{"id":119979,"date":"2018-09-16T14:44:44","date_gmt":"2018-09-16T13:44:44","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=119979"},"modified":"2018-09-17T06:23:17","modified_gmt":"2018-09-17T05:23:17","slug":"fullandad-produktion-stoper-om-och-forfor-rediscovered-av-judith-owen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=119979","title":{"rendered":"Full\u00e4ndad produktion st\u00f6per om och f\u00f6rf\u00f6r – redisCOVERed av Judith Owen"},"content":{"rendered":"

\"\"Bernhard K\u00fchmstedt<\/a><\/p>\n

Artist: Judith Owen<\/p>\n

Titel: redisCOVERed<\/p>\n

Betyg:\u00a05<\/strong><\/p>\n

Producent och arrangemang: Judith Owen<\/p>\n

Inspelning, mixning och co-producent: Danny Bianco<\/p>\n

Twanky Records \/ Do Music Records<\/p>\n

42:47<\/p>\n

Releasedatum: 14\/9 2018<\/p>\n

 <\/p>\n

Jag har lyssnat mycket, kanske rent av oh\u00e4lsosamt mycket p\u00e5 redisCOVERed som gjorts av en v\u00e4ldigt produktiv singer song-writer som g\u00e5tt mig f\u00f6rbi. Owen \u00e4r s\u00e5ngare, pianist och l\u00e5tskrivare. I tidig \u00e5lder pr\u00f6vade hon p\u00e5 att spela till exempel Debussy. Hon har hunnit g\u00f6ra hela tolv full\u00e4ngdare, \u00e4r Walesiska, f\u00f6dd i slutet p\u00e5 60-talet,\u00a0 bor\u00a0 i New Orleans och London. Hon har skivbolag tillsammans med sin man. I h\u00f6st \u00e4r Owen aktuell genom inte bara skivsl\u00e4pp, utan en turn\u00e9 i Sverige (organiseras av Do Music Records) med slagverkare och cellist. H\u00e5ll utkik! Man undrar hur hon f\u00e5r tiden att r\u00e4cka till, eftersom hon gjort omfattande turn\u00e9er till fr\u00e4mst engelskspr\u00e5kiga l\u00e4nder.\u00a0 Samarbeten med Richard Thompson och Julia Fordham och\u00a0 f\u00f6rband till Brian Ferry finns ocks\u00e5 p\u00e5 meritlistan. Och nu s\u00e4llar jag mig sent om sider, till den l\u00e5nga raden av entusiastiska recensenter.<\/p>\n

