{"id":120396,"date":"2018-10-08T14:19:45","date_gmt":"2018-10-08T13:19:45","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120396"},"modified":"2018-10-10T06:47:00","modified_gmt":"2018-10-10T05:47:00","slug":"karismatiskt-inkluderande-i-varldsalltet-lite-vatten-med-gurka-pa-masthuggsteatern","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=120396","title":{"rendered":"Karismatiskt inkluderande i v\u00e4rldsalltet – Lite vatten med gurka p\u00e5 Masthuggsteatern"},"content":{"rendered":"

\"\"Instagram fr\u00e5n teaterns facebooksida<\/a><\/p>\n

Lite vatten med gurka<\/p>\n

Av: Johan Franzon<\/p>\n

Regi och musik: Lars-Eric Brossner<\/p>\n

Scenografi och kostym: R\u00e5ger Johansson<\/p>\n

Koreografi: Cecilia Milocco<\/p>\n

Ljus: R\u00e5ger Johansson, My Persson och Fredrik Glahns<\/p>\n

Medverkande: Tove Wir\u00e9en<\/p>\n

Urpremi\u00e4r 5\/10 2018<\/p>\n

Spelas till och med 30\/11 p\u00e5 Masthuggsteatern i G\u00f6teborg<\/p>\n

Senast jag avlade bes\u00f6k h\u00e4r s\u00e5g jag\u00a0Vad vi ljuger om n\u00e4r vi ljuger om Italien<\/em>.\u00a0 Ganska fjantig pj\u00e4s d\u00e4r beh\u00e5llningen inskr\u00e4nkte sig till studerandet av sk\u00e5despelarnas man\u00f6vrar, s\u00e4rskilt \u00c5sa Bodin Karlsson. Denna g\u00e5ng \u00e4r det\u00a0 mer f\u00f6rdelaktig balans mellan text och agerande, vilket troligen beror p\u00e5 sensibla handlaget fr\u00e5n den mycket erfarna regiss\u00f6ren. Lars-Eric Brossner \u00e4r ju sedan decennier en av landets ledande betr\u00e4ffande scenproduktioner f\u00f6r barn.\u00a0Lite vatten med gurka\u00a0<\/em>\u00e4r en\u00a0 monolog p\u00e5 uppemot trekvart (inklusive insl\u00e4pp och interaktiv epilog), gjord f\u00f6r f\u00f6rskoleklass och l\u00e5gstadiet. Manus var ett av de vinnande bidragen i Barnteaterakademins manust\u00e4vling 2017.\u00a0 Temat hyser f\u00f6rundran inf\u00f6r det ofattbara, tanken p\u00e5 ett evigt kretslopp och evolutionens o\u00f6versk\u00e5dliga perspektiv.<\/p>\n

Den rektangul\u00e4ra salongen \u00e4r intim, black box – k\u00e4nslan f\u00f6rst\u00e4rks genom det blanka svarta golvet, v\u00e4ggarnas nedre kolsvarta skikt och den matta, gulaktiga ljuss\u00e4ttningen. Publiken sitter p\u00e5 b\u00e4nkrader alldeles intill scenen.\u00a0 Scenografin utg\u00f6rs av of\u00e4rgat, olikformat glas uppst\u00e4llt i cirkul\u00e4ra figurationer plus en liten b\u00e4nk.\u00a0 Vi blir upplysta om att dricksglasen och kannorna kommer fr\u00e5n ber\u00e4ttarens mormor. Ber\u00e4ttaren Tove\u00a0 Wir\u00e9en som introducerar sig redan i foaj\u00e9n, upptr\u00e4der svartkl\u00e4dd och barfota. Ett stort ansvar vilar p\u00e5 henne att f\u00e5nga in den unga m\u00e5lgruppen, n\u00e5got hon fixar galant, till och med n\u00e4r en 6-\u00e5rig tjej vill korrigera ett fantasifullt p\u00e5st\u00e5ende.<\/p>\n

Att n\u00e5gra barn skruvar p\u00e5 sig en smula mitt i f\u00f6rest\u00e4llningen kan inte Wir\u00e9en lastas f\u00f6r, n\u00e4r ingen\u00a0 konflikt \u00e4r inom synh\u00e5ll. Tv\u00e4rtom, fyrar sk\u00e5despelaren av en hejdl\u00f6s eruption av ord, om liv p\u00e5 jorden under o\u00e4ndliga tidsrymder och generationer av sl\u00e4ktled som f\u00f6reg\u00e5tt oss. Blir tokroligt genom dialekter (s\u00e4rskilt sk\u00e5nskan), krumbuktande med kroppen och repliker i halsbrytande tempo. Naturvetenskapliga fakta ges ett intressant och lustfyllt inneh\u00e5ll.. Vattenmolekylen liknas exempelvis vid en vattennalle. Och det g\u00f6rs med r\u00e4tta stor aff\u00e4r av livets mirakel, det vill s\u00e4ga bedriften att vara mamma och vem som f\u00f6tt dig.<\/p>\n

Monologen \u00e4r inte bara t\u00e4nkv\u00e4rd med en humoristisk udd. Den inpr\u00e4ntar ocks\u00e5 f\u00f6rundran i oss. Inspr\u00e4ngt i det lekfulla docerandet om biologi, astronomi och matematik finns vackra formuleringar och lika vacker musik, luftiga ambient-tong\u00e5ngar som andas tillf\u00f6rsikt. F\u00f6r att bli delaktiga, f\u00e5 l\u00e4mna med en gemensam f\u00f6rnimmelse, indelas vi avslutningsvis i grupper. Publiken uppmanas att s\u00e4tta sig vid ett av de hundrasju glasen och dricka upp vattnet som spetsats med gurka. Vilket genialiskt slut! \u00a0 En fin upps\u00e4ttning om\u00a0 spirande liv med vatten som f\u00f6ruts\u00e4ttning, om alla m\u00f6jligheter som erbjuds under r\u00e4tt betingelser. Inte utan att man \u00e4r nyfiken p\u00e5 vad de vetgiriga barnen kommer ta med sig.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Instagram fr\u00e5n teaterns facebooksida Lite vatten med gurka Av: Johan Franzon Regi och musik: Lars-Eric Brossner Scenografi och kostym: R\u00e5ger Johansson Koreografi: Cecilia Milocco Ljus: R\u00e5ger Johansson, My Persson och Fredrik Glahns Medverkande: Tove Wir\u00e9en Urpremi\u00e4r 5\/10 2018 Spelas till och med 30\/11 p\u00e5 Masthuggsteatern i G\u00f6teborg Senast jag avlade bes\u00f6k h\u00e4r s\u00e5g jag\u00a0Vad vi […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[31],"tags":[],"class_list":{"0":"post-120396","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-teaterrecension","7":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120396","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=120396"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120396\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120433,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/120396\/revisions\/120433"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=120396"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=120396"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=120396"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}