{"id":119945,"date":"2018-09-12T08:09:18","date_gmt":"2018-09-12T07:09:18","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=119945"},"modified":"2018-09-12T08:09:18","modified_gmt":"2018-09-12T07:09:18","slug":"teaterkritik-taha-ett-palestinskt-gastspel-pa-kulturhuset-stadsteatern-mangdimensionellt-och-vackert-och-gripande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=119945","title":{"rendered":"Teaterkritik: Taha – ett palestinskt g\u00e4stspel p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern – m\u00e5ngdimensionellt och vackert och gripande"},"content":{"rendered":"
\"\"
Foto: Saheer Obaid<\/figcaption><\/figure>\n

Taha<\/strong>
\nAv Amer Hlehel
\n\u00d6vers\u00e4ttning och regi Amir Nizar Zuabi
\nMedverkande: Amer Hlehel
\nProduktion: Amer Hlehel
\nSpelas 11 september – 14 september 2018 p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm<\/p>\n

En m\u00e5ngdimensionell och gripande f\u00f6rest\u00e4llning om poesi och om att tvingas leva p\u00e5 flykt.
\nWith this small pencil
\nI will draw the word
\nI will write the world.<\/em><\/p>\n

Orden \u00e4r av en palestinske poeten Taha Muhammad Ali. Han v\u00e4xte upp i Saffuriya som ligger i det idag israeliska omr\u00e5det Galilieen. Som ton\u00e5ring flydde han tillsammans med sin familj och andra byinv\u00e5nare till ett flyktingl\u00e4ger i Libanon d\u00e5 byn f\u00f6rst\u00f6rdes av bombflyg undre det arabisk-israeliska kriget 1948. N\u00e4r familjen f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5terv\u00e4nda gick det inte, byn var f\u00f6rst\u00f6rd och palestinier sl\u00e4pptes inte in i omr\u00e5det.<\/p>\n

Den palestinske dramatikern, regiss\u00f6ren och sk\u00e5despelaren Amer Hlehel skildrar denna fascinerande poets liv och poesi i en oerh\u00f6rt ber\u00f6rande och vacker f\u00f6rest\u00e4llning. Amer Hlehel \u00e4r ensam p\u00e5 scen men genom sitt ber\u00e4ttande och sitt kroppsspr\u00e5k \u00e4r det som att vi ser alla m\u00e4nniskor han ber\u00e4ttar om.<\/p>\n

Det \u00e4r b\u00e5de sorgligt och vackert – vi kommer riktigt n\u00e4ra poeten som litet barn, som ton\u00e5ring, som ung man och som medel\u00e5lders och hela tiden vandrar hans l\u00e4ngtan efter poesi sida vid sida med det dagliga str\u00e4vandet f\u00f6r att f\u00e5 ihop vardagslivet, f\u00f6r att f\u00e5 mat till familjen. Vi m\u00f6ter en levande m\u00e4nniska, vars livs\u00f6de vi kan relatera till, vi kan k\u00e4nna med.<\/p>\n

Som uppv\u00e4xt i Sverige och ett annat samh\u00e4lle kan jag b\u00e5de se likheter och skillnader i hur Taha Muhammad Alis liv. Hans starka sammanh\u00e5llning med familj och respekt f\u00f6r sin pappa skiljer sig fr\u00e5n v\u00e5rt betydligt med individbaserad samh\u00e4llsstruktur. Men mitt i olikheterna finns de stora likheterna mellan hur han som liten pojke tidigt uppt\u00e4ckte litteraturen och hur han alltid hittade tillg\u00e5ng till att l\u00e4sa och skriva. Det \u00e4r ocks\u00e5 s\u00e5 sp\u00e4nnande att se hur den blivande poeten redan som pojke och sedan som ton\u00e5ring i det stora flyktingl\u00e4gret hittade s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6rja familjen p\u00e5, eftersom han var \u00e4ldsta sonen och hans pappa var skadad tog han p\u00e5 sig ansvaret att se till att familj och sl\u00e4kt fick mat.<\/p>\n

F\u00f6rest\u00e4llningen ges p\u00e5 engelska men det \u00e4r en s\u00e5 levande framf\u00f6rd skildring att engelskan \u00e4r l\u00e4tt att h\u00e4nga med i.<\/p>\n

Sk\u00e5despelaren, dramatikern och regiss\u00f6ren Amer Hlehel \u00e4r enast\u00e5ende helt enkelt. Det k\u00e4nns som om det \u00e4r han som \u00e4r poeten. Skickligt, mycket skickligt. Vi kommer s\u00e5 n\u00e4ra dessa m\u00e4nniskor fr\u00e5n byn och de m\u00e4nniskor de m\u00f6ter under livsf\u00e4rden. Jag kommer att h\u00e5lla utkik efter mer av b\u00e5de poeten Taha Muhammad Ali och Amer Hlehel. Bland Amers andra pj\u00e4ser m\u00e4rks ocks\u00e5 Lanterns of The King of Galilee (En bearbetning av romanen av f\u00f6rfattaren Ibrahim Nasrallah) Juha and Bahlol, What the Story is All About, och Almushakhesati \u2013 the Player. Hoppas n\u00e5got av detta s\u00e4tts upp fram\u00f6ver p\u00e5 svensk scen.<\/p>\n

N\u00e5gra citat om f\u00f6rest\u00e4llningen Taha fr\u00e5n internationell press:
\n\u00bbRich, vivid\u2026 acutely moving. Simply beautiful.\u00ab The Times<\/p>\n

\u00bbPure poetry blossoms in deceptively simple show\u00ab The Evening Standard<\/p>\n

\u00bbAn inspiring piece, delicate, deeply affecting. Warmly recommended.\u00ab The Independent<\/p>\n

\u00bbAlternately urgent and action-packed, funny and warm, eloquent and deeply moving.\u00ab The Advertiser<\/p>\n

\u00bbAnchored by his own excellent text, Amer Hlehel is splendid as Taha. He is funny, earnest, perceptive and irrepressible.\u00ab Dailyreview.com<\/p>\n

\u00bbExpect reflection, and expect a lingering, but above all, expect beauty.\u00ab Indaily.com<\/p>\n

 <\/p>\n

<\/a><\/p>\n

<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Taha Av Amer Hlehel \u00d6vers\u00e4ttning och regi Amir Nizar Zuabi Medverkande: Amer Hlehel Produktion: Amer Hlehel Spelas 11 september – 14 september 2018 p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm En m\u00e5ngdimensionell och gripande f\u00f6rest\u00e4llning om poesi och om att tvingas leva p\u00e5 flykt. With this small pencil I will draw the word I will write the […]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[16,20,30,31,13624],"tags":[4240,12285,12288,7643],"class_list":{"0":"post-119945","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-recension","7":"category-film","8":"category-teater","9":"category-teaterrecension","10":"category-toppnytt","11":"tag-palestina","12":"tag-recension","13":"tag-teater","14":"tag-teaterkritik","15":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119945","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=119945"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119945\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":119950,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119945\/revisions\/119950"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=119945"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=119945"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=119945"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}