Det speciella med nya albumet kan h\u00e4rledas till titeln. Owen har efter ideliga f\u00f6rfr\u00e5gningar tillverkat en skiva best\u00e5ende av covers, extremt disparata s\u00e5dana. Enligt egen utsago \u00e4r de is\u00e4rplockade och omgjorda till den grad, att hon g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 dem i den form hon st\u00f6pt dem i. M\u00e5nga har bidragit till det magnifika och omtumlande resultatet. F\u00f6rst av alla b\u00f6r Grammy-vinnande bollplanket Danny Bianco framh\u00e5llas. S\u00e4ttningen \u00e4r superb. Medverkar g\u00f6r bland andra legendariske basisten Leonard Sklar, slagverkaren Pedro Segundo, Paul Beard, str\u00e5kmusiker, bl\u00e5sare som trumpetaren Nicholas Payton vars spel p\u00e5 en Joni Mitchell l\u00e5t \u00e4r \u00f6rongodis.. Inspelningar har skett i flera studios. Akustiken \u00e4r b\u00e5de rund och avskalad , med s\u00e5ngen och varje instrument ljuvligt separerade. Oemotst\u00e5ndligt v\u00e4lljud serveras, inte minst n\u00e4r man lyssnar i h\u00f6rlurar! Vi slipper bombastiska trummor och syntar, vilket \u00e4r en befrielse.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00f6rv\u00e5nas inte \u00f6ver hennes bakgrund som barpianist. Judith Owen har inte v\u00e4rldens mest personliga eller betagande st\u00e4mma, vilket hon kompenserar fullt ut genom s\u00e5v\u00e4l musikalisk nyfikenhet som tekniska kvaliteter. S\u00e5nginsatserna \u00e4r str\u00e5lande, exponerar hela skalan av sinnesst\u00e4mningar.\u00a0 Hon kan hantverket och experimenterar\u00a0 fram nya syns\u00e4tt.\u00a0 Pianospelet \u00e4r smidigt och uttrycksfullt . Hon och hennes team demonstrerar g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng sin djupa musikalitet. Och Owens egensinniga arrangemang \u00e4r lysande, ger l\u00e5tarna nya dimensioner. Hon jazzar till det ytterst smakfullt, i samma fria anda som The Bad Plus, Youn Sun\u00a0 Nah och Caecilie Norby (de\u00a0 sist n\u00e4mnda har jag h\u00f6rt sjunga Hallelujah <\/em>live i sommar). Flera sp\u00e5r sv\u00e4nger h\u00e5rt, \u00e4ven n\u00e4r de girar bort fr\u00e5n originalens k\u00e4rna.\u00a0 Hela tiden p\u00e5g\u00e5r subtila rytmiska v\u00e4ndningar. Owen v\u00e4xlar mellan moll och dur\u00a0 p\u00e5 de tolv l\u00e5tar hon valt ut, s\u00e5 att det kan se ut som att f\u00f6rsta halvan \u00e4r\u00a0 lagd efter principen var annan m\u00f6rk, var annan ljus.<\/p>\n

Som s\u00e5 ofta n\u00e4r man faller pladask f\u00f6r ett konstverk beror det p\u00e5 att\u00a0 f\u00f6rf\u00f6riska detaljer bildar en genomarbetad helhet, vars dragningskraft verkligen sticker ut i skivfloden.\u00a0 Hisnande sp\u00e4nnvidd p\u00e5 materialet. Fr\u00e5n hip-hop hit av Drake till\u00a0Smoke On The water\u00a0<\/em>utan karakt\u00e4ristiskt gitarriff, fr\u00e5n Donna Summer-disco, ledmotiv ur Grease (i denna tappning en r\u00f6kig jazzballad) och funkst\u00e4nkare till\u00a0Blackbird<\/em>\u00a0(Beatles), s\u00f6t standard i form av\u00a0Dream A little Dream Of Me\u00a0<\/em>och tv\u00e5 luftigt sv\u00e4vande kompositioner fr\u00e5n Joni Mitchell\u00b4s\u00a0Laurel Canyon.\u00a0<\/em> Absolut apart\u00a0 att sammanfoga just dessa covers. I den skepnad de f\u00e5tt\u00a0 med sina delikata, k\u00e4nsliga arrangemang, frodas de n\u00e4r de avl\u00f6ser varandra. Om jag dristar mig till att plocka ut n\u00e5gra extra skimrande \u00e4delstenar: Shape Of You, Hot Stuff, Play That Funky Music, Blackbird samt Cherokee Louise (<\/em>lysande trumpetspel av Payton).<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Bernhard K\u00fchmstedt Artist: Judith Owen Titel: redisCOVERed Betyg:\u00a05 Producent och arrangemang: Judith Owen Inspelning, mixning och co-producent: Danny Bianco Twanky Records \/ Do Music Records 42:47 Releasedatum: 14\/9 2018   Jag har lyssnat mycket, kanske rent av oh\u00e4lsosamt mycket p\u00e5 redisCOVERed som gjorts av en v\u00e4ldigt produktiv singer song-writer som g\u00e5tt mig f\u00f6rbi. Owen \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[7,22,13624],"tags":[],"class_list":["post-119979","post","type-post","status-publish","format-standard","category-musik","category-skivor","category-toppnytt","entry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119979","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=119979"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119979\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":120016,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119979\/revisions\/120016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=119979"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=119979"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=119979"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}