{"id":119187,"date":"2018-08-07T10:30:17","date_gmt":"2018-08-07T09:30:17","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=119187"},"modified":"2018-08-07T10:30:17","modified_gmt":"2018-08-07T09:30:17","slug":"bergmanfestivalen-scenkonst-infor-ratta-om-forestallningen-riten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturbloggen.com\/?p=119187","title":{"rendered":"Bergmanfestivalen: scenkonst inf\u00f6r r\u00e4tta – Om f\u00f6rest\u00e4llningen Riten"},"content":{"rendered":"
\"\"
Riten av Ingmar Bergman
Dramaten 2018
Bearbetning: Lucas Svensson och Emil Graffman
Regi och scenografi: Emil Graffman
Motiv: Pierre Wilkner<\/figcaption><\/figure>\n

Riten handlar om tre framg\u00e5ngsrika artister som f\u00e5tt ett obscent variet\u00e9nummer censurerat. Pj\u00e4sen betonar det komplexa f\u00f6rh\u00e5llandet mellan f\u00f6r\u00f6dmjukelse och behov, konstn\u00e4ren och publiken, m\u00e4nniskan och samh\u00e4llet. F\u00f6r regin st\u00e5r Emil Graffman. Premi\u00e4r den 26 augusti p\u00e5 Tornrummet p\u00e5 Dramaten.<\/p>\n

Ett pressmeddelande:
\nRiten skrevs ursprungligen f\u00f6r TV 1969 och visas nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i Sverige p\u00e5 scen. S\u00e5 h\u00e4r beskriver Ingmar Bergman sj\u00e4lv manuset i sin intervjubok Bergman om Bergman:
\n– Jag vaknar varje morgon med ny vrede och ny lust att leva. Jag t\u00e4nkte att jag skulle skriva en episod om tre variet\u00e9artister som blir inblandade i ett sedlighetsbr\u00e5k. Innan jag visste ordet av s\u00e5 var det en pj\u00e4s. Man kan se Riten som en svart komedi eller som spelet mellan konstn\u00e4ren och hans publik. Konstn\u00e4ren och samh\u00e4llet. Denna \u00f6msesidiga blandning av f\u00f6r\u00f6dmjukelse och behov.<\/p>\n

Handlingen \u00e4r enkel, men relationerna komplexa. Tre framg\u00e5ngsrika artister har f\u00e5tt ett obscent variet\u00e9nummer censurerat. Nu kallas de till f\u00f6rh\u00f6r hos en domare som tycks vilja blottl\u00e4gga alla deras svagheter och brister. Sk\u00e5despelarna lever i en t\u00e4t men destruktiv symbios, och efter \u00e5r av internationella framg\u00e5ngar har trion kommit till en personlig och konstn\u00e4rlig \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. Klarar de sig verkligen utan varandra? N\u00e4r de f\u00e5r visa sitt nummer f\u00f6r domaren \u00e4r rollerna ombytta och makten ligger ist\u00e4llet hos dem som artister och domaren blir den som tvingas rannsaka sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

Emil Graffman har p\u00e5 Dramaten tidigare regisserat Str\u00f6mming p\u00e5 Cattelin och Den fule. Hans senaste iscens\u00e4ttning \u00e4r Michel Houellebecqs Underkastelse p\u00e5 G\u00f6teborgs Stadsteater, d\u00e4r han \u00e4ven st\u00e5tt bakom publik- och kritikersucc\u00e9er som Hedda Gabler och Fr\u00f6ken Julie.<\/p>\n

Medverkande: Maia Hansson Bergqvist, Johan Holmberg, Rasmus Luthander, Pierre Wilkner.<\/p>\n

Av: Ingmar Bergman
\nBearbetning: Lucas Svensson och Emil Graffman
\nRegi och scenografi: Emil Graffman
\nKostym: Helle Carlsson
\nLjusdesign: Tobias Hagstr\u00f6m St\u00e5hl
\nMask och peruk: Thea Holmberg Kristensen<\/p>\n

Samtal efter Riten
\nSamtal efter f\u00f6rest\u00e4llningen med dramaturgen Irena Kraus. Medverkar g\u00f6r \u00e4ven regiss\u00f6ren Emil Graffman och sk\u00e5despelaren Rasmus Luthander.
\nDen 13 september, klockan 20.40. Fri entr\u00e9, \u00f6ppet f\u00f6r alla (\u00e4ven de utan biljett till kv\u00e4llens f\u00f6rest\u00e4llning).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Riten handlar om tre framg\u00e5ngsrika artister som f\u00e5tt ett obscent variet\u00e9nummer censurerat. Pj\u00e4sen betonar det komplexa f\u00f6rh\u00e5llandet mellan f\u00f6r\u00f6dmjukelse och behov, konstn\u00e4ren och publiken, m\u00e4nniskan och samh\u00e4llet. F\u00f6r regin st\u00e5r Emil Graffman. Premi\u00e4r den 26 augusti p\u00e5 Tornrummet p\u00e5 Dramaten. Ett pressmeddelande: Riten skrevs ursprungligen f\u00f6r TV 1969 och visas nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i […]<\/p>\n","protected":false},"author":13,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"categories":[20,30,13624],"tags":[596,1366,4955,12288],"class_list":{"0":"post-119187","1":"post","2":"type-post","3":"status-publish","4":"format-standard","6":"category-film","7":"category-teater","8":"category-toppnytt","9":"tag-bergmanfestivalen","10":"tag-dramaten","11":"tag-scenkonst","12":"tag-teater","13":"entry"},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119187","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/13"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=119187"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119187\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":119190,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/119187\/revisions\/119190"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=119187"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=119187"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturbloggen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=119187"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}