensiv, enormt ekvilibristisk, d\u00e4r inandningar och v\u00e4sningar inkluderats. En \u00f6ppning som borde bli en hit. Flera stycken b\u00e4rs fram av en m\u00e4ktig magnifik tyngd, som v\u00e4lg\u00f6rande kontrast till det karga och \u00f6dsliga, det sk\u00f6ra och stillsamma.\u00a0Matusi Expressions\u00a0<\/em>l\u00e5ter andl\u00f6st vackert, som en stilla kosmisk betraktelse. P\u00e5\u00a0Violet\u00a0<\/em>ing\u00e5r sopransaxen i en musikalisk v\u00e4v. Inb\u00e4ddad i rikhaltig omgivning tar den tag i melodin, skjuter den framf\u00f6r sig. Sviten\u00a0The Red\u00a0<\/em>ger lyssnaren ett suggestivt ramverk, \u00f6verraskande tillg\u00e4ngligt att vistas i. Ink\u00e4nnande och smakfullt utformad med rytmisk extravagans, s\u00e5 kan det m\u00e4sterliga titelsp\u00e5ret beskrivas.<\/p>\n

P\u00e5 ett f\u00f6rh\u00e5llandevis omv\u00e4xlande album finns fler sensationella alster.\u00a0 The Sea\u00a0<\/em>f\u00f6rtj\u00e4nar st\u00e4mpeln magiskt tack vare sin trolska st\u00e4mning. Det var med vid invigningen av en utst\u00e4llning p\u00e5 Nordiska Akvarellmuseet och har i efterhand med besked, utvecklats till en full\u00f6dig komposition p\u00e5 egna ben. I dess kulminerande fas noteras p\u00e5hittiga folkmusiktakter, minst sagt sp\u00e4nnande att ta del av. En annan h\u00f6jdpunkt \u00e4r d\u00f6pt till\u00a0Requiem For Gaia<\/em>,\u00a0 kan betecknas som idealisk fusion av diskant och bas. Ypperlig resonans,\u00a0 elektroniskt framkallat eko och l\u00e4ckert bidrag fr\u00e5n Diers ger l\u00e5ten episka dimensioner.\u00a0 Min enda reservation i marginalen g\u00e4ller\u00a0Red Alone,\u00a0<\/em>vars spretiga kontur g\u00f6r att den att tippa \u00f6ver kanten, f\u00e5r mig att tappa i uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n

Festen f\u00f6r framf\u00f6r allt fl\u00f6jtfantaster och anh\u00e4ngare av konstn\u00e4rlig instrumentalmusik (r\u00e4knar mig till den kategorin),\u00a0 avrundas med ett kort, sammanbindande stycke, som knyter an till Hagbergs virtuositet. Han\u00a0 oms\u00e4tter definitivt sina forskningsid\u00e9er i framg\u00e5ngsrik handling, g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Musikanten kan tryggt bocka av \u00e4nnu en milstolpe i sitt cv. F\u00f6rekommande instrument: Fl\u00f6jt, basfl\u00f6jt, kontrabasfl\u00f6jt, sopransaxofon, Matusifl\u00f6jt, piano, \u00f6vertonsfl\u00f6jt, mungiga, klockspel, percussion, cymbaler, klockspel och elektronik.<\/p>\n

\"\"<\/a>Per Buhre<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sanne Storm Artist: Anders Hagberg Titel: TRUST Betyg: 5 Producent: Anders Hagberg Mixning: \u00c5ke Linton Mastering: Johannes Lundberg Inspelad p\u00e5 Artisten G\u00f6teborgs H\u00f6gskola, Svenska Grammofonstudion samt Hagberg Musik i G\u00f6teborg 2009, 2016-2018. Skivbolag: Prophone Records 50:53 Releasedatum: 21\/9 2018 Fl\u00f6jtisten och saxofonisten Anders Hagberg \u00e4r en\u00a0 innovat\u00f6r, lika hemma i l\u00e4tt avkodade grooves som \u00f6sterl\u00e4ndsk […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[22,13624],"tags":[],"class_list":{"0":"post-120409","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-skivor","7":"category-toppnytt","8":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120409","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=120409"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120409\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120414,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120409\/revisions\/120414"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=120409"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=120409"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=120409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